Läsförståelsen utvecklas bäst med tryckta läromedel

Tryckta läromedel eller digitala? Läsning i en bok eller på skärm? Papper och penna eller tangentbord?

Diskussionen är i full gång vad gäller undervisningen i grundskolan, och på vilket sätt eleverna bäst tar till sig kunskap och når sina mål. Men tittar man närmare på frågeställningen om tryckt visavi digitalt, så finns det faktiskt tydliga svar. Den evidensbaserade forskningen har de senaste åren dragit nya värdefulla slutsatser som ger lärare stöd i deras arbete i klassrummet.

I grund och botten handlar det om läsförståelse. Alla är överens om att god läsförståelse är förutsättningen för att kunna ta till sig undervisningen i skolans olika ämnen och nå godkända resultat. De senaste PISA-resultaten visade visserligen på en förbättring vad gäller svenska elevers läsförmåga, men samtidigt framkom det att närmare 18 procent av alla elever i årskurs 9 läste så dåligt att de inte hade behörighet att fortsätta på gymnasiet.

Tryckta läromedel ökar läsförståelsen

De senaste åren har svenska skolan digitaliserats. Digitala läromedel har introducerats och i vissa fall ersatt tryckta läroböcker. Nu förefaller det som om pendeln svänger tillbaka och tryckta läromedel uppfattas som alltmer betydelsefulla. När datorerna först introducerades i klassrummen fanns inte den kunskap som vi har idag om hur skärmar påverkar inlärningen.

Internationell forskning pekar på att tryckta texter ger bättre läsförståelse.

Lättare läsförståelse med texter på papper

På senare år har det gjorts flera studier på olika håll i världen kring läsförståelse. Skolverket har uppmärksammat en sammanställning av forskning från både USA och Spanien som visar att läsförståelsen blir bättre om man läser en text som är tryckt på papper än om den är publicerad på skärm. Förklaringen är att den som läser en tryckt text läser långsammare än den som läser på skärm. Genom att läsa långsammare hinner hjärnan processa innehållet bättre. Det betyder i sin tur att läsaren minns fler delar av texten, kan koppla ihop dem, reflektera och därmed få en djupare läsförståelse.

Fysisk bok i sig en styrka

När man talar om att läsa tryckta texter, så handlar det inte om att läsa på lösblad, utan om texter i en ”riktig” bok. Värdet av att läsa en fysisk bok framkommer i en annan internationell studie. Den som läser i en bok kombinerar flera olika sinnen, vilket gör innehållet i texten lättare att minnas. Det kallas haptisk perception. Genom att hålla boken i handen, känna pappret när man bläddrar, röra på sig medan man läser, förnimma att en bok snart närmar sig sitt slut och minnas ungefär var på en sida i boken en viss information stod, så stimuleras sinnena och minnet vilket gör det lättare att få bättre förståelse för vad man läser.

Längre texter bättre på papper

En amerikansk studie ger samma resultat. Kortare texter, färre än 500 ord, visar ingen nämnvärd skillnad mellan läsning på papper eller på skärm. Men när det gäller längre texter än så, framkommer det tydligt att läsförståelsen blir bättre av att läsa i det tryckta formatet. Deltagarna i studien kunde göra inferenser, tolka vad som stod mellan raderna, liksom besvara mer detaljerade frågor. De hade också uppenbarligen mer behållning av vad de läste eftersom de kunde återberätta texten på ett bättre sätt än de som läst motsvarande text på skärm.

Tryckt text uppfattas som viktigare

Resultaten i den amerikanska studien förklaras alltså med att den som läser på papper anstränger sig mer för att ta till sig innehållet. Den tryckta texten ger också ett bättre stöd för minnet genom att vi automatiskt registrerar var i boken något stod, var det i början, mitten eller slutet? Liksom var på sidan en specifik sak nämndes. Återigen den haptiska perceptionen.

Med pennan i handen

På tal om att involvera flera sinnen, så diskuteras alltmer värdet av att också träna förmågan att skriva för hand. Ju fler sinnen som är involverade i inlärningen desto bättre förutsättningar får man att ta till sig vad man läser och ska lära sig. Det handlar bl.a. om att ordens stavning och deras betydelse utvecklas med hjälp av handens rörelse. Att skriva för hand är också en mer långsam process vilket ger tid att reflektera över vad man skriver.

Bäst tillsammans

Den senaste forskningen om de tryckta läromedlens betydelse innebär inte att digitala resurser skulle vara sämre. Det handlar om att välja rätt media för syftet med undervisningen samt att ta hänsyn till elevernas olika individuella förmågor. Då det ena mediet förefaller vara mest lämpat för att t.ex. träna läsförståelsen ger det andra möjlighet att få texter upplästa eller mängdträna matteuppgifter. Två elever kan sitta tillsammans och träna samma uppgifter i matematik. Den ena väljer läroboken medan den andra föredrar att jobba digitalt. Tryckta läromedel och digitala resurser skapar tillsammans en flexibilitet i undervisningen som gynnar både elever och lärare.

Till syvende och sist handlar det om att undervisningen ska ta avstamp i det pedagogiska syftet med varje lektion. Det är lärarnas kompetens och själva lärandet som står i fokus, och inte digitala material och tekniska lösningar.

Källor bl a:

Skolverket.se ”Tryckta texter ger bättre läsförståelse” av Eva Wennås Brante, Malmö universitet

Los Angeles Times, ”When reading to learn, what works best for students- printed books or original texts?”, av Naomi S. Baron

Göteborgs universitet, ”Motsättningar mellan matteboken och digitala läromedel”, av Marie Utterberg Modén