En periferi i norr
Intervju med Bo Persson
Vilka idéer har styrt ditt arbete med att skriva En periferi i norr?
– Jag har velat skriva en historisk framställning som utgår från hur människor har skaffat sig mat och försörjt sig under föränderliga betingelser som klimat, naturförutsättningar och befolkningsutveckling, samt hur de har organiserat sina samhällen genom samarbeten, arbetsdelning och utveckling av kunskaper. I dessa samhällen har det hela tiden uppstått konflikter om makten i samhället och hur det överskott som produceras ska fördelas.
– Jag har försökt att göra framställningen intressant och kanske ibland överraskande utifrån det omfattande forskningsläge som finns om Sveriges historia, trots att det kan vara rätt rörligt och spretigt, fyllt av olika tolkningar. Syftet är att visa att historisk forskning ger nya frågor och ny kunskap som hela tiden förändrar våra uppfattningar om vad som skett.
Vad är speciellt med denna historiebok?
– Den är en relativt kort kronologiskt sammanhängande framställning av Sveriges historia men med ett längre kronologiskt perspektiv än många andra, genom att den omfattar den svenska historien, alltifrån de senaste istidens slut fram till början av 2000-talet.
– Boken lägger sin tyngdpunkt på hur människor har skapat sina liv och sina samhällen, hur de har organiserat sin försörjning utifrån klimat, geologi och befolkningsutveckling, hur den politiska makten varit fördelad och vilka trosföreställningar och kulturella uttryck som människor utformat. Min ambition har varit att försöka förena ekonomisk historia, socialhistoria, politisk historia och kulturhistoria.
– Jag har velat betona att Sverige genom historien har varit ett land med stora regionala variationer och jag har försökt lyfta fram grupper i samhället som inte alltid varit så synliga i historiska framställningar, som den samiska befolkningen. Omvärldskontexten är viktig. Sverige har på många sätt varit en periferi i Europa och i världen, men har alltid haft ekonomiska och politiska förbindelser och kulturella utbyten med andra geografiska områden. Det har gällt såväl människor som idéer och materiella produkter.
Boken betonar att människorna och deras handlingar är centrala för att förstå historiska händelser och samhällsutveckling. Kan du ge exempel på hur boken belyser detta samband mellan människors handlingar och strukturella betingelser?
– Min tanke är att det sker ett dynamiskt samspel mellan strukturella omständigheter och förändringsprocesser drivna av människors, ofta kollektiva, handlingar som skapar och omskapar dessa omständigheter – medvetet och oavsiktligt. Grundläggande för samhällen är att de präglats av social ojämlikhet, det kan ha varit mellan kön, åldersgrupper, etniska och kulturella grupper eller ekonomiska klasser.
– Ett tidigt exempel är inflyttningen av människor till denna avlägsna periferi av världen, där de med hjälp av sina kunskaper anpassade sig till de nya förhållandena så att de kunde skaffa föda och överleva, organisera sina samhället och skapa kulturella uttryck.
– Ett annat exempel är samhällsförändringarna under 1800-talet. Då var den politiska makten koncentrerad till en mycket liten elit, samtidigt som jordbruket förändrades genomgripande, stora industrier etablerades och befolkningen ökade kraftigt. Många som stod utanför den politiska makten organiserade sig därför kollektivt i olika föreningar för att tillvarata sina ekonomiska intressen och öka sin politiska makt. Andra reagerade genom att lämna landet.
Vilka förväntningar har du på hur läsarna kommer att ta till sig och använda sig av den?
– Min förhoppning är att läsarna ska kunna följa långa linjer i historien, till exempel försörjningsmönster och politisk maktfördelning, och samtidigt förstå enskilda samhällsprocesser och viktiga ”händelser”. Målet är att ge en kunskapsbas som gör det möjligt att reflektera över samband och att förstå både förändringar och vad som kanske varit sig rätt likt under lång tid.
Fotograf: Lena Hjelm