Planera för ekosystemtjänster

Förord 7

Författarna 9

101 Ekosystemtjänster – naturens nyttor för människan 11

1.1 Ekosystemtjänster – ett nytt verktyg i miljöpolitiken 13

1.2 Millennium Ecosystem Assessment (MEA) och människans beroende av de ekologiska systemen 14

1.3 Klassificeringar av ekosystemtjänster 15

1.4 Hur hänger biologisk mångfald och ekosystemtjänster ihop? 16

1.5 Internationella överenskommelser och initiativ kring ekosystemtjänster 17

1.5.1 FN:s konvention om biologisk mångfald 17

1.5.2 TEEB och synliggörandet av naturens värden 18

1.5.3 IPBES och det internationella stödet för arbetet med biologisk mångfald och ekosystemtjänster  19

1.5.4 Agenda 2030 19

1.5.5 EU:s strategier och direktiv med relevans för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 20

1.5.6 Europeiska landskapskonventionen 21

1.6 Det svenska miljöpolitiska arbetet med ekosystemtjänster 21

1.6.1 Miljökvalitetsmålen 21

1.6.2 Nationella forsknings- och informationssatsningar på ekosystemtjänster 23

1.7 Naturnyttor – en breddning av ekosystemtjänstbegreppet 24

1.8 Begrepp med nära anknytning till ekosystemtjänster 24

1.9 Geosystemtjänster – ett kompletterade begrepp 26

1.10 Ekosystemansatsen 26

202 Sveriges planering från ett ekosystemtjänstperspektiv 29

2.1 Statlig, regional och kommunal planering  31

2.1.1 Statlig planering 32

2.1.2 Regional planering  32

2.1.3 Kommunal fysisk planering  33

2.2 Planering i lagstiftningen 37

2.2.1 Plan- och bygglagen 37

2.2.2 Miljöbalken 40

2.2.3 Andra lagar med relevans för ekosystemtjänster 47

2.2.4 Juridiska tolkningar 49

2.3 Viktiga principer 50

2.3.1 Försiktighetsprincipen 50

2.3.2 Principen ”förorenaren betalar”  51

2.3.3 Skadelindringshierