Etiken i praktiken

Den som någon gång bedrivit forskning vet att det är så gott som omöjligt att inte stöta på etiska dilemman under forskningsprocessen. God forskningsetik sträcker sig bortom satta regler och riktlinjer och kräver kontinuerlig etisk reflektion som tar hänsyn till kontextuella faktorer och ger utrymme för tolkning och debatt, menar författaren Sara Eldén som skrivit Forskningsetik. 

Hur skiljer sig din bok från andra inom området?

Den fokuserar på forskningsetik i praktiken, de forskningsetiska frågor och dilemman som uppkommer i olika stadier av forskningsprocessen. Den tar också upp etiska koder och lagar som vi måste förhålla oss till – men den stannar inte där.

Du skriver om en rådande tendens inom samhällskunskapen där forskningsetik plikttroget inkorporeras i uppsatsskrivning utan vidare reflektion kring dess faktiska betydelse i projektet. På vilket sätt tycker du att man som student kan bredda sin diskussion om forskningsetik?

En av de vanligaste missuppfattningarna om forskningsetik är att den är ”hanterad” när en etisk nämnd eller handledare har gett klartecken för studien. Man ska så klart tänka efter före, men man måste ständigt vara beredd på att nya etiska frågor uppstår under resans gång. För att forskning ska bli bra måste där finnas en pågående reflektion om etik. Boken vill bjuda in till detta och få studenterna att se etiska dilemman i just deras specifika projekt.

Boken tar upp en historisk utveckling inom forskningsetiken, vad tycker du är den största förändringen som skett inom området de senaste åren?

Vi går mot mer reglering och standardisering, samma ska gälla för alla oavsett disciplin. Här finns en risk att fokus hamnar fel, att etik handlar mer om teknikaliteter än om faktiska dilemman.