Gärningsmannaprofilering

Författarnas tackord     15

Förord     17

 

1 Gärningsmanna­pro­filering som metod…|     21

Termen gärningsmannaprofilering     22

Teorier utifrån psykologisk forskning om personlighet     23

Över 40 års forskning om ­gärningsmannaprofilering     26

Forskningsöversikt av Dowden med flera (2007)     27

Forskningsöversikt och meta-analys av Snook med flera (2007)     28

Forskningsöversikt av Bennell med flera (2012)     28

Forskningsöversikt av Fox och Farrington (2018)     30

Varför profilera gärningspersoner utifrån personlighet?     31

Krav på förbättringar och ökad kunskap efter Thomas Quick-fallet     31

Tänkbar användning av vår profilerings­modell utifrån personlighet     32

Att använda ett känt rättsfall i lärande syfte     35

Etiska överväganden vid användning av känt fall      36

Bokens upplägg     38

Referenser     40

 

2 Historisk tillbakablick på klassiska fall     43

Gärningsmannaprofilering i kulturen     43

Häxprocesserna     44

Olika tillvägagångssätt vid profilering     44

Bakgrund till profilering UTIFRÅN typologier     45

Cesare Lambrossos första systematiska studie     45

Hans Gross: den första systematiska psykologiska gärnings­mannaprofileringen?     47

Modern forskning som knyter an till Lambrossos och Gross teorier     48

Bakgrund till profilering UTIFRÅN fallbeskrivningar     49

1888–1891 Jack the Ripper      49

1883–1911 The Postcard killer     51

1937 The Babes of Inglewood      52

1940–1956 The Mad Bomber      54

Andra kända fall     56

1991–1992 Lasermannen     56

Referenser     59

 

3 Klassisk gärningsmannaprofilering     61

Metoder för systematisk insamling och undersökning av fakta     61

Brott eller olyckshändelse? Vikten av ett noggrant polisarbete     62

Grupperingar av olika profileringsmetoder      63

FBI-metoden     68

Utveckling av metoden     68

Generell profil på seriella sexualmördare     70

Tillämpning av FBI-metoden i fyra steg      71

Steg 1 Assimilering: genomgång av förundersökningsmaterial      71

Steg 2 Klassificering: informationen ordnas i meningsfulla mönster     71

Steg 3 Rekonstruktion av händelseförloppet med tonvikt på beteende      73

Steg 4 Konstruktion av en gärningsmannaprofil      76

Kritik mot FBI-metoden      76

Geografisk och statistisk profilering     78

Utveckling av metoden     78

Canters term ||investigative psychology||     80

Hur går geografisk profilering till?      81

Profilering inom seriebrott med ||crime linkage analysis||      82

Statistiska och geografiska profilerings­metoder i Sverige     84

Ärendeanalys eller den svenska GMP-metoden      85

GärningsmannaprofilgruppenS uppdrag och arbete     85

Metodutveckling: ­profilering blir ärendeanalys      88

Steg 1 Genomgång av förundersökningsmaterial och ­brottsplatsbesök     90

Steg 2 Klassificering: informationen ordnas i meningsfulla mönster     91

Steg 3 Ärendeanalys      93

Praktisk tillämpning av GMP-metoden     93

Bokens idé: Profilanalys utifrån personlighet      95

en strukturerad mall för profilering      96

Författarnas avslutande reflektioner      97

Referenser     98

 

4 Sommarstugemordet, asylsexhistorien     103

– och nio ytterligare brott

Den så kallade asylsexhistorien     104

Författarnas reflektioner om det inträffade     107

Sommarstugemordet i Arboga     108

Bakgrund till sommarstugemordet     108

Händelserna den 3 augusti 2016     110

Efterföljande brottsutredning och erkännandet     111

Ur tingsrättens och hovrättens domar      112

Anstiftan till mord på maken      113

Bakgrund till anstiftan till mord     113

Händelserna den 7–8 augusti 2015     114

Författarnas reflektioner om det inträffade     115

Efterföljande händelser och försäkrings­bolagets misstankar     116

Ur tingsrättens och hovrättens domar      117

Författarnas reflektioner om det inträffade     120

Stämpling till mord och grov misshandel av maken     121

Bakgrund     121

Ur tingsrättens och hovrättens domar     121

Författarnas reflektioner om det inträffade     122

Grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri med bruk av falsk urkund     124

Händelserna den 27 augusti–7 september 2015     124

Ur tingsrättens och hovrättens domar     125

Författarnas reflektioner om det inträffade     125

Givande av muta     126

Händelsen i november 2016     126

Ur tingsrättens och hovrättens domar      127

Urkundsförfalskning gällande bouppteckning     127

Händelserna hösten 2015     127

Ur tingsrättens och hovrättens domar     128

Hot mot tjänsteman     128

Händelsen i februari 2017     128

Ur tingsrättens och hovrättens domar      129

Författarnas reflektioner om det inträffade     129

Referenser     130

 

5 Organiserad–kaotisk     131

– beteende och personlighet utifrån brottsplatsen

Varför inkludera typologin organiserad–kaotisk     131

Typologin organiserad–kaotisk      133

Klassificering av brottsplatsen     133

Klassificering av gärningspersonen     136

Påverkan av substanser kan försvåra klassificeringen     138

Forskning om organiserad–kaotisk      140

Teoretiska perspektiv på att undvika polisens upptäckt     140

Teorin om rationella val av offer och tidpunkt     140

Teorin om rationella tillvägagångssätt     141

Teorin om analys av kostnad–nytta     142

Typologin planerad–oplanerad      143

En studie om uppväxtmiljöns betydelse för planeringen av brott      143

Fallbeskrivning: klassificering i organiserad–kaotisk      145

Förutsättningar för klassificeringen     145

Klassificering av brottsplatsen som organiserad eller kaotisk     145

Klassificering av gärningspersonen som organiserad eller kaotisk     148

Författarnas avslutande reflektioner     152

Referenser     153

 

6 Pendlare eller marodör      157

– beteende utifrån geografisk spridning av brott

Varför inkludera beteende­modellerna?      158

Två beteendemodeller: pendlare och marodör      159

Cirkelteori för miljöräckvidd     160

Forskning om cirkelteorin och ­beteendemodellerna     161

Platsteorin utifrån brottets lokalisering     162

Metodologiska begränsningar      164

Referenser     165

 

7 Modern gärnings­mannaprofilering      167

– utifrån avvikande personlighetsdrag

Termen personlighet     167

Olika teorier om antal ­personlighetsdrag      168

Eysencks PEN-teori om de tre ­personlighetsdragen      169

Extraversion–introversion     170

Neuroticism–emotionell stabilitet     171

Psykoticism–självkontroll     171

Skattning av personlighetsdrag enligt femfaktormodellen     172

De fem huvudsakliga personlighetsdragen     173

Extraversion     173

Öppenhet för nya erfarenheter     173

Välvillighet     174

Samvetsgrannhet     174

Fasetter till de fem personlighetsdragen     175

Forskning om och mätning av ­personlighetsdrag     181

Forskning om gärningspersoners fem stora personlighetsdrag     182

Personlighetsdrag enligt femfaktormodellen hos ­gärningspersoner i Sverige     184

Fallbeskrivning: analys av Johannas fem huvudsakliga personlighetsdrag     185

Förutsättningar för analysen     185

Författarnas kommentar     186

Neuroticism     187

Speglas Johannas mycket låga nivå av neuroticism i brottens karaktär?      189

Extraversion     191

Speglas Johannas genomsnittliga nivå av extraversion i brottens karaktär?      194

Öppenhet för nya erfarenheter     196

Speglas Johannas relativt låga nivå av öppenhet i brottens karaktär?      197

Välvillighet     198

Speglas Johannas mycket låga nivå av välvillighet i brottens karaktär?      203

Samvetsgrannhet     204

Speglas Johannas relativt genomsnittliga nivå av ­samvetsgrannhet i brottens karaktär?      207

Sammanfattande resultat av Johannas fem huvudsakliga ­personlighetsdrag     209

Författarnas avslutande reflektioner     210

Referenser     211

 

8 Psykopatiska kännetecken     215

– emotionella och interpersonella drag, och antisocial livsstil

Varför inkludera psykopati?     216

Termen psykopati     216

Kognitiv och affektiv empati     218

Psykopati, sociopati och antisocial ­personlighetsstörning      219

Cleckleys prototyp över psykopati     220

Psykopati och de fem ­personlighetsdragen     221

Skattning av psykopati med checklista     224

Forskning om psykopati      226

Psykopatins betydelse för återfall och våld      226

Förekomst av psykopati bland ­gärningspersoner     227

Skillnader mellan kvinnlig och manlig psykopati     228

Checklistornas funktionalitet för kvinnor och män med psykopati     230

Hur går skattning av psykopati till?      232

Skattning av emotionella och ­interpersonella drag med psykopati­checklistan PCL:SV Del 1     235

Skattning av antisocial livsstil med ­psykopatichecklistan PCL:SV Del 2      238

Fallbeskrivning: analys av Johannas eventuella uttryck för psykopati      240

Förutsättningar för analysen     240

Del 1: Emotionella och interpersonella psykopatidrag: tankar och känslor     242

Item 2 Grandios     247

Item 3 Lögnaktig och manipulativ     250

Item 4 Saknar skuldkänslor     254

Item 5 Saknar empati     256

Item 6 Tar inte ansvar för sina handlingar     259

Del 2 Antisocial livsstil och antisociala beteenden     261

Item 8 Dålig självkontroll     263

Item 9 Saknar långsiktiga mål     264

Item 10 Oansvarig     265

Item 11 Antisocialt beteende i ungdomen     267

Item 12 Antisocialt beteende i vuxen ålder     267

Sammanfattande resultat av Johannas nivå av psykopati     269

Författarnas avslutande reflektioner     270

Referenser     271

 

9 Narcissistens två ytterligheter     277

– grandios överskattning och sårbar underskattning

Varför inkludera narcissism?     278

Termen narcissism     279

Legenden om Narcissus som blev förälskad i sig själv     280

Narcissistiska drag hos kända makthavare      281

Narcissismens paradox: två ytterligheter      283

Iakttagelser från några kliniskt verksamma     284

Hur utvecklas individuella skillnader i narcissism?     286

Arv eller miljö?     286

Tillbaka till barndomen?     287

Två exempel på påverkan av arv eller miljö      288

Hur fungerar narcissisten i vardagen?     289

Hur fungerar en narcissistisk partner?     290

Hur fungerar en narcissistisk ledare?      291

Narcissism och de fem ­personlighetsdragen      292

Samband mellan Big Five och subkliniska nivåer av narcissism     295

Narcissism och psykopati: likheter och skillnader     296

Narcissistens icke-stabila och sårbara självkänsla      297

Avsaknad av tecken på uppförandestörning i barndomen     298

Narcissisten vill bli beundrad, psykopaten bryr sig inte     299

Instrument för skattning av narcissism     300

Forskning om narcissism bland gärningspersoner      302

Våld och aggression i relation till narcissism     302

Förekomst av narcissism hos ­gärningspersoner     303

Finns det könsskillnader i narcissistiska uttryck?     304

Indikatorer på narcissistiska uttryck, enligt DSM-5:s kriterier     305

Hur går skattning av narcissistiska uttryck till?     305

Fallbeskrivning: analys av Johannas eventuella uttryck för narcissism      307

Förutsättningar för analysen     307

Uttryck 1 Grandios     309

Uttryck 2 Fantasier      313

Uttryck 3 Speciell och unik     315

Uttryck 4 Kräver beundran     317

Uttryck 5 Särskilt berättigande     320

Uttryck 6 Utnyttjar andra     321

Uttryck 7 Oempatisk     322

Uttryck 8 Avundsjuk     324

Uttryck 9 Arrogant och högdragen     325

Sammanfattande resultat av Johannas narcissistiska uttryck     329

Författarnas avslutande reflektioner     330

Referenser     331

slutord      339

Lärdomar     339

Tillämpad gärningsmannaprofilering      341

Hur kan denna bok hjälpa anhöriga och de som arbetar med gärningspersoner?     341

Bilaga: …|Mall för FÖRFATTARNAS PROFILERINGSMODELL UTIFRÅN PERSONLIGHET      343

Ärendet     343

Bakgrund     344

Den aktuella gärningen (kapitel 3)     344

Gärningspersonen     344

Uppgifter för traditionella metoder som statistisk och geografisk profilering (kapitel 3, 5 och 6)     347

Personlighet     348

De fem huvudsakliga personlighetsdragen (Big Five, kapitel 7)     348

Skattning av graden av psykopati med PCL:SV (kapitel 8)     349

Indikatorer på narcissistiska uttryck (kapitel 9)      352