Högaktuell och prisbelönt analys

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention för barnets rättigheter svensk lag. I den prisbelönta boken Barnkonventionen – en kommentar presenterar Maria Grahn-Farley en rättsdogmatisk analys av varje arti­kel i det internationella avtalet som slår fast att barn är individer med egna rättigheter.

Vilka blir de största utmaningarna med att til­lämpa Barnkonventionen i svensk rätt?

En utmaning är att konventionen är full av tvetydig­heter – ett resultat av de kompromisser som krävdes för att även de mer konservativa länderna, exempel­vis Saudiarabien och Vatikanen, skulle ansluta sig till den. Det är en oerhörd styrka att konventionen har nästintill universellt stöd, men det innebär också en sorts svaghet. Hittills har vi kunnat bortse från dessa tvetydigheter och konservativa kompromisser men nu blir de en del av svensk lag. En annan utmaning är att lagtexten är på originalspråk, det vill säga tyska, franska, arabiska, ryska och kinesiska. Den svenska översättningen som finns i dag är enbart ett tolkningsstöd och det finns stora skillnader mellan den svenska översättningen och originalspråken.

Vad innebär lagstiftningen för dem som arbetar med barnrättsfrågor i dag?

Barnkonventionen som svensk lag utmanar oss barnrättare på ett oväntat sätt. Fram tills nu har vi relaterat till konventionen på ett rättspolitiskt sätt. Konventionen har setts som ett inspirerande doku­ment som inte bara redogör för vad rätten innebär, utan kanske främst för hur rätten i många fall borde vara. Den synen på konventionen blir mer kom­plex nu när den blir lag. Vi tvingas förhålla oss till konventionen så som den är skriven och inte så som den var tänkt att skrivas.

Hur kommer lagen att påverka undervisningen och innehållet på exempelvis juristprogrammet?

Vi vet inte exakt hur rättstillämparen kommer att förhålla sig till konventionen eller hur mycket det kommer att påverka redan existerande barnrätt. I väntan på klara besked från rättstillämparen måste vi arbeta med olika alternativa metoder och jämföra hur olika barnrättsliga frågor får olika utfall, bero­ende på om vi förhåller oss till konventionen som vanlig svensk lag eller som ett folkrättsligt traktat. I avvaktan på att vi får tydliga besked får man nog utvärdera det rättsliga utfallet beroende på vilken syn man har på de här frågorna. Det kommer att bli livliga diskussioner och bra tillfällen för juridikstu­denter att betrakta rätten ur ett kritiskt perspektiv.