Logga in
Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

 

Att leda en förskola där språket blomstrar

Intervju med Ann S. Pihlgren

 

Att barns språkutveckling är ett viktigt ämne råder det knappast delade meningar om. Inte heller att stimulans av språkutveckling måste börja tidigt. En tydlig signal om frågans betydelse är Skolverkets satsning på statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan. Men hur blir en förskola bättre på språkutveckling? Och vilken roll har ledningen? En av dem som vill lyfta svaren är forskaren och författaren Ann S. Pihlgren.

Med ett imponerande antal böcker i bagaget är Ann S. Pihlgren ett välkänt namn inom pedagogikforskningen och på lärarutbildningar runtom i landet. Med boken Leda förskolan, skriven tillsammans med Anette Klang-Jensen, och det digitala utbildningspaketet Att leda språkutveckling i förskolan vänder hon blicken mot förskolans värld. Med särskilt fokus på språkutveckling.

– Att språkutveckling ska stå i centrum i förskolan är självklart för mig. Utan ett språk är det många saker du inte kan lära dig och du kan inte bygga relationer med andra. Det är en fråga om demokrati. Och eftersom ordförrådet, basen i språket, utvecklas snabbast de första tre åren har förskolan en enormt viktig roll att spela, säger Ann.

Språkutveckling är en central del av förskolans kompensatoriska uppdrag, menar Ann. Det gäller både barn som har ett rikt språk, men på ett annat modersmål, och barn som inte får högläsning i hemmiljön.

– Vissa barn kommer till förskolan med en välpackad ryggsäck, medan andras skramlar tomt. Oavsett förutsättningar, och oavsett förskola, så har barn rätt att få hjälp att utveckla sitt språk.

Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hennes forskningsintresse rör barns och elevers tankeutveckling och samspel samt didaktiska frågor. Hon är aktuell inom Skolverkets Läslyftet och läroplansdelen för fritidshem och har skrivit ett antal pedagogiskt inriktade böcker. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, kvalitetsutvecklare och förvaltningschef samt som studierektor och lärarutbildare vid Stockholms universitet.

Med rätt verktyg för språkutveckling kan våra engagerade och kloka pedagoger göra underverk i förskolan.

Det märks i Anns inbox att språkutveckling är ett aktuellt ämne bland förskolans rektorer. Efterfrågan på gästföreläsningar är större än hennes tid räcker till och just därför har det digitala utbildningspaketet Att leda språkutveckling i förskolan kommit till. I en 50 minuter lång föreläsning med tillhörande diskussionsfrågor lyfts tre områden som är avgörande för språkutveckling i förskolan, ur ett ledningsperspektiv.

Det första är att välja prioriterade utvecklingsområden. Vissa områden, till exempel högläsning, bör alltid finnas med medan andra bör anpassas efter barngruppens behov. För det andra måste tillräcklig tid avsättas för planering, målformulering och strukturering i arbetsgruppen och för det tredje måste man göra språkutveckling till en naturlig del av vardagen.

– Det finns så många situationer i förskolan som kan utnyttjas till språkutveckling. Vid matbordet, i skötrummet och under uteleken. Språkutveckling ska inte ses som bara en del av undervisningen eller som ett tillfälligt projekt, skilt från den vardagliga omsorgen, säger Ann.

Trots utmaningar med stora barngrupper och begränsade resurser ser Ann hoppfullt på framtiden för språkutveckling i förskolan.

– Om vi bara utrustar våra engagerade och kloka pedagoger med rätt verktyg kan vi göra underverk i förskolan. Och då får vi också barn till skolan som redan kan en massa. Kanske till och med redan skriva och läsa litegrann.

Det är en täckande och gedigen exposé som trycker hårt på förskolans behov av att förstå vad undervisning i förskolan innebär och hur denna kan värderas och utvecklas. Vi får förslag på utvecklings- och förbättringsområden med tillhörande verktyg samt information om hur styrdokumenten bör tolkas. Det förs vidare diskussioner om didaktik, kompetensförsörjning, samverkan med andra skolformer, kvalitetssäkring och om ledning och styrning. Helhetsbetyg 5/5.

Om boken Leda förskolan.