Perspektiv på samverkan

Författarpresentation 15

Förord 21

Inledning 23

Åsa Hedberg Rundgren, Charlotte Klinga, Mikael Löfström & Linda Mossberg

Perspektiv på samverkan 23

Samverkan – begrepp och modeller 25

Ordboksdefinitioner och praktikens förståelse 25

Olika modeller för att förstå samverkan 29

Del I: Mötet med välfärds­organisationerna 33

Del II: Professioner i samverkan 36

Del III: Organisering av samverkan för nya utmaningar 38

Del IV: Styrning och ledning av samverkan 41

Bokens disposition 44

Referenser 45

Del I Mötet med välfärds­organisa­tionerna

1 Jakten på en fungerande modell 53

– samverkan kring personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk

David Matscheck & Katarina Piuva

Välfärdens utkanter 53

Fattigvård, lösdrivare och asocialitet – välfärdens reformarbete 54

Komplexa behov, integrerad vård och organisationernas gränser 56

Aktuell situation – välfärdens utkanter 58

Modeller för samverkan, brukardelaktighet och teoretiska perspektiv 59

Modeller för integrerade insatser i vård och omsorg 59

Brukardelaktighet i samverkan och planering av vården 61

Teoretiska perspektiv på samverkan kring psykisk ohälsa och missbruk 62

Hur olika modeller har tillämpats i Sverige 64

Lagstiftning om samverkan – samordnade individuella planer (SIP) 65

Aktstudier, intervjustudie och teoretisk analys av SIP 67

Avslutning 70

Vägen framåt – var finns den lyckade modellen? 71

Referenser 72

2 Samverkan och bruten sekretess 77

– etiska dilemman i en villkorad frivillighet

Katarina Hollertz, Tina Olsson & Mikaela Starke

Inledning 77

Sekretess och samverkan i individärenden 80

IPS – individuell placering och stöd 82

Det yttersta skyddsnätet och IPS – etiska dilemman 84

Individens rätt att konstruera sig själv 85

De utsatta individerna och villkorandets politik 87

Avslutning 89

Referenser 91

3 Klient­konstruktioner i samverkan 95

Linda Mossberg

Inledning 95

Varför brukarmedverkan i samverkan? 97

Brukarmedverkan och psykisk ohälsa 97

Barns delaktighet och socialt arbete 98

Klientkonstruktioner i praktiken 99

Vuxna som klienter 100

Barn som klienter 102

Likheter och olikheter 104

Konstruktioner i rörelse – vad händer i samverkan? 105

Gemensamma grunder 106

Förhandlingsmöjligheter 107

Diskussion 109

Avslutning 110

Referenser 111

4 Digital samverkan och symbolisk rationalitet i den norska arbets- och välfärds­förvaltningen 113

Pål Ellingsen, Rikard Eriksson & Elin Tangnæs

Inledning 113

Teori 115

Digital samverkan mellan ledning och handläggare 117

Digital samverkan mellan handläggare och brukare 119

Digital samverkan med en kritisk blick 121

Digital samverkan och symbolisk rationalitet 122

Avslutning 124

Referenser 124

Del II Professioner i samverkan

5 Att förstå samverkan utifrån teorin om sociala representationer 131

John Brauer & Per Germundsson

Inledning 131

Samverkan – ett omdiskuterat begrepp 132

Teorin om sociala ­representationer 134

Ett empiriskt exempel – representa­tioner inom arbetsmarknads­politiken 137

Bakgrund 137

Metod 138

Resultat 140

Analys och diskussion 146

Avslutning 148

Referenser 149

6 Perspektiv­integrering i sektors­professioner 151

Petra Svensson

Inledning 151

Lösning eller problem 153

Paradoxala aspekter och effekter av dem 154

Jurisdiktion och tolkningsföreträde kontra deliberation

och samverkan 154

Yrkesmässig kontra organisatorisk professionskunskap 157

Effekter av paradoxerna: Fullständig professionskunskap

kontra helhetspolitik 160

Avslutning 165

Referenser 166

7 FoU – För Forskning och Utveckling i samverkans tjänst 169

Åsa Hedberg Rundgren & Charlotte Klinga

Inledning 169

Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård 170

Två lagar som styr och ger riktning 171

Ökad komplexitet till följd av olika ­institutionella logiker 172

Tillit och neutralitet – en ledningsfilosofi för FoU­professionen 173

FoU inom välfärdsområdet 175

Organisering av FoU 175

Uppdrag och mål att utveckla välfärden 176

FoU-aktiviteter 177

FoU som aktör för samverkan 177

