Personrätt, vad är det?

Intervju med Jakob Heidbrink

Boken Personrätt ges ut i första upplagan och behandlar frågan om vem som över huvud taget anses kunna agera inom rätten. Vi har passat på att ställa några frågor till bokens författare Jakob Heidbrink.

Personrätt? Vad är det för något?

– Personrätten omfattar svaren på frågan om vem som är aktör inom rätten och hur en sådan aktör ska göra för att kunna handla med rättslig verkan. Det handlar alltså om rättssubjektivitet och förutsättningarna för att en handling ska få rättslig verkan. I utländsk litteratur behandlas ofta också frågor om namn, bosättningsort eller säte samt personlig integritet som personrätt, men det gör jag inte i min bok.

Men är inte det familjerätt?

– Jo, många av dessa frågor behandlas, vad gäller fysiska personer, inom familjerätten som frågor om myndighet och rätthandlingsförmåga. Jag skriver dock bredare och behandlar såväl fysiska som juridiska personer och beskriver hur rättssubjektivitet uppstår och upphör. Jag behandlar alltså också frågor som vanligen hanteras inom associationsrätten. Dessutom skriver jag också om straffrätt, processrätt och offentlig rätt, eftersom där också finns regler om vem som är aktör och hur en sådan aktörs handlande räknas rättsligt.

Men det låter ju nästan som forskning, inte som någon lärobok?

– Det kan man tänka, då boken innehåller en del frågor avseende vilka jag fick göra ganska djuplodande utredningar och där mina svar har forskningskaraktär. Jag menar dock att det är bra att studenter också konfronteras med det som är osäkert eller till och med helt nytt inom rätten. Ingen lärobok torde för övrigt endast framställa klara regler om vilka det inte finns olika åsikter. Boken är dock skriven som lärobok och med syftning till att studenter ska förstå. Den kan nog säkert också väcka debatt.

Debatt? Hur då?

– Jag menar till exempel att handelsbolag inte utgör några juridiska personer, utan att de istället utgör något som jag kallar för ”särförmögenheter”. De utgör endast anknytningspunkt för och inte bärare av rättigheter och skyldigheter, och att de har detta gemensamt med myndigheter. Jag förväntar mig att många är oeniga med mig.

Vem tror du kan ha användning av din bok?

– Framför allt studenter – det är denna målgrupp boken är skriven för. Jag tror dock också att praktiker kan finna en handboksfunktion i boken och som sagt väntar jag mig att åtminstone några av mina forskande kolleger är oeniga med mig. De jag främst hade i åtanke när jag skrev boken var studenter i kurser om grundläggande rättsliga regler: det finns knappast något mera grundläggande än frågan vem som egentligen är aktör inom rätten.