Konflikter i skolan – på gott och ont
Hur kan man förstå, förebygga och hantera konflikter i skolan? Ann S. Pihlgren, fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute har skrivit två böcker på temat: Skolans konflikter och Casemetodik för lärare. Båda går på djupet i konflikthantering – men på helt olika sätt.
I skolvärlden är konflikter en naturlig del. De uppstår mellan elever, mellan lärare och elever, mellan lärare och föräldrar och mellan föräldrar och elever, för att nämna några. Man kan också säga att det är en plats med många möjligheter till goda konflikter. Det menar i alla fall Ann S. Pihlgren.
Hur kommer det sig då att skolvärlden är så konfliktfylld? Pihlgren menar att det beror dels på att skolan väcker starkt engagemang hos många.
– Det är många intressenter inblandade som har en åsikt om hur man utbildar morgondagens medborgare. Förutom alla som arbetar i och kring skolan engagerar den politiker, media och föräldrar. Man uppfattar sig som kund, någon som har rätt att ställa krav – snarare än som en vuxen som ska se till att barnen fullföljer sin skolplikt.
Pihlgren tror också att det beror på att skolan är en kompakt miljö.
– Här väljer man inte vem man placeras ihop med. Hela samhället träffas, tätt och påtvingat, och det är på sätt och vis bra. Konflikter är varken positiva eller negativa per automatik. Rätt hanterad är nästan varje konflikt en stor möjlighet.
Möjlighet eller inte – för de flesta människor är konflikter rätt obehagliga, i alla fall medan man befinner sig mitt i dem. Finns det några snabba tips till den som vill förstå, förebygga och hantera konflikter i skolan?
– Sortera mellan lösbara och inte lösbara konflikter, säger Pihlgren. Som lärare kommer det finnas områden där du inte kan gå in, till exempel om läroplanen har fel. Spill inte krut på det utan gilla läget och satsa på det du kan påverka.
Ett annat tips är att tänka systemiskt: en konflikt beror inte på individer utan på systemet.
– Tänk på en barngrupp med två bråkande barn. Är det något fel på de båda barnen eller finns det fler möjligheter att se på konflikten? Var i systemet uppstår den och var blir den destruktiv? Vidga cirkeln från individerna och se på klassrummet, den övriga barngruppen och fundera på vad som ger näring åt konflikten. När ni hittat nivån där konflikten befinner sig vet ni också lättare vad som kan justeras.
Ann S. Pihlgren säger att en nyckel till konfliktlösning är att stärka lärarlagets gemensamma analys av konflikten.
– Eftersom alla konflikter uppstår i ett system kan man inte peka ut en viss konflikt som en enskild lärares problem. Då kan det bli svårt att hantera den om den eskalerar. Om skolan däremot har bestämt sig för en gemensam syn så vet alla vad som förväntas av dem och varför de ska göra som de gör. Då blir de trygga med momenten i en konflikt och kan till och med förebygga den.
– Bästa sättet att få gemensam syn är att prata med varandra, säger hon.
– Våga prata med dina kollegor. Berätta för ditt arbetslag att du har ett dilemma, bjud in till samtal och dela varandras erfarenheter. Varje gång ni pratar får ni fler verktyg i verktygslådan för att hantera konflikter.
Sist vill hon lyfta fram vikten av mentalisering.
– I lärarrollen är förmågan till mentalisering jätteviktig. Den som kan leva sig in i hur den andre tänker får lättare att hantera konflikten och göra den till en god konflikt. Då blir den något som alla lär sig av och som blir värdefull för flera.
