Dags för lärarna att ta tillbaka rodret
Komplicerade betygsmatriser, krånglande digitala plattformar, en allt tyngre dokumentationsbörda och krävande föräldrar. Det finns en hel del i dagens lärarroll som stjäl energi och tar fokus från glädjen i klassrummet. Men det behöver inte vara så, menar gymnasieläraren Daniel Sandin. Han vill uppmuntra lärare att ta tillbaka sin frihet och stå upp för rollen som de verkliga ledarna i skolan.
Daniel Sandin är gymnasielärare i svenska, historia och religion vid Katedralskolan i Lund. Men han är också författare till artiklar, flera böcker och är en uppskattad föreläsare. Det är resultatet av en ständigt pågående reflektion över lärarrollen.
– Varför jag håller på? För jag kan helt enkelt inte låta bli, säger Daniel Sandin. Det finns så många som har åsikter om skolan – och inte alltid så väl grundade. Det är viktigt att vi som har den verkliga kunskapen är med i debatten.
2017 deltog han som en av författarna i den svenska utgåvan av antologin Flip the system, något som han själv beskriver som en riktig ögonöppnare. I boken hävdas att nutidens marknadsorientering och nyliberalism lett till en påtvingad och skadlig byråkratisering av skolan. För att stoppa utvecklingen krävs, enligt författarna, en re-professionalisering av läraryrket och en större frihet i lärarrollen.
– Begreppet ”Flip the system”, att vända upp och ner på systemet, handlar om att sätta tillbaka lärarna vid rodret i utbildningssystemet, säger Daniel Sandin. De senaste 20 åren har vi sett en rad förändringar med krav på lärare som inte leder framåt. Det har helt enkelt blivit knas i systemet.
Daniel och hans kollegor har haft många diskussioner i lärarrummet om varför det har blivit så. Ett ökat fokus på målstyrning och uppdelningen mellan stat och kommun är viktiga orsaker. Men utvecklingen ligger också på en mer psykologisk nivå.
– Många av oss upplever en ökad misstro mot vår kunskap i lärarrollen. Både från ledning, elever och föräldrar. Vi lever i en individualiserad värld där vi inte längre tror på auktoriteter. Det leder till krav på insyn och bestämmande från omvärlden som inte alltid är så konstruktiva.
Nyckeln, menar Daniel Sandin, är att värna mer om lärarnas rätt till frihet. Både som pedagogisk frihet och rätten att själva styra över sina arbetsprocesser. För borde inte den som själv står i klassrummet ha den bästa kunskapen att bedöma hur arbetet bör bedrivas?
"Vi lärare måste förstås göra vårt jobb och följa arbetsgivarens direktiv. Men jag vill lyfta fram att det finns mycket frihet att hämta inom ramarna. Mål och styrdokument är ofta ganska vagt formulerade och det går att göra större anpassningar än vad man kanske tror."
Att ta över rodret handlar också om att kräva mer plats och inflytande i verksamhetsutvecklingen. Att lärarna har en ledande roll i skolans förändringsarbete borde vara självklart, menar Daniel Sandin.
– Ett lysande exempel är digitaliseringen av skolan. Hur många lärare sitter inte och svär över digitala plattformar som inte är anpassade efter våra behov. Systemen, och eleverna, kräver också ofta att alla lärare ska jobba på exakt samma sätt. Det är varken rimligt eller särskilt bra för undervisningskvaliteten.
Att ge lärarna högre status och frihet i sin yrkesutövning är en förutsättning för både nyrekrytering och att hålla lärare kvar i yrket, menar Daniel Sandin. Men det kommer att vara mycket upp till lärarna själva.
– Vi måste hålla huvudet högt och tro på vår egen yrkeskunskap. För det är ju faktiskt vi som är de verkliga experterna på skolan.
Läs mer
”Professionella lärare måste ges veto mot skolledningen”, DN Debatt, 5 mars 2019
"Ta tillbaka din professionella frihet", Svensklärarföreningen, 17 februari 2019
"Ger lärare råg i ryggen", Tidningen Grundskolan, 13 DEC 2018
