Introduktion till kriminologi Volym II

Nu kommer Jerzy Sarneckis Introduktion till kriminologi Volym II i ny upplaga, och som i Volym I är Christoffer Carlsson medförfattare till boken. Samabetet mellan författarna började då Jerzy var en av Christoffers handledare under hans doktorandstudier. Efter Christoffers disputation fortsatte de av och till att arbeta tillsammans, vilket nu har resulterat i uppdaterade upplagor av Introduktion till kriminologi. De har även författat boken An Introduction to Life-Course Criminology (Sage 2016) och andra vetenskapliga arbeten.

Vad har hänt på fältet och kunskapsområdet sedan den förra utgåvan kom ut, och hur har det påverkat bokens innehåll?

Kriminologi är ett förhållandevis nytt ämne som i sin nuvarande form är drygt hundra år gammal. Det innebär att ämnet fortfarande rör sig snabbt, teorier tillkommer, utvecklas och modifieras. Nya empiriska studier belyser frågan om brottslighetens omfattning, karaktär och orsaker från nya perspektiv. Detta är en kontinuerlig process som kräver att boken uppdateras. De frågor som aktualiserats under senare tid rör bland annat utvecklingen av våldsbrottsligheten, inte minst det dödliga våldet, våldsbejakande extremism och terrorism samt integrerade teoretiska modeller vilka förenar sociala och biologiska förklaringar till brott och dessutom tar hänsyn till människans fria vilja.

Hur samspelar Volym I och Volym II? Kan de läsas separat eller finns det några fördelar i att läsa dem ihop?

Volym II handlar om åtgärder mot brott, alltså straff och brottsprevention. Dessa åtgärder måste utformas utifrån de kunskaper om brottslighetens omfattning, karaktär och orsaker som diskuterades i Volym I. Det finns idag omfattande och växande forskning om effekter av straff och brottsförebyggande åtgärder som dock inte är allmänt kända och sällan utgör underlag för den kriminalpolitiska debatten. Med Volym II hoppas vi göra dessa kunskaper mer tillgängliga.

En viktig utgångspunkt i Volym II är samhällets ansvar för att i möjligaste mån se till att människor inte skadas av brott. Detta innebär att brott ska i första hand förebyggas, om detta misslyckas ska skador reduceras genom att rättvisan skipas och offer för brott får adekvat stöd.

Christoffer, du har ju även skrivit skönlitterära kriminalromaner. Finns det någonting från den erfarenheten du har nytta av i ditt kurslitterära skrivande eller är det två vitt skilda processer?

Jag läste den första upplagan av Introduktion till kriminologi som student för 15 år sedan. Nu när jag återbesökte den för det här arbetet slogs jag av vilken fantastisk bok det är. Man baxnar inför Jerzys bredd, kunskapsmässigt. Fotnoterna är fulla av historiska paralleller, oväntade och skarpa sociologiska observationer och liknelser han finner i andra discipliner. Prosan är dessutom oerhört dynamisk. Ibland skriver han ömsint, nästan försiktigt, och presenterar de stora teoretiska argumenten som om de var instruktioner till en övning som krävde mycket av läsaren. Andra gånger är han iskall, rör inte en min. Åter andra gånger är han burdus och lekfull, alltid skenbart enkel. Det är en väldigt unik men effektiv lärobok, av en på många vis oerhört unik akademiker, som skickligt och hejdlöst presenterar sitt ämne.

När jag började arbeta med boken var jag väldigt medveten om att det liksom var Jerzys text jag klev in i, trots att han själv, sin vana trogen, åtskilliga gånger uppmuntrade mig att vara brutal och hänsynslös mot de delar som behövde skrivas om. Jag tror att det som kan ha varit mitt bidrag var att litegrann skriva fram en sorts berättelse om den kriminologiska historien. Kriminologins utveckling är som ett intellektuellt drama i många akter, där varje ny akt är en reaktion eller utveckling av de som varit tidigare. Jag tror också att det kan vara till hjälp för studenter och andra intresserade att lära sig förstå hur ämnet hänger samman, att se att olika delar av det i själva verket sitter ihop, ibland på vis man inte riktigt kunde anat.