Tre frågor om Psykosociala hälsosamtal

Intervju med författarna Caroline Lundström, Maria Kjellgren, Maria Fossen och Maria Andersson

Vad var er inspiration till att utveckla modellen för psykosociala hälsosamtal (PSHS)? 

På högstadieskolan i Malmö ökade elevantalet med konsekvensen att den tidigare öppna dörren till skolkuratorn blev alltmer stängd. Möjligheten till spontana besök för eleverna minskade samtidigt som behovet av att kunna möta upp dem kring stress och psykisk ohälsa ökade. Utifrån inspiration från skolsköterskans hälsosamtal utformade skolkurator Maria Fossen ett koncept för att kunna erbjuda alla elever i årskurs sju ett psykosocialt hälsosamtal. I ett förebyggande syfte men också för att fånga upp elever i behov av stöd här och nu. 

Skolkurator Maria Andersson, på gymnasieskolan i Katrineholm, såg ett behov av att nå fram till eleverna i ett tidigare skede, framför allt till killarna på yrkesprogrammen då det oftast var tjejerna som tog kontakt på eget initiativ. Utifrån fokus på det förebyggande arbetet gällande kopplingen psykisk hälsa, fysisk hälsa och kunskapsinlärning arbetade Maria fram en modell för att kunna erbjuda alla elever ett psykosocialt hälsosamtal under deras första år på gymnasiet. Precis som alla elever blir erbjudna ett hälsosamtal hos skolsköterskan under gymnasietiden. 

Caroline Lundström skrev under samma period en debattartikel i tidningen Socionomen gällande skolkuratorns otydliga uppdrag och hur det påverkar elevers möjlighet till likvärdigt stöd ute i landets skolor. Maria Fossen och Maria Andersson tog då en kontakt med Caroline vilket sedan landade ner i ett samarbete och författande av denna bok. 

Maria Kjellgren initierades då hon skrev sin avhandling om skolkuratorers individuella samtalspraktik. Maria Kjellgrens och Caroline Lundströms vägar hade korsats på en skolkuratorskonferens där de började spåna om att göra ett projekt tillsammans. Marias forskning, Carolines tidigare bokprojekt och alla fyras sammantagna skolkurativa erfarenhet ledde till att projektet kunde bli verklighet och förhoppningsvis verksamt för många skolkuratorer.  

Hur kan PSHS bidra till att identifiera elever som är i behov av ytterligare stöd?

PSHS erbjuder fyra olika psykosociala teman som ligger till grund för en rad frågor som ställs till alla barn. Temana är skola, psykisk (o-)hälsa, sociala relationer och hem- och familjesituation. I temat om skolan ingår bland annat frågor om hur eleven upplever sin skolsituation. En fråga kan till exempel vara om eleven upplever att hen får det stöd hen behöver. Skolkuratorn kan i samtalet fånga upp signaler som i sin tur kan leda till att skolkuratorn har möjlighet att föreslå ny tid för samtal. Genom detta får skolkuratorn möjligheten att vidare undersöka ev behov av stöd. PSHS skapar även möjligheten för skolkuratorn att fungera som stöd för eleven i kontakt med undervisande lärare. 

När alla teman och frågeområden har besvarats av eleven görs analys på individnivå, för att bedöma om eleven behöver något individuellt stöd. Därefter avidentifieras svaren och svaren sammanställs på gruppnivå. Detta gör att svaren då även kan användas för att se om det även på grupp/klass nivå finns avsaknad av tillräckligt stöd. Därtill görs analysen av det insamlade materialet på skolenhetsnivå. Finns det saker, tankar, åsikter som kommit upp i PSHS-samtalen som är likartade för många barn? Utifrån det underlaget initieras övrig skolpersonal och skolledare för att få till ett förändringsarbete, för att förebygga att problemet/utmaningen kvarstår eller eskalerar. 

Oberoende av vilket eventuellt stödbehov som finns så ger PSHS en chans att identifiera detta.  

Vilken roll spelar skolledare och annan skolpersonal i framgångsrik implementering av PSHS, och hur kan de bäst stötta skolkuratorn i detta arbete? 

Rektor har en betydande roll för en framgångsrik implementering av PSHS.    

Det är rektorn som ansvarar för att leda, organisera och prioritera skolans stödinsatser samt skolans förebyggande och främjande arbete. Vidare är det rektorn som ansvarar för att skapa en hållbar skolmiljö där eleverna mår bra och genom detta utvecklas och når sin fulla potential utifrån var den enskilde eleven befinner sig.

Genom att rektorn väljer att prioritera PSHS på sin skola gör detta att även arbetet på grupp- och organisationsnivå, säkerställer att resultaten av att elevens röst används för ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete på skolan. Det är således av stor vikt att rektor har en god kunskap om barns psykiska hälsa/ohälsa generellt, samt hur detta är kopplat till inlärning och vikten av tidig upptäckt. Psykosociala hälsosamtal är en nyckel till att skapa en skola som inte bara fokuserar på akademiska/kunskaps- mål utan också på elevernas generella välmående där rektorn i detta arbete har en nyckelroll.

Vidare gällande övrig skolpersonal så är både undervisande pedagoger och EHT personal viktiga i arbetet med PSHS. Även att övrig skolpersonal har kunskap om psykisk hälsa/ ohälsa hos barn och unga och därmed även har förståelse för vikten av tidig upptäckt. Ett psykosocialt samtal kan ta tid i anspråk från schemalagd undervisning. Detta gör att finns det en kunskap om och samsyn kring PSHS och att det är ett prioriterat arbete på skolan underlättar detta arbete för kuratorn när det gäller bland annat tidsplanering av samtalen.

Övrig skolpersonal är även viktiga när det gäller arbetet med vad som framkommer i samtalen med eleverna, både enskilt och arbetet på grupp och organisationsnivå. För ett lyckat arbete kring våra elever är en av de viktigare faktorerna att det finns ett samarbete med samtliga som finns kring barnet/den unge. 

Nyfiken på författarna?

Caroline Lundström är socionom och har en masterexamen i socialt arbete samt är handledare.

Maria Kjellgren är socionom och fil.dr i socialt arbete, psykoterapeut och handledare.

Maria Fossen är socionom och verksam som skolkurator.

Maria Andersson är socionom med grundläggande psykoterapiutbildning och verksam som skolkurator.