Stänga av nyhetsflödet?

Medievetenskapens idétraditioner är en ny antologi som riktar sig till studenter på medievetenskapliga utbildningar. Den bygger på föreställningen att medievetenskapen har mycket att vinna på att gå tillbaka till ämnets idétraditioner. I förordet tar redaktörerna Fredrik Stiernstedt, Stina Bengtsson och Staffan Ericson upp ett exempel med en fransk sociolog. På ett seminarium fick han frågan hur man bäst förstår sin samtid. Hans svar var aningen oväntat: sluta följ nyhetsbruset och läs i stället sociologins klassiska texter.

– Exemplet är såklart medvetet provokativt och vi menar inte att man ska stänga av helt. Men det finns en viss presentism i vårt ämne. Många springer mot det mest relevanta för stunden vilket kan göra att vi inte ser det större mönstret. Genom att gå tillbaka till de klassiska texterna kan vi bättre förstå tidlösa problem, säger Fredrik Stiernstedt.

– Klassiska texter kan erbjuda perspektiv och metoder som kan användas i dag, säger Stina Bengtsson.

Kursboken introducerar centrala idétraditioner under 1900-talet genom läsningar av enskilda verk. Texterna är skrivna av medievetare men även forskare inom ämnen som idéhistoria.

– Det har saknats den här typen av kommenterande och introducerande texter på svenska. Vi vill stärka undervisningen i ämnets idétraditioner på alla medievetenskapliga utbildningar i Sverige, säger Fredrik Stiernstedt.

– Vi hoppas tydliggöra för studenterna vad det här är för typ av ämne och vilka frågor som är centrala, säger Stina Bengtsson.

Till exempel innehåller antologin en text om filosoferna Max Horkheimers och Theodor Adornos verk Upplysningens dialektik.

– Hälften av studenterna känner igen sig i beskrivningen av kulturindustrin på 1940-talet och mediekritiken mot likriktningen i Hollywood. Andra hälften gör det inte. Då som nu finns en diskussion om nya medier innebär en demokratisering eller en maktkoncentrering. Även Raymond Williams idéer om televisionen som ett sätt att organisera flöden på går att applicera på dagens sociala medier, säger Staffan Ericson.

Texterna i boken är tänkta att läsas vid sidan om källtexterna.

– Syftet är att förklara och kontextualisera. Lärarna kan göra urval ur boken som passar för en viss kurs. Tanken är att boken ska kunna användas över flera terminer och även inom andra samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen, säger Staffan Ericson.