Fyra frågor till Louise Bringselius

Om vikten av tillit i organisationer

Tillit till människors omdöme är grundläggande i demokratin och avgörande för att organisationer och samhällen ska bli framgångsrika. Louise Bringselius, organisationsforskare vid Lunds universitet och tidigare forskningsledare i Tillitsdelegationen, berättar mer om verksamhetsfilosofin tillitsbaserad styrning och ledning med exempel från skolans värld.

Vad innebär tillitsbaserad styrning och ledning?

Tillitsbaserad styrning och ledning är en ambition att öka tilliten generellt i organisationer och framför allt tilliten till våra medborgare och de professioner som ska hjälpa dem. Med denna tillit som grund vill vi öka deras inflytande och handlingsutrymme, bland annat genom att städa undan onödig byråkrati. Det är en princip som gäller dels styrning och strukturer, dels förhållningssätt och ledarskap.

I offentlig sektor är detta särskilt viktigt eftersom det är ett sätt att värna om den demokratiska närhetsprincipen som innebär att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Ytterst handlar det om medborgarmakt och om att ta vara på kunskap och omdöme hos både medborgare och professioner.

Varför är tillit så viktigt?

Tillit får människor att arbeta mot gemensamma mål, i stället för att var och en arbetar bara för sitt. Tilliten gör att vi behöver reglera och kontrollera mindre, eftersom den mobiliserar människors inre motivation och känsla av ansvar. Tilliten får oss att använda vårt omdöme, och omdömet är ofta avgörande för att vi ska kunna lösa problem på bra sätt. Vi kan nämligen inte förutse eller planera varje situation som uppstår och skriva manualer, utan vi måste kunna anpassa arbetet utifrån olika behov i olika situationer. Då behöver du en upparbetad förmåga att väga olika aspekter och intressen mot varandra.

Vilka vinster finns det med att öka chefers och medarbetares handlingsutrymme?

När exempelvis skolledare visar tillit till lärarna får de större möjlighet att använda sin kunskap och sitt omdöme för att hjälpa eleverna. Tilliten gör oss också mer motiverade och engagerade i arbetet. Och den ökar sannolikheten att lärarna kommer skicka tilliten vidare till eleverna – och det är helt avgörande för elevernas lärande. En skola som enbart fokuserar på disciplin och bestraffningar bygger exempelvis inte tillit, utan grunden måste vara en tro att eleverna har förmåga att klara skolan och vill göra sitt bästa om de bara får rätt förutsättningar. Då blir lärarens huvuduppdrag att skapa dessa förutsättningar.

På samma sätt blir chefernas huvuduppgift att ge lärarna förutsättningar. Ibland krävs tydlighet och korrigeringar, men när väl dessa ramar är på plats måste fokus ligga på att skapa en lärande kultur med tillit och psykologisk trygghet i lärargruppen. När vi tror på människor tenderar de att klara mer. Tilliten är en enormt stark positiv kraft i samhällen och organisationer.

Hur kan man organisera för tillitsbaserad styrning och ledning i skolans värld?

Skolan och dess huvudman bör sträva efter att ge lärare och elever stort handlingsutrymme och undvika att störa och reglera i onödan. Det innebär inte att det ska saknas styrning och kontroll, men vi ska utveckla en större styrningsklokhet. Som skolpolitiker eller högre tjänsteman inom skolan behöver du sträva efter att arbeta möjliggörande och stödjande gentemot verksamheten och ge rektorer och skolledare möjlighet att bygga upp en lärande kultur lokalt.

Det är också viktigt att tillitsbaserad styrning och ledning följs upp så att tilliten verkligen hanteras på ett bra sätt. Som ledare måste du vara närvarande i kärnverksamheten och framför allt vara mycket lyhörd för signaler från elever och vårdnadshavare, så att du kan följa upp i dialog med personalen. Och när det uppstår problem måste det leda till insatser för att tilliten ska kunna bevaras. På så vis går tillit och kontroll hand i hand. Men när allt fungerar ska vi inte vara där och lägga oss i detaljerna. Vi ska ha koll, men inte detaljkontroll.