
Arbetsterapi för barn och ungdom
- 1Författarnas förord
- 3Förord
- 7Författarpresentationer
- Del I Barn, aktivitet och miljö
- 123Aktivitetens betydelse för barn och ungdom
- Marie Peny-Dahlstrand
- 23Aktivitet möjliggör utveckling
- 23Aktivitetsbegreppet inom arbetsterapi
- 26Vad får barnet att delta i en aktivitet?
- 28Aktivitetsutveckling
- 30Aktivitetscentrerad arbetsterapi för barn och ungdomar i olika åldrar
- 31Arbetsterapeutens kunskapsbas
- 32Referenser
- 235Familjens aktivitetsmönster
- Kristina Orban
- 35Barns rätt till aktivitet
- 37Familjens vardag
- 39Att synliggöra aktivitetsmönster
- 41Referenser
- 343Aktivitet och hälsa
- Michaela Munkholm
- 43Hälsobegreppet
- 47Skolan ur ett hälsoperspektiv
- 50Selektiv prevention via kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård
- 51Referenser
- 453Barns utveckling
- Ann-Christin Eliasson
- 53Utveckling under första året
- 57Utveckling under förskoleåren
- 62Utveckling under skolåren
- 64Referenser
- 565Barns funktionsnedsättningar och diagnoser
- Ann-Christin Eliasson
- 65Vanligt förekommande diagnoser
- 66Hjärnans utveckling
- 66Cerebral pares
- 69Neuromuskulära sjukdomar
- 72Ryggmärgsbråck
- 74Förvärvade hjärnskador
- 77Intellektuell funktionsnedsättning
- 78Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD
- 80Autism
- 82Referenser
- 685Att växa upp i en digital miljö
- Helene Lidström
- 85Den digitala generationen
- 86Digital kompetens en förutsättning för delaktighet
- 88Tillgång till IKT förändrar barns aktivitetsmönster
- 89Arbetsterapi och IKT
- 92Referenser
- 793Transition till vuxenlivet
- Anette Kjellberg & Kristina Hellberg
- 93Delaktighet i beslut och vuxenblivande
- 94Transitionsprocessen
- 98Transitionsprocessen och arbetsterapi
- 101Samspelet med det omgivande samhället
- 103Referenser
- Del II Arbetsterapeutens roller och metoder
- 8107Arbetsterapeutens roller och verksamhetsområden
- Helén Jacobsson
- 107Familjecentrerat eller klientcentrerat arbete
- 108Nätverksbaserat arbete
- 108Arbetsterapeutens olika roller
- 110Verksamhetsområden
- 118Referenser
- 9119Processen i arbetsterapi för barn och ungdom
- Marie Peny-Dahlstrand & Lena Krumlinde-Sundholm
- 119Arbetsterapeutiska processmodeller
- 126Referenser
- 10129Bedömningsinstrument för kartläggning och utvärdering
- Lena Krumlinde-Sundholm
- 129Att välja bedömningsinstrument
- 131Test och klassifikationer
- 140Att bli bedömd
- 141Referenser
- Del III Aktiviteter i vardagen
- 11145Barns aktiviteter i dagligt liv
- Ann-Marie Öhrvall, Kristina Vroland Nordstrand & Marie Peny-Dahlstrand
- 145Vardagsaktiviteters betydelse
- 147Vad påverkar utvecklingen av vardagsaktiviteter?
- 152Att öka färdighet i vardagsaktiviteter
- 156Självständighetsutveckling vid olika diagnoser
- 162Referenser
- 12165Lek för barn med flerfunktionsnedsättning
- Pia Winnberg Lindqvist, Ulla Kroksmark, Britt-Mari Andersson & Ulla Wallerius
- 165Att leka
- 166Lekens olika delar
- 170Faktorer som stödjer barnets lek
- 173Hur tränar man barnet att leka?
- 174Lärande som lek
- 175Att leka med funktionsnedsättning
- 178Referenser
- 13179Delaktighet i skolmiljön
- Helena Hemmingsson
- 179En skola för alla?
- 181Delaktighet i skolans vardag
- 182Delaktighetsbegreppet
- 183Stöd i skolan
- 184Samarbete skola – habilitering
- 185Bedömning i en föränderlig värld
- 186Delaktighetsarrangemang i skolan
- 189Dilemman – när delaktighetsintressen krockar
- 190Referenser
- 14193Fritiden
- Anna Ullenhag
- 193Vad är fritid
- 194Värdet med att delta i fritidsaktiviteter
- 194Teoretiska perspektiv på omgivningens betydelse
- 196Barns fritidsmönster förändras över tid
- 197Fritid för barn med funktionsnedsättning
- 198Faktorer som påverkar val av fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning
- 199Metoder för att möjliggöra fritidsaktiviteter
- 201Referenser
- 15203Anpassning och hjälpmedel för delaktighet
- Anette Winberg & Helene Lidström
- 203Omgivningens betydelse för barns delaktighet
- 205Syften med hjälpmedel
- 205Vad är ett hjälpmedel
- 206Konsekvensen av olika regelverk
- 209Förskrivningsprocessen
- 211Referenser
- Del IV Lärandeprocesser
- 16215Principer för lärande av motorik
- Ann-Christin Eliasson
- 215Motoriskt lärande sätter aktiviteten i fokus
- 220Motivationens betydelse
- 223Referenser
- 17225Målinriktad träning – en metod för lärande
- Kristina Vroland Nordstrand
- 225Vad är målinriktad träning?
- 225Evidens för målinriktad träning
- 226Arbetsprocessen
- 226Kartläggning
- 229Insatser/träning
- 231Uppföljning
- 231Referenser
- 18233Övning i elrullstol – en metod för lärande
- Lisbeth Nilsson
- 233En elrullstol kan användas på olika sätt
- 234Verktygsanvändning i rörelse utvecklar aktivitetsförmågan
- 235Hur tidigt kan man börja öva i elrullstol?
- 235Vad främjar lärandeprocessen?
- 236Vad krävs av en elrullstol för att stimulera lärande
- 238Bedömning av aktivitetsutförande och främjande av lärande
- 238Vad barnet lär sig genom att öva i elrullstol med styrspak
- 240Referenser
- 19241Att kommunicera
- Margret Buchholz & Eva Holmqvist
- 241Kommunikation som mål och medel
- 242Att kommunicera
- 242Vad är kommunikation?
- 244Barns kommunikativa utveckling
- 246Alternativ och kompletterande kommunikation – AKK
- 251Att utveckla interaktion
- 251Samtalsmatta
- 253Referenser
- 20255Tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
- Gunnel Janeslätt, Linda Sjödin & Birgitta Wennberg
- 255Att hantera tid
- 256Vad är tidsuppfattning?
- 256Hur utvecklas tidsuppfattning?
- 260När tidshanteringen brister
- 261Vad kan en arbetsterapeut göra?
- 266Referenser
- 21267Kognitivt stöd i vardagen
- Birgitta Wennberg, Linda Sjödin, Margret Buchholz & Gunnel Janeslätt
- 267Många barn behöver kognitivt stöd
- 268Kognitivt stöd, vad är det?
- 270Behov avgör utformning av kognitivt stöd
- 271Områden där kognitivt stöd kan underlätta
- 279Referenser
- Del V Att använda sina händer i vardagen
- 22283Att använda sina händer vid cerebral pares
- Ann-Christin Eliasson
- 283Olika förmåga att använda sina händer
- 284Utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP
- 285Grundläggande mekanismer för att gripa
- 286Sensorikens betydelse för greppet
- 287Att differentiera och samordna händernas rörelser
- 288Kompensation för nedsatt motorisk skicklighet
- 288Träning för ökad handfunktion
- 294Referenser
- 23297Handträning i samband med medicinska åtgärder för barn med cerebral pares
- Git Lidman
- 297När behövs injektioner med botulinumtoxin och handkirurgi?
- 298Vad är botulinumtoxin A?
- 298Handkirurgi
- 299Mål och planering inför medicinska åtgärder
- 300Behandling efter botulinumtoxininjektioner
- 302Behandling efter handkirurgi
- 304Referenser
- 24305Handfunktion vid neuromuskulära sjukdomar
- Britt-Marie Eriksson & Johanna Weichbrodt
- 305Aktivitetsförmågan påverkas av svaga muskler
- 308Intervention för bibehållen aktivitet och förebyggande åtgärder
- 311Referenser
- 25313Träning med myoelektrisk handprotes för barn med dysmeli
- Liselotte N Hermansson
- 313Konsekvenser av dysmeli för barnens vardag
- 314Utredning och behandling för protesanvändning
- 321Referenser
- 26323Konsekvenser i vardagen för barn med Plexusskador
- Lena Krumlinde-Sundholm
- 323Etiologi, incidens och förlopp
- 325Konsekvenser av plexusskada
- 327Kartläggning/bedömning
- 328Intervention
- 330Referenser
- Del VI Framtid
- 27333Framtidens arbetsterapi
- Marie Peny-Dahlstrand, Helene Lidström & Ann-Christin Eliasson
- 333Arbetsterapi i en föränderlig värld
- 334Arbetsterapiforskning och dess effektivitet
- 335Arbetsterapi på samhällsnivå för barn och ungdomar
- 335Arbetsterapi på en politisk arena
- 336Referenser
- 337Sakregister
Antologin är ett mycket välkommet bidrag på området då den är den första svenska läroboken i arbetsterapi för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. /.../ innehåller mycket viktig kunskap som yrkesverksamma inom barn- och ungdomshabiliteringen kommer att ha glädje av.
Information
Kapitelförfattare:
Språk:
SvenskaISBN:
9789144092485Utgivningsår:
2016Artikelnummer:
37371-01Upplaga:
FörstaSidantal:
340