Exempel: stöd i samverkan när en ny lag ska implementeras 179

Avslutning 185

Referenser 185

8 Kategorisering av sjukdom och arbetsförmåga vid psykisk ohälsa 189

– skilda principer inom primärvård och ­Försäkringskassan

Maricel L. Knechtel & Rafael Lindqvist

Inledning 189

Teoretiskt ramverk 191

Formell och reell institutionell kategorisering 192

Diskretion och moraliskt arbete 193

Metod och data 194

Diagnosen och ­sjukförsäkringen som institutionella

 kategoriserings­scheman 195

Diagnosen 195

Sjukförsäkringen 196

Hur går kategoriserings­arbete till? 197

Läkarnas kategoriseringsarbete 197

Försäkringskassans kategoriserings­arbete 201

Jämförelse 202

Avslutning 205

Referenser 206

9 Manövrer för att undvika konflikter i strategiska samverkansråd 209

Andreas Liljegren

Inledning 209

Hur kan vi förstå samverkans­nätverk som fenomen? 210

Forskningsdesign och metod­reflektioner 213

Att undvika konflikt i strategiska samverkansråd 214

Allmänna förebyggande manövrer 215

Informationsmanövern 215

Abstraktionsmanövern 215

Specifika förebyggande manövrer 216

Vi-har-inga-problem-manövern 216

Tala-inte-om-konkurrerande-resurser­manövern 216

Manövrer för att möta ett akut hot om konsensus bryts 217

Ta-bort-personer-som-hotar­konsensus-manövern 218

Totalförnekelsemanövern 218

Nivåmanövern 219

Fel form-manövern 220

Göra-något-annat-manövern 221

Konkret exempel på ett svårt fall 221

Avslutning 222

Referenser 225

Del III Organisering av samverkan för nya utmaningar

10 Innovation i samverkan 229

– hur kommuner tillsammans kan möta strategiska utmaningar

Anna Thomasson

Inledning 229

Innovation i offentlig sektor 232

Epsilon – ett gemensamt bolag för innovation 233

Innovation är målet, men hur når vi dit? 235

Avslutning 240

Referenser 242

11 Att bygga samverkan i mellanrummen 245

Ingeborg Björkman

Inledning 245

Hur Mötesplatsen har formats och förändrats 247

Hur allting startade 247

Från inbjudan till nya förutsättningar 249

Viktiga komponenter för fungerande samverkan 253

Antal deltagare, ”rätt” deltagare, kontinuitet och balans 253

Innehåll i träffarna – engagemang, intressanta diskussioner och att ”göra verkstad” 255

Mötesplatsens ledarskap 256

Diskussion 257

Hur uppstår samverkan? 257

Avslutning 263

Referenser 264

12 Labbet – en fristad för välfärdens utveckling 267

Magnus Hoppe & Marie Mörndal

Inledning 267

Samhällskontraktet 268

Skillnader – mer utmaning än tillgång? 269

Olika nivåer för att bygga samverkanskompetens 270

Samproduktion som ||co-creation|| 271

Labbet – en fristad för ­experimenterande 272

”Skunkworks” – en fristad för utveckling 273

Vad som krävs för att lyckas 274

Sex dimensioner av begreppet takta 276

Den tidsmässiga dimensionen 278

Den sociala dimensionen 279

Den gränsöverskridande dimensionen 279

Den holistiska dimensionen 279

Den känslorelaterade dimensionen 280

Den situerade dimensionen 280

Taktande synliggör komplexiteten 281

Diskussion 281

Ett sätt att hantera komplexitet 282

En gemensam kryssning och udda expeditioner 284

Avslutning 285

Referenser 286

13 Samverkan på liv och död 289

Rebecca Stenberg

Inledning 289

Samverkan inom räddning och respons 290

Kritik mot samverkan inom räddning och kris 291

Hur studien genomförts 292

Teoretisk referensram 294

Kris, samhällskris och omfattande samhällsstörning 294

Forskning om samverkan inom kris, räddning och respons 296

Efterforskning av försvunna personer – sökandet efter ett

 försvunnet barn 298

Efterforskning av försvunna personer i Sverige 298

Sökandet efter D den 6–9 november 299

Analys av samverkan under insatsen 301

Kommunikationskarta 302

Innehållsanalys 303

Engagemanget som blev en kris 304

Avsaknaden av samverkan och koordinering av aktiviteter 305

Samverkansformer för kris­situationer – vad passar? 306

Samverkan som horisontell integration 306

Samordning som vertikal integration 308

Avslutning 309

Referenser 310

14 Innovationsmiljö i samverkan 313

– är samordningsförbund en möjlighet?

Mikael Löfström

Inledning 313

Organisera för innovation i samverkan 315

Samordningsförbund som exempel 317

Flernivåstyrning och andra perspektiv på styrning 318

Perspektiv på styrning 319

Flernivåstyrning 320

Tvärprofessionellt samarbete 321

Tvärprofessionella gruppers möjlighet till innovation 322

Organisering av gränser 323

Gränser för såväl organisationer som professioner 324

Temporär organisering 325

Projekt för pågående förändring 326

Avslutning 328

Referenser 328

Del IV Styrning och ledning av samverkan

15 Ledarskapande, samverkan och brukar­medverkan i välfärden 335

Maria Wolmesjö

Inledning 335

Disposition 337

Teorier om interprofessionell samverkan och co-production 338

Lagstiftning om samverkan 339

Socialtjänstlagen 339

Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade 340

Hälso- och sjukvårdslag 340

Samverkanslagen 340

Lagar om samverkan för olika ­samverkansaktörer 341

Ansvar för samverkan 341

Äldre- och funktionshinder­omsorg – kontextbeskrivning 341

Förutsättningar för samverkan 342

Forskning inom området 343

Utmaningar i brukarmedverkan och co-production 346

Avslutning 346

Slutsatser 348

Referenser 348

16 Samordnad individuell planering 351

– en organisatorisk utmaning för sjukvården

Lena G. Larsson

Inledning 351

Samverkansproblem vid samordning av vårdinsatser 352

Ledning och styrning för samordning av vårdinsatser 353

Samverkansarenor för samordning 355

Samverkansteorier för ledning, styrning och samordning 356

Tvärprofessionell samverkan och samordning 358

Fast vårdkontakt för samverkan och samordning 361

Samverkan och samordning i öppenvård 363

Samordnad individuell plan som ­samverkansverktyg 365

Avslutning 368

Referenser 369

17 Hållbar inter­sektoriell samverkan 375

– genom sammanhållen ledning och styrning

Charlotte Klinga

Inledning 375

Empiriskt exempel på samverkans­organisering 378

Sammanhållen ledning och styrning av komplexa vård- och omsorgssystem 379

Skapa en gemensam struktur och arbeta fortlöpande

 med förfining 380

Skapa arenor för kontinuerligt lärande 383

Samverkan som vägledande princip 386

Utöva ett personcentrerat ­förhållningssätt 388

Avslutning 390

Referenser 391

18 Samverkan – ett mål, inte bara ett medel 397

Karin Gellin & Siv Liedholm

Inledning 397

Några exempel på situationer där samverkan behövs 398

Europeiska socialfonden (ESF) 398

Strukturfondspartnerskapet (SFP) 401

Samordningsförbund 402

Samordningsförbundet VärNa 403

Hinder för samverkan 403

En växande managemenbyråkrati hindrar samverkan 404

Exempel på hinder för samverkan: ­standardiserade processer 405

Exempel på hinder för samverkan: mät- och uppföljningssystemen

med fokus på prestationer 406

Slutsatser 406

Teoretiska utgångspunkter bakom VärNamodellen 407

Verkligheten är komplex och oförutsägbar 407

Värde uppstår på medborgarens sida 408

Verksamhetsanpassad styrmodell 409

VärNamodellen 410

Revisorernas granskning blir starten för VärNamodellens

utveckling 410

VärNamodellens beståndsdelar 410

Människors behov i respektive kommun 411

Isaks historia gav vägledning i ­utvecklingsarbetet 413

En målbild för samverkan 415

Mätområden för att lära om förmågan att samverka 417

Avslutning 422

Referenser 423

19 Samverkan som marknads­skapande 425

– introduktionen av social impact bonds i Sverige och Finland

Mats Fred, Patrik Hall & Dalia Mukhtar-Landgren

Inledning 425

Samverkan och marknad 426

Metod och SIB som fall 428

Introduktionen av SIB i Sverige och Finland 430

SIB i Sverige 430

SIB i Finland 432

I Aktörer och deras relationer 433

Samverkande intermediärer 433

Investerare 435

Utförare och beställare 437

II Knappa och åtråvärda resurser 439

Avslutning 443

Referenser 445

Avslutning 447

Åsa Hedberg Rundgren, Charlotte Klinga, Mikael Löfström & Linda Mossberg

Perspektiv på samverkan 447

I mötet med brukare 448

Professionernas tillit och förmåga att kommunicera 449

Gränsöverskridande organisering 451

Att möjliggöra samverkan genom styrning 452

Utmaningar inför framtiden 454

Referenser 456

Register 457