Arne Gerdner
Författare
Arne Gerdner är socionom och certifierad alkohol- och drogbehandlare samt senior professor i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping. Doktorerat i psykiatri. Har tidigare i ett par decennier arbetat med utredning, behandling och verksamhetsutveckling inom missbruks- och beroendevård, bland annat inom kriminalvård, social tvångsvård (LVM), tolvstegsbehandling, stödjande familjeprogram, samt integrerad behandling vid samsjuklighet. Utvecklade under 1990-talet en tvåårig högskoleutbildning i Örebro för dem som arbetar inom missbruks- och beroendevård. Utbildade därefter socionomer i utredning, vårdplanering och behandling i Östersund och Jönköping. Med i styrgruppen på motsvarande områden i den nationella satsningen Kunskap till praktik, som drevs av dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting (numera SKR). Varit verksam som handledare på konsultbasis. Har i 25 år bedrivit forskning som handlat om diagnostik och sociala utredningar samt om vård- och stödinsatser vid svårt missbruk och beroende. Dessa har omfattat social tvångsvård, läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, sprututbyte, insatser vid hemlöshet och instabila boendeförhållanden. Medan denna forskning tagit sikte på svårt missbruk i sent skede och vägarna ut ur detta, så har senare års forskning fokuserat ungdomar och deras utveckling, inklusive barn som far illa, tidig debut i missbruk, sociala faktorer som medverkar till ohälsa och sociala problem, samt samsjuklighet mellan alkohol- och drogproblem, spelproblem och psykiatrisk sjukdom. Ingår i Socialstyrelsens styrgrupp för de nationella riktlinjerna vid missbruk och beroende, tidigare också inom vetenskapliga rådet för SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, och har medverkat i vetenskapliga referensgrupper för flera statliga utredningar som handlat om missbruksvården och vården av samsjukliga.
Arne Gerdner är socionom och certifierad alkohol- och drogbehandlare samt senior professor i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping. Doktorerat i psykiatri. Har tidigare i ett par decennier arbetat med utredning, behandling och verksamhetsutveckling inom missbruks- och beroendevård, bland annat inom kriminalvård, social tvångsvård (LVM), tolvstegsbehandling, stödjande familjeprogram, samt integrerad behandling vid samsjuklighet. Utvecklade under 1990-talet en tvåårig högskoleutbildning i Örebro för dem som arbetar inom missbruks- och beroendevård. Utbildade därefter socionomer i utredning, vårdplanering och behandling i Östersund och Jönköping. Med i styrgruppen på motsvarande områden i den nationella satsningen Kunskap till praktik, som drevs av dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting (numera SKR). Varit verksam som handledare på konsultbasis. Har i 25 år bedrivit forskning som handlat om diagnostik och sociala utredningar samt om vård- och stödinsatser vid svårt missbruk och beroende. Dessa har omfattat social tvångsvård, läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, sprututbyte, insatser vid hemlöshet och instabila boendeförhållanden. Medan denna forskning tagit sikte på svårt missbruk i sent skede och vägarna ut ur detta, så har senare års forskning fokuserat ungdomar och deras utveckling, inklusive barn som far illa, tidig debut i missbruk, sociala faktorer som medverkar till ohälsa och sociala problem, samt samsjuklighet mellan alkohol- och drogproblem, spelproblem och psykiatrisk sjukdom. Ingår i Socialstyrelsens styrgrupp för de nationella riktlinjerna vid missbruk och beroende, tidigare också inom vetenskapliga rådet för SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, och har medverkat i vetenskapliga referensgrupper för flera statliga utredningar som handlat om missbruksvården och vården av samsjukliga.
Produkter
