Ekonomisk historia – då som nu

Historisk forskning ger oss grundläggande insikter om hur samhällen har formats och kan därför också ge oss förståelse för dagens högaktuella samhällsfrågor. Det menar redaktörerna till Vad är ekonomisk historia?, ett bokprojekt som samlar ekonomhistoriker från hela landet för att introducera ämnet.

På vilket sätt skiljer sig denna bok från andra introducerande böcker om ekonomisk historia?

– Det som särskiljer boken är upplägget, som introducerar ämnet ekonomisk historia tematiskt snarare än kronologiskt. Vi har strukturerat boken utifrån evigt aktuella teman så som kriser, ojämlikhet och miljö, som vi ofta upplevt att studenter har med sig när de börjar intressera sig för ekonomisk historia. På det sättet introduceras ämnet och betydelsen av långa historiska perspektiv genom att visa på dess relevans för dagsaktuella frågor och samhällsutmaningar.

Ett av de nyare ämnena som berörs är miljö­historia. På vilket sätt platsar ett kapitel om miljö i en bok om ekonomisk historia?

– Frågor om människans samspel med sin om­­givande miljö har alltid varit ett viktigt tema i ämnet ekonomisk historia, även om det tidigare ofta benämndes agrarhistoria. Under 2000-talet har intresset ökat markant för olika aspekter av miljö­frågornas historiska dimensioner och alltfler forskare har intresserat sig för den långsiktiga kopplingen mellan ekonomi och miljö. Ekonomisk miljöhistoria har på detta sätt blivit en livskraftig del av ämnet, genom att äldre litteratur och källmaterial kombineras med nya frågor och metoder.

Boken är ett nationellt projekt som förenar 5 redaktörer och 18 kapitelförfattare. Hur har ni lagt upp arbetet med så många involverade personer?

– Vi har haft kontinuerliga möten för att säkerställa att vi redaktörer har haft en samsyn på projektets riktning och kapitlens utformning – alltifrån en första workshop där vi diskuterade teman och möjliga författare till korrekturläsning i projektets slutskede. Sedan har varje redaktör varit ansvarig för särskilda kapitel och haft fördjupad dialog med kapitelförfattarna och kontinuerlig uppföljning. Vi redaktörer har också samförfattat bokens första tre kapitel. Även om det krävde en hel del jobb så var det också avgörande för att mejsla fram en gemensam ton i boken.