Genus och global politik

De senaste 30 åren har det utvecklats ett tvärvetenskapligt fält som studerar global politik ur feministiska perspektiv. Dessa studier skiljer sig från det traditionella ämnet internationella relationer. En viktig insikt är att fenomen som brukar beskrivas som könsneutrala i stället genomsyras av maktordningar relaterade till kön, etnicitet och klass. Med antologin Feministiska perspektiv på global politik vill redaktörerna Emil Edenborg, Cecilia Åse och Sofie Tornhill visa läsaren vad dessa studier kan handla om.

– Den feministiska tanketraditionen ger oss verktyg för att förstå de utmaningar vi står inför i dag i fråga om klimatet, bristande jämlikhet, våld, populism och demokratins problem. Den centrala tanken är att vi måste se makt för att kunna förstå maktförhållanden och därmed utmana dem, förklarar Cecilia Åse.

– Feministiska studier belyser också hur internationell politik är kopplad till vardagen. Vi påverkas av den globala politiken men kan också själva påverka den. Med boken hoppas vi ge insikt i vad global politik kan vara och varför det är viktigt att studera de här frågorna med hjälp av feministiska perspektiv. Vi vill ge smakprov på all spännande forskning som pågår inom fältet i Sverige, säger Emil Edenborg.

Boken tar upp fem aktuella teman: klimatpolitik och hållbarhet, institutioner och styrning, ekonomi och arbete, transnationell mobilisering och aktivism samt krig, våld och militarisering. Kapitelförfattarna är experter på sina områden och presenterar feministiska teorier genom aktuell forskning. Här finns också ett kapitel som ger vägledning i att utforma egna studier i global politik.

– Klimatfrågan definierar all politik i dag. Vi ville visa hur betydelsefullt genus är för att förstå den. Transnationell mobilisering är också väldigt viktigt utifrån dagens situation. Det handlar om konkreta försök att förändra det politiska landskapet och utmana maktordningar. Ett exempel är hur migranter från Myanmar organiserar sig feministiskt. Vi bjöd in ett stort antal forskare för att göra det tydligt hur de här studierna kan se ut i praktiken, berättar Sofie Tornhill.

Boken vänder sig till studenter inom genusvetenskap, statsvetenskap och internationella relationer samt alla andra som är intresserade av globala frågor.

– Vår förhoppning är att fler ska ge sig i kast med att undersöka de här frågorna, avslutar redaktörerna.