Grunderna i läs- och skrivinlärning

Förord 11

Författarens tack 15

 

1. Inledning 17

 

2. Grundläggande förutsättningar för en god läs- och skrivinlärning 23

Barnets språkliga förmåga och den kommande läsutvecklingen 24

Språkets nivåer 27

Den fonologiska nivån 27

Den semantiska nivån 29

Den grammatiska nivån 31

Den pragmatiska nivån 33

Språklig medvetenhet 34

Hemmets läsvanor 37

Skriftspråkliga konventioner och skriftspråklig kompetens 40

Att se nyttan av att kunna läsa 41

Kunskap om bokstävernas funktion 41

Att förstå läsriktningen 42

Att förstå vanliga begrepp 42

Stora och små bokstäver 43

Motivationens betydelse för läsutvecklingen 43

Betydelsen av pedagogernas kompetens och erfarenhet 44

 

3. Hur kan vi tidigt stimulera och arbeta med barns skriftspråks-utveckling? 47

Förskola och skola i samverkan 47

Språkstimulering i förskolan och skolan 50

Muntligt berättande 54

Grammatiska och pragmatiska övningar 59

Stimulering av ords betydelse 62

Övningar i fonologisk medvetenhet 64

Tidig språkstimulans för de språksvaga barnen 71

Bokstäver blir till text 76

Fonologisk medvetenheten före bokstavsinlärning 78

Integrering av fonologisk träning och bokstavsinlärning i sammanljudningen 79

Bokstavsnamn eller bokstavsljud 80

Den skriftspråkliga miljön 82

Lärarens förhållningssätt 84

Metodens betydelse 87

Forskning om läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter 88

 

4. Från att tala till att kunna läsa 93

Likheter men också viktiga skillnader 93

Läs- och skrivutvecklingens olika nivåer 95

Logografisk läsning 97

Alfabetisk läsning 99

Ortografisk och morfologisk läsning 100

Vad är egentligen en ordbild? 101

 

5. Läsinlärning – en kontrovers 103

Whole Language – läsinlärning med hela texter som utgångspunkt 104

Phonics – läsinlärning som utgår från ordens fonem 106

Vilken metod är att föredra? 107

Att ta tillvara de båda lästraditionernas fördelar 111

Den svenska läsinlärningsdebatten 112

LTG – Läsning på Talets Grund 115

Wittingmetoden 117

 

6. Den första läsinlärningen 121

Barn behöver olika inlärningstakt 121

Fonologisk medvetenhetsträning i den första läsinlärningen 123

Läseboken 125

Läsinlärningens huvudprinciper 127

Syntetisk och analytisk metod 127

Ljudningsmetoden 129

Analytisk metod 132

Ordbildsmetoden 135

Val av metod 139

Betydelsen av att kunna avkoda ord 142

Övningar i fonemisk medvetenhet och avkodning påverkar varandra 144

Vikten av att kunna sammanljuda 145

Bokstavsinlärningen 147

Bokstäver med visuella och auditiva likheter 148

I vilken ordning lärs bokstäverna in? 150

Metodik vid den första sammanljudningen 151

Sammanljudningens olika svårighetsnivåer 151

Dikteringar och lässpel 156

Läsning av text 158

Kontextens roll vid den första läsinlärningen 159

 

7. Skrivinlärning 167

Sambandet mellan skrivning och läsning 167

Olika ändamål med skrivträning 168

Skriften är avslöjande 168

Skrivträning – form och funktion 169

Svårigheter att uttrycka sig i skrift 170

Skriva – ett sätt att lära sig att läsa 171

Skrivutvecklingens olika nivåer 175

Logografisk skrivning 175

Alfabetisk skrivning 176

Ortografisk skrivning 177

Morfologisk skrivning 178

Läsinlärning genom skrivning 178

Upptäckarskrivning 180

Strukturerad skrivning 190

Handstil 204

 

8. Den fortsatta läs- och skrivutvecklingen 209

Mönster i skriftspråket 209

Vanliga bokstavskombinationer 210

Att dra nytta av ordens stam, förstavelser och ändelser 212

Onset and rime 216

Rättstavning 217

Det funktionella skrivandet 223

Att skriva är kommunikation 223

Att skriva kan understödja läsförståelsen 224

Eget berättande 224

Ämnesövergripande övningar 225

Individuella övningar 226

Självständig tyst läsning 226

Att kunna välja bok till den fria och självständiga läsningen 229

Uppföljning av den fria läsningen 231

Fri läsning och faktasökning 232

Den fria läsningen och de lässvaga barnens läsutveckling 234

Egen fri läsning och ordförrådsutvecklingen 235

Läsförståelse 237

Innebörden av en bra läsförståelse 238

Att samtala om texternas innehåll 243

Högläsning och läsförståelse 245

Att veta om man förstått eller inte har förstått 250

Inferenser 251

Hur mäter vi läsförståelse? 255

Oral Language Programme 257

Reciprocal teaching 258

Vokabulär – utveckla barns ordförråd 260

 

9. Skolors beredskap att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter 263

En tillbakablick 263

Från 1900-tal till 1990-tal 263

Från speciallärare till specialpedagoger 266

Grupptimmar 268

 

10. Läs- och skrivsvårigheter 271

Läsning och självförtroendet 271

Tidig upptäckt 274

Vikten av tid till träning 276

Grunden för fortsatt läsutveckling 277

Dyslexi 280

Att definiera dyslexi 281

Utredning av dyslexi 283

Kartläggning av nybörjare 284

Varför ska man kartlägga elevernas läs- och skrivutveckling? 285

Kartläggning av fonologisk medvetenhet vid skolstart 288

Fortsatt kartläggning av samtliga elever 292

Kartläggning av elevernas avkodning 292

Kartläggning av läsförståelse 294

Kartläggning av rättstavning 294

Kartläggning av enskilda elever 296

Exempel på typiska läsfel 297

Kartläggning av elevens läsvanor 298

Att avgöra vilken avkodningsstrategi barnet använder 299

Elevens fonologiska förmåga 302

Pedagogiska insatser 302

Svårigheter med läsförståelsen 303

Lärarens kompetens och skicklighet 306

Situationen i klassrummet 308

Kan handledning ersätta specialundervisning? 308

Vad gör egentligen riskbarnen under läsinlärningstimmarna? 309

Organisering av klassarbetet 311

Specialpedagogiska insatser 314

Specialundervisning som preventiv insats 315

Innehållet i specialundervisningen 316

Elevens egen insats och medverkan 317

Individuell träning eller gruppundervisning 319

Organisation gällande läsinlärning för riskbarnen 320

Elevexempel 323

Preventiva insatser 326

Meningsfull läsning – vad innebär det? 327

Bilaga 1 331

Bilaga 2 335

Termordlista 337

Litteraturförteckning 341

Person- och sakregister 349