Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik

Förord 11

Författarpresentation 13

1 Från begrepp till handling 21

Lena Wiklund Gustin & Margareta Asp

Begreppen formar vår förståelse 22

Bokens innehåll och uppbyggnad 23

Några begrepp som används i boken 25

2 Begrepp och begreppsbildning inom vårdvetenskap som disciplin 27

Katie Eriksson & Ingegerd Bergbom

Begreppen och vetenskapens uppgift 27

Vårdvetenskap som ämne och disciplin 29

Identifiering och val av begrepp 30

Att ordna begrepp 31

Den grundläggande begreppsordningen 31

Att bestämma begrepp 38

Begreppsmodeller och teorier 38

Vägen vidare 40

Referenser 41

3 Begreppsanalys och begreppsbestämning 43

Kerstin Sivonen

Begrepp 44

Begreppsanalys – två traditioner 45

Begreppsanalys med utgångspunkt i Wilsons tänkande 45

Begreppsanalys enligt Koort 46

Semantisk analys – en betydelseanalys 47

Begreppsbestämning som forskningsansats 53

Begreppsbestämningens hermeneutiska karaktär 54

Vägen vidare 55

Referenser 56

4 Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund 59

Margareta Asp

Vad är ett begrepp? 60

Vad är begreppsutveckling? 61

Ontologiska antaganden 61

Från fenomen till begrepp 63

Tal och språk 64

Begreppens användbarhet 65

En modell för begreppsutveckling 65

Att lära sig använda begrepp 66

Vägen vidare 67

Referenser 67

5 Evidens 69

Karin Dahlberg

Begreppet evidens 70

Bakgrund till analysen av evidens 71

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv på evidens 72

Evidens i kvalitativ forskning 73

Evidens i praktiken 76

Vägen vidare 80

Referenser 80

6 Reflektion – ett stöd för att tillämpa vårdvetenskapliga begrepp 83

Margaretha Ekebergh

Praxiskunnande 83

Vårdvetenskapens didaktik 85

Reflekterande vårdvetenskaplig handledning 88

Handledaren – begreppstillämpningens navigatör 93

Vägen vidare 94

Referenser 95

7 Kroppen 97

Lillemor Lindwall

Begreppet ’kropp’ 98

Kroppen ur olika perspektiv 98

Kroppen i vårdvetenskaplig litteratur 100

Forskning om kroppen 100

Kroppen i rörelse mellan hälsa och lidande 102

Vägen vidare 106

Referenser 106

8 Själ och ande 109

Kerstin Sivonen

Andelivets begreppsliga innebörd 110

Själ och ande – ordens ursprungliga betydelser 110

’Själ’ och ’ande’ – gemensamt centralt betydelseinnehåll 111

Begreppen ’själslig’ och ’andlig’ 113

’Själ’ och ’ande’ i vårdvetenskaplig litteratur 114

Andelivets uttryck – några kliniska bilder 120

Bejaka vårdandet av hela människan 122

Vägen vidare 123

Referenser 124

9 Hälsa 127

Carola Wärnå-Furu

Hälsobegreppets betydelse 128

Hälsoteorier ur ett ||caring||-perspektiv 129

En ontologisk hälsomodell 130

Hälsa i klinisk kontext 132

Hälsa i vårdandet 133

En väg till hälsans inre rum 134

Att lära om hälsa 136

Vägen vidare 138

Referenser 139

10 Värdighet 141

Lillemor Lindwall

Begreppet ’värdighet’ 141

Klinisk vårdvetenskaplig forskning om värdighet 147

’Värdighet’ – en fråga om vårdares hållning och handling 150

Vägen vidare 151

Referenser 151

11 Livskraft och livshållning 155

Lisbeth Fagerström

Människans begär tolkat mot icke-varats hot 156

Begreppet ’livskraft’ 157

Begreppet ’livshållning’ 159

Teoretisk referensram för livskraft och livshållning 160

Livskraft och livshållning i klinisk kontext 161

Vägen vidare 163

Referenser 164

12 Lidande och lindrat lidande 167

Maria Arman

Lida som verb och lidande som substantiv 167

Vad är lidande? 168

Lindring av lidande 169

Lidande och medlidande 171

Utveckling och lindring av lidande 171

Vägen vidare 176

Referenser 176

13 Medlidande och närliggande begrepp 179

Lena Wiklund Gustin

Att begreppsliggöra fundamentala erfarenheter 180

Medlidande – ett uttryck för mänsklig existens 182

När medlidande blir synligt 185

Att utveckla sin förmåga att möta lidande 189

Vägen vidare 190

Referenser 191

14 Försoning – att försonas med hälsa och lidande 195

Lena-Karin Gustafsson

’Försoning’ – ett mångtydigt begrepp i vårdforskningen 196

Att stödja försoning som en del av vårdandet 198

Vägen vidare 201

Referenser 202

15 Tröstande beröring och berörande tröst 205

Åsa Roxberg

Vårdvetenskapliga betydelsedimensioner 206

Tröstande beröring 207

Vårdande och icke-vårdande tröst 208

Vägen vidare 213

Referenser 214

16 Vila för återhämning 217

Margareta Asp

Termen ’vila’ har flera betydelser 218

Angränsande begrepp till ’vila’ 218

Forskning om vila 219

Vila som fenomen och begrepp 220

Vila relaterad till hälsa 223

Vila i vårdandet 223

Att lära sig vila 225

Vägen vidare 226

Referenser 227

17 Vårdande tid 229

Monica Nurminen

Framträdande betydelsedimensioner 230

’Tid’ – ett berikande begrepp i vården 230

Tid som vårdandets struktur och inramning 231

Tid som brist och väntans barriär 232

Framtid som pågående vardande 232

Tid i relation till vårdandets innehåll och substans 234

Tankemönster för vårdpraxis  235

Vägen vidare 237

Referenser 238

18 Längtan – välbefinnande och hälsa 241

Venke Ueland

Vad är längtan? 242

Hur kan sjuksköterskan stötta patientens längtan? 249

Längtan i hälsans tjänst 251

Vägen vidare 252

Referenser 252

19 Glädje 255

Ginger Selander

Begreppet ’glädje’ 256

Glädjens betydelse i vårdandet 256

Att stärka patienters glädje 262

Vägen vidare 265

Referenser 265

20 Miljö – människans plats i världen 267

Albertine Ranheim

Miljö – ett av vårdvetenskapens konsensusbegrepp 267

Miljö – ett mångtydigt begrepp 268

Miljö i vårdteoretisk belysning 268

Miljö och helhetsperspektiv 270

Kunskapsformer för en vårdande miljö 271

Att skapa en helande miljö 273

Miljö och hållbarhet – en ansvarsfråga för vården 277

Vägen vidare 278

Referenser 278

21 Rumslighet – att vara rum för andra 283

Erna Lassenius

’Rum’ och ’miljö’ – lika eller olika begrepp? 284

Det rumsliga – alltid redan där 285

Rumslighet i anknytning till vårdkultur 287

Rumslighet i återhämtning 289

Vägen vidare 292

Referenser 293

22 Hemmet och att vara hemma hos sig själv 295

Yvonne Hilli

Begreppet ’hem’ 296

Hemmet – en inre etisk dimension inom människan 299

Vägen vidare 304

Referenser 304

23 Dygd – en etisk kraft 307

Yvonne Näsman

Begreppet ’dygd’ och dess betydelser 308

Forskning om dygd och etik 309

Dygdens essens 311

Dygd i vårdandet 314

Vägen vidare 317

Referenser 318

24 Ansvar och makt – ansiktets spegel 321

Eivor Wallinvirta

’Ansvar’ och ’makt’ – begreppens ursprung och betydelsenyanser 321

Etikens kunskapsfält 323

Ansvar och makt i förhållande till en personlig etik 325

Forskning om ansvar och makt i vårdandet 327

Vägen vidare 332

Referenser 333

25 Vårdande 335

Maud Söderlund

Vårdandets substans – vad är vårdande? 336

Vårdandets idé 337

Att studera vårdande 338

Vårdandets värld 338

En kontextuell gestaltning 342

Att lära sig vårdande 345

Vägen vidare 346

Referenser 346

26 Kärlek, hopp och tro 349

Herdis Alvsvåg & Kari Marie Martinsen

Kärlek, hopp och tro som vårdvetenskapliga begrepp – en introduktion 349

Mottagande och skapande 353

Det konkreta och det absoluta hoppet 354

Tro – en källa till kraft 356

Kärlek – en gåva och en uppgift 358

Att möta människor med kärlek – etisk reflektion i efterhand 361

Vägen vidare 363

Referenser 363

27 Vårdgemenskap och vårdande möte – ontologi och praxis 367

Arne Rehnsfeldt

’Vårdgemenskap’ som ontologiskt begrepp i förhållande till det vårdande mötet i praxis 368

Klinisk vårdvetenskap som grund för att relatera begreppen vårdgemenskap och vårdande möte till en begreppsordning 369

En etisk treklang i vårdgemenskapen och det vårdande mötet 369

Naturlig vård och vårdgemenskap 372

Tolkning av vinjett 375

Vägen vidare 376

Referenser 376

28 Den vårdande relationen 377

Linda Berg & Margret Lepp

Semantisk analys av begreppet ’vårdande relation’ 378

Den vårdande relationen i forskning 378

Omvårdnadsteorier 379

Perspektiv på den vårdande relationen 380

Vårdandets konst 380

Angränsande begrepp 381

Kompetens och kunskap 382

Vårdens kärnkompetenser 383

Förutsättningar för en vårdande relation 384

En vårdsituation 385

Lärande om den vårdande relationen 387

Vägen vidare 389

Referenser 389

29 Vaka och vakande 393

Isabell Fridh

Att vaka – att vara vaken med uppmärksamhet 394

Vakandets dimensioner och innebörd 395

Begrepp som angränsar till ’att vaka’ 396

Att vaka är ett uttryck för omsorg 396

Att underlätta vakandet 399

Vägen vidare 400

Referenser 401

30 Lyssnande – ett vårdvetenskapligt grund- och praxisbegrepp 403

Camilla Koskinen

Begreppet ’lyssna’ 404

Berättelsen söker en lyssnare 404

Lyssnande – en etisk grundhållning till sig själv och den andre 406

Lyssnande i sig är vårdande vård 410

Vägen vidare 412

Referenser 413

31 Vårdande kommunikation 415

Lennart Fredriksson & Lena Wiklund Gustin

Kommunikationsbegreppets språkliga betydelse 416

Begreppet kommunikation i vårdvetenskaplig litteratur 417

Vårdande samtal 419

Vårdande kommunikation – en möjlighet i det kliniska arbetet 424

Hur blir jag bättre på att kommunicera? 425

Vägen vidare 426

Referenser 426

32 Personcentrerad vård 429

Inger K. Holmström

Framväxten av personcentrerad vård 429

Begreppet personcentrerad vård 431

Patient eller person, spelar det någon roll? 432

Ett ramverk för personcentrerad vård 433

Att införa personcentrering i klinisk praxis 434

Vägen vidare 437

Referenser 438

Personregister 441

Sakregister 443