Uppskattande samtalskonst
Intervju med Susanne Bergman & Camilla Blomqvist
Vilka är de viktigaste verktygen för att skapa förtroende i ett samtal, särskilt i situationer där det finns kulturella olikheter eller värderingsmässiga skillnader?
– När det är kulturella värderingsmässiga skillnader är förhållningssättet att vara nyfiket lyssnande det absolut viktigaste. Uppskattande samtalskonst är ett förhållningssätt där man är nyfiken på världen och andras berättelser. Det innebär att personen man pratar med känner sig hörd och respekterad genom att man är nyfiken och ställer frågor för att vilja veta mer. Man bekräftar och visar uppskattning för det som berättas genom att på olika sätt visa att man verkligen vill förstå vad som sägs och vill veta mer. När det gäller meningsskiljaktigheter och olikheter om värderingar så tar vi oss i samtalet bort från polariteten om rätt och fel och försöker i stället att utforska det som vibrerar och är olikt och till och med svårt att prata om. Lyssnandet och de nyfikna frågorna ger oss nyanser och bidrar till empati, förståelse och värdighet. Kan vi sätta ord på och utforska och förstå olikheten kan vi även hitta intressanta likheter och handlingsalternativ framåt som bygger på en djupare kunskap bortom rätt och fel. Det uppskattande utforskande samtalet bidrar på så sätt till att bygga broar mellan olika synsätt, kulturer och värderingar.
– Förutom det nyfikna förhållningssättet så är frågetekniken det som skapar förtroende och tillit när din berättelse får berättas. Vid motsättningar kan man alltid ta sig tillbaka till i samtalet till mer neutral mark och återerövra den nyfiket utforskande dialogen.
Kan ni ge exempel på hur uppskattande samtalkonst har hjälpt till för att förändra en specifik situation eller arbetsmiljö?
– Arbetssättet är mycket värdefullt i svåra arbetssituationer som till exempel vid konflikter, osunda grupperingar och exkludering av enskilda personer. Det ger verktyg för att börja våga prata om det som är konfliktfyllt på ett värdigt sätt. Viktigt är just att börja utforska och ställa frågor och inte utgå från vem som har rätt eller fel. Snarare handlar det om att vilja förstå och skapa den trygga inramning som gör att vi vågar prata om det svåra. Exempel på det kan vara en ledningsgrupp där cheferna är olika och kommunikationen är positionerande och man är inte särskilt nyfiken på varandras olika perspektiv. Det medför ofta att det är svårt att fatta beslut eftersom man inte utforskar de olika perspektiven. Att då skapa en struktur med nyfikna frågor för att utforska det som är olikt gör att man oftare kommer till gemensamma lösningar och möjliggör beslut.
– Andra exempel på hur vi arbetar är att vi använder oss av olika pedagogiska metoder för att på ett innovativt sätt frigöra energi och bidra till innovation och problemlösning. Dessa metoder är tex samtalskort, bildkort, visualisering och skalor av olika slag. Metoderna fungerar väldigt bra och bidrar till en bra dialog.
Om ni skulle ge ett råd till någon som just har börjat använda uppskattande samtalskonst i sitt arbete, vad skulle det vara?
– Att fördjupa sig i arbetssättet genom att läsa boken och sedan göra om det till sitt eget där man plockar det som är lättast och mest intressant att börja med. Prova att våga använda samtalet på lite nya sätt till exempel med att ställa fler frågor, blir en bättre lyssnare, våga prata om det som vibrerar. Börja i mindre och bekväma sammanhang för att se hur det går och vilken skillnad det gör i ett rum, på ett möte eller i ett spontant sammanhang. Man kan ur frågeguiden i boken plocka några frågor som blir som en egen frågeguide som man har med sig på möten och i samtal. Det gör att man aldrig tappar bort sig utan alltid kan ställa någon fråga från guiden som kan hjälpa dig att ta samtalet vidare om det har låst sig.
– Viktigt är att arbetssättet är lika mycket ett förhållningssätt som en metodik. Man får träna på att vara mindre dömande, att inte ha svar på andras problem och försöka vara genuint nyfiken på den andres sanning och berättelse.
Vilka budskap eller lärdomar hoppas ni att läsarna tar med sig från boken?
– Det viktigaste budskapet som vi hoppas förmedla är att man alltid kan komma vidare i samtalet och jobba med sig själv och andra och göra rörelsen möjlig. Genom att ställa utforskande och genuint nyfikna frågor och ha ett neutralt förhållningssätt bortom dömande får man andra att känna sig trygga i att berätta sina berättelser och våga prata om det som vibrerar och är svårt att prata om.
– Som en slags kärna i boken vill vi förmedla hur man kan leda samtal så att andra känner sig hörda och respekterade. Genom de förhållningssätt och frågetekniker vi förmedlar hoppas vi att läsaren får en bättre förståelse för hur man framgångsrikt kan leda samtal som både skapar förståelse, bidrar till empati och leder framåt till handling.
– Vi hoppas att våra läsare vågar prova och experimentera med frågor och ett nyfiket förhållningssätt och upplever de vändningar i samtalet som skapas när andra känner sig trygga och värdigt behandlade.
– Vi hoppas också att de om läser boken vågar prova egna sätt och tar rollen som samtalsarkitekt för det möjliggörande samtalet där vi alla blir mer levande och synliga. I samtal man leder kan man alltid ställa en fråga som hjälper processen framåt och man kan hjälpa andra till nya och vidgade perspektiv.
