Forskare vill ge fler nyanser till polariserad skoldebatt

Intervju med Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt

Svensk skola är alltid ett hett debattämne, oavsett om det gäller PISA, stök i klassrummet, mobilför-bud eller segregation. I boken Perspektiv på skolans problem. Vad säger forskningen? har redaktörerna Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt samlat över 30 forskare som med sina texter vill skapa en motvikt till polarisering och bidra till en mer nyanserad debatt om skolans problem.

Andreas Fejes är professor i vuxenpedagogik och Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete, bägge verksamma vid Linköpings universitet. Gemensamt har de ett forskningsintresse för välfärdsomvandling, marknadsorientering av offentlig verksamhet och integrationsfrågor.

2018 var Magnus Dahlstedt, tillsammans med Philip Lalander, redaktör för boken Manifest – för ett socialt arbete i tiden, med ett trettiotal forskares perspektiv på utvecklingen av socialt arbete. Tillsammans med Andreas föddes tanken om ett liknande projekt, den här gången om skolan.

– Mycket av dagens samhällsdebatt, inte minst skoldebatten, är inte grundad i forskning utan tyckande. Eller så handplockar man forskning som passar ideologiskt. Många forskare vågar inte delta i debatten, av rädsla för att bli missuppfattade, säger Andreas Fejes.

Till projektet bjöd Andreas och Magnus in ett stort antal svenska forskare till att skriva korta texter med syftet att driva en forskningsbaserad tes kring skolans problem.

– De flesta vi bjöd in tackade ja till att medverka och var tacksamma över att med grund i forskning få framföra sina ståndpunkter och bidra till lite sans och nyans i debatten om skolan, säger Magnus Dahlstedt.

Bokens innehåll spänner över hela skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning och folkhögskola, och målet är att lyfta fram komplexa orsaker till problemen, som motvikt till medias svartvita argument och enkla lösningar. Ett bra exempel är Robert Thornbergs kapitel om sociala relationer i skolan, menar Andreas Fejes.

– I debatten reduceras ämnet ofta till antingen kadaverdisciplin eller mysflum. Medan forskningen visar att de bästa lärarna är både auktoritativa och relationella på samma gång.

Andreas och Magnus hoppas att boken ska användas i lärarutbildningen, som ett sätt för lärarstudenter att se sitt blivande jobb från flera perspektiv, men också ge stöd och uppmuntran till redan verksamma lärare.