Att använda ett normkritiskt perspektiv i pedagogisk verksamhet
Intervju med Lotta Björkman & Lena Sotevik
De normer som förmedlas i förskola, fritidshem och skola har stor betydelse för barns uppväxtmiljö samt för deras identitets- och kunskapsutveckling. Vi har ställt 3 snabba frågor till Lotta Björkman och Lena Sotevik, redaktörer till boken Normkritiska perspektiv i pedagorisk verksamhet – förskola, fritidshem och skolans tidigare år.
Boken tar sig an teoretiska perspektiv på kön, klass, hudfärg, funktionsvariation och sexualitet, erbjuder reflektion kring profession och förhållningssätt samt fördjupar sig i didaktiska utmaningar och möjligheter. Boken vänder sig till blivande och verksamma förskollärare och lärare, skolledare och alla som har ett intresse för frågor som berör normer, makt och likvärdiga villkor i barns liv.
I en tidigare bok har ni diskuterat normkritisk pedagogik. I denna bok använder ni begreppet normkritiska perspektiv. Vad är skillnaden?
Vi har upplevt att begreppet normkritisk pedagogik ibland uppfattas som att det rör sig om en särskild pedagogik som är på förhand definierad och som då måste göras på ”rätt” sätt. Som vi tar upp i boken så handlar det inte om ett annat pedagogiskt arbete än det som pedagoger i olika verksamheter redan kan utifrån sin yrkesutbildning och sin beprövade erfarenhet. Med begreppet perspektiv vill vi förtydliga att det snarare handlar om ett perspektiv som kan utveckla det pedagogiska arbete som pågår i en mer inkluderande och antidiskriminerande riktning.
Det finns en tidigare antologi om normkritisk pedagogik - vad bidrar denna nya antologi med i relation till den?
Förutom att det fortfarande finns ett behov av diskussion om vad normkritiska perspektiv innebär, eftersom det är begrepp som utvecklas och rör på sig, så är det några saker som denna bok särskilt lyfter fram. Dels är det teoretiska fördjupningar gällande normkritiska perspektiv på klass, ålder, rasifiering och neurodiversitet. Dels är det ett utökat fokus hur normkritiska perspektiv kan bidra till att utveckla och nyansera svaren på de didaktiska frågorna vem, var, vad, varför och hur. Boken bidrar därmed till en ökad konkretisering avseende vad det normkritiska arbetet kan innebära i vardagligt pedagogiskt arbete.
Anledningen till att det är viktigt med en bok som fokuserar de yngre barnen är för att en sådan saknas när det gäller undervisning knutet till studenter som ska bli lärare till yngre barn.
Denna bok riktar sig till personer som arbetar i pedagogisk verksamhet med yngre barn. Skiljer sig det normkritiska arbetet åt om man jämför verksamheter med yngre respektive äldre barn/elever?
Både ja och nej. Utgångspunkterna för normkritiska perspektiv är de samma och alla utbildningsinstitutioner har skyldighet att främja likvärdighet och motverka diskriminering i sina verksamheter. Sedan har olika verksamheter olika villkor, ramar och mål, vilket påverkar hur de normkritiska perspektiven omsätts i praktiken genom organisatoriska, professionella och didaktiska val. Anledningen till att det är viktigt med en bok som fokuserar de yngre barnen är för att en sådan saknas när det gäller undervisning knutet till studenter som ska bli lärare till yngre barn. Våra studenter efterfrågar exempel och fördjupad diskussion som är applicerbar på deras verksamhet, denna bok bidrar med detta. Vi är glada att flera verksamma pedagoger inom förskola, fritidshem och skola har delat med sig av sin erfarenhet och kunskap om att arbeta i pedagogisk verksamhet med yngre barn. De gör att boken är rik på exempel och reflektioner som vi tror att läsaren kan känna igen från sin egen praktik.
Nyfiken på redaktörerna?
Lotta Björkman är expert på normkritisk pedagogik och har skrivit om och utbildat inom området sedan begreppet etablerades i Sverige. Idag arbetar hon som doktorand och adjunkt i pedagogik på Södertörns högskola.
Lena Sotevik är doktor i Barn- och ungdomsvetenskap. Hennes forskningsintressen berör normer och livsvillkor i barn och ungas liv, främst kopplat till sexualitet och heteronormativitet.