Därför behövs den svenska kurslitteraturen

Forskningen pekar på betydande fördelar med att ha kurslitteratur och undervisning på studenternas modersmål. Det bidrar till djupare förståelse, högre motivation och ett mer aktivt deltagande i undervisningen. Dessutom främjas utvecklingen av akademiskt språkbruk och skrivande. Ändå är anglifieringen ett faktum. 65 procent av den obligatoriska litteraturen vid svenska universitet och högskolor är engelskspråkig, och 24 procent av all högre utbildning saknar svensk kurslitteratur – helt i onödan, enligt förläggarna Ola Håkansson och Susanna Magnusson.

– Idag finns det svenska kursböcker på grundläggande nivåer inom de flesta ämnen. På 90-talet såg det annorlunda ut, men det var längesedan det ändrades, säger Susanna Magnusson, förläggare inom psykologi och socialt arbete.  

– Det finns inte heller någon anledning att inte översätta kurslitteratur till svenska, säger Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur inom företagsekonomi och metodområdet. 

– När utbildningarna inte använder svensk litteratur på kurslistan kan det bli svårt att få ekonomi i svenska ambitiösa standardverk. Något som på sikt kan leda till att utgivningen av kvalitativ svensk kurslitteratur minskar, tillägger Susanna Magnusson. 

Forskning visar att lärande på ett främmande språk ger sämre studieresultat inom universitetens grundutbildningar och att de som blev undervisade på sitt modersmål, svenska, lärde sig mycket mer än de studenter som läste kursen på engelska. 

Ändå sker undervisningen i allt större utsträckning på engelska. Vad får det för konsekvenser? 

– Lärandet blir rejält lidande och seminarierummen tystnar, säger Ola Håkansson. Därför måste de beslut som fattas om undervisningsspråk, det så kallade språkvalet, vara en strategisk språkpolitisk fråga. Givetvis ska man undervisa på engelska när så krävs, men det gäller att vara medveten om att det kräver mer resurser och stöd till både lärare och studenter – och att språket också blir en klassfråga. Alla har ju inte en lika stabil grund tidigare i livet och många har inte haft chansen att få engelska språket med sig under uppväxten. 

Finns den här frågan på agendan vid svenska högskolor och universitet? 

– Nej, det är inget som diskuteras speciellt mycket. Det finns en övertro på svenskarnas kunskaper i engelska, och all prestige i frågan hindrar universitetslärare från att säga att de inte behärskar engelska lika bra som svenska, menar Ola Håkansson. 

Han refererar till den bok om anglifieringen på svenska universitet som han nyligen skrivit tillsammans med Peter Svensson, universitetslektor i företagsekonomi, På engelska förstår jag ungefär. Med utgångspunkt i forskning och upplevelserna hos ett fyrtiotal universitetsanställda belyser författarna de negativa konsekvenserna av engelskans ökande inflytande vid svenska lärosäten.  

– Boken har varit en ögonöppnare för oss som jobbar med akademisk litteratur, säger Susanna Magnusson. Vi ser en aningslös omsvängning mot engelskan med internationaliseringen som överordnat argument.  

Skulle högre utbildning och forskning hotas av att språket regleras hårdare?  

– Nej, absolut inte. På masternivån kan engelska vara relevant som undervisningsspråk och där krävs också mer specialiserad litteratur som inte alltid finns på svenska. På grundnivån behöver vi inte tvinga utländska forskare att undervisa, i stället borde vi se till de behov som finns och anställa lärare som kan svenska – men idag är språket inte ett krav när man bedömer meriter, säger Ola Håkansson.

Hur ser det ut i andra länder? 

– Nederländerna och Norge är två bra exempel på länder där man satt ner foten och infört språkkrav, vilket gynnar utgivningen av kurslitteratur på det inhemska språket. Även i bland annat Frankrike, Spanien och Tyskland värnar man det egna språket, säger Ola Håkansson.  

– I Sverige ser vi tyvärr internationaliseringen som viktigare än kvaliteten på lärandet. Och på sikt kommer det även att få följder för tillgången på svensk akademisk kvalitetslitteratur. 

Studentlitteratur grundades 1963 utifrån tanken att kurslitteratur på svenska behövs, även i mindre ämnen – och de senaste årens utveckling visar att frågan fortfarande är i högsta grad relevant. Därför fortsätter Studentlitteratur att arbeta för att studenter vid svenska universitet och högskolor ska ha tillgång till högkvalitativ kurslitteratur på ett språk de behärskar och förstår.