Intervju med Joakim Nergelius

Hallå där...

...Joakim Nergelius, författare till boken Svensk statsrätt.

Hur skiljer sig denna bok från andra böcker som behandlar svensk statsrätt?

Jämfört med andra läroböcker och grundlagskommentarer tycker jag nog att denna ger mer konstitutionell och rättspolitisk analys, där grundlagen sätts in i en politisk kontext. Den har även ett ganska personligt tilltal. Ända sedan första upplagan gavs ut 2006 har jag utgått från att den svenska grundlagen inte endast ger uttryck för renodlad folksuveränitet, som tanken var när grundlagen började gälla 1974, utan numera även rymmer stora inslag av maktdelning, där särskilt domstolarnas ställning stärkts. Utvecklingen därefter får sägas ha besannat denna tes.

I boken kan vi läsa att en sorts definition av statsrätt är att den är ”[…] den del av juridik inom vilken grundlagarna studeras”. Du skriver att detta är en i stort sett korrekt utgångspunkt men den är samtidigt ofullständig. På vilket sätt är den det?

Därför att man inom statsrätten även måste ta hänsyn till en hel del vanlig lagstiftning samt naturligtvis även till EU-rätt och annan Europarätt, vars betydelse ökat kraftigt under de senaste decennierna. Fokus inom statsrätten ligger naturligtvis på grundlagarna, men återigen, kontexten är viktig.

Vilka är det största skillnaderna mellan den fjärde och femte upplagan?

Den nya uppdaterade upplagan har samma struktur och behandlar samma ämnen som tidigare, men innehåller ett utbyggt avsnitt om svårigheterna kring regeringsbildning och budgetprocess, med utgångspunkt från svårigheterna att bilda regering efter valet 2018 samt de båda regeringskriserna 2021.