Fritidshemmet som inspirerar och motiverar elever till läsning
Intervju med fritidspedagogerna på Sallerupskolan i Eslöv
Att lära sig läsa och bli en läsare kräver tid, mycket tid. Det rör sig om 5 000 timmars läsning för varje elev. På Sallerupskolan i Eslöv har fritidspedagogerna på initiativ från skolledningen startat ett läsfrämjande arbete som kompletterar skolans undervisning. Unga och barn i Sverige läser allt mindre och fritidshemmet är ofta en outnyttjad resurs.
På Sallerupskolan har pedagogerna på fritidshemmet startat en bokcirkel för att utveckla sin egen kompetens kring läsning. På så sätt kan de tillsammans med lärarna skapa goda förutsättningar för elevernas utveckling av läsförmåga, läsförståelse och läsmotivation. Fritidspedagogerna Kerstin Olsson, Malin Lidström och Therese Neroth berättar entusiastiskt om sitt bokcirkelarbete som utgår från boken Läsa för livet: Högläsning och läsning i F-6 och fritidshem (Heimer, 2021, Studentlitteratur). Vid ett tillfälle i veckan läser eller diskuterar de boken. Den ena veckan läser de en utvald del i boken, och den andra veckan sammanstrålar de kring några specifika frågor kopplat till det lästa. Ofta diskuterar de även tankar som väckts under läsningen.
Genom utvecklingsarbetet har läsmiljöer hamnat i fokus. De tre fritidspedagogerna arbetar med elever i olika åldrar och i olika byggnader. Därför ser fritidshemmets läsmiljöer olika ut. En av miljöerna för tankarna till Astrid Lindgrens Mio min Mio med en portal som leder in till böcker och föremål kopplade till böckerna.
Fritidspedagogerna Kerstin Olsson, Malin Lidström och Therese Neroth.
Genom regelbunden avsatt tid för bokcirkelarbetet, en stadig grund i forskningen, beprövad erfarenhet och kollegialt lärande kan fritidshemmet bli en nyttjad och värdefull resurs i elevers läsutveckling och läsmotivation.
Några andra tankar som väckts är att läsa högt med mindre grupper och att fokusera på nya ord som de tillsammans med eleverna möter i litteraturen. I en av miljöerna lyfts veckans nya ord fram på en illustrerad glödlampa som är uppsatt på väggen. Fritidspedagogerna har också blivit medvetna om att variera läsutbudet och erbjuder numera eleverna olika litterära genrer. Ett intresse har till exempel väckts för ordlösa böcker (även kallade textlösa böcker eller silent books), det vill säga böcker som har ett rikt bildspråk men som saknar text. Kerstin Olsson berättar också om hur hon stärkts i att göra samtalsstopp under högläsningens gång. Ett annat arbete som påbörjats är att få med sig elevernas vårdnadshavare på tåget, så att de tillsammans kan motivera eleverna till läsning.
Fritidspedagogerna märker ett ökat intresse för läsning bland eleverna och lyfter fördelen med bokcirkelformatet. Ett kollegialt utvecklingsarbete underlättas av en gemensam utgångspunkt, till exempel en bok. Boken bidrar till att diskussionerna blir mer givande, och pedagogerna upplever att de får nya konkreta tips och idéer men också stärks i det arbete som redan görs. Genom regelbunden avsatt tid för bokcirkelarbetet, en stadig grund i forskningen, beprövad erfarenhet och kollegialt lärande kan fritidshemmet bli en nyttjad och värdefull resurs i elevers läsutveckling och läsmotivation.
Text: Maria Heimer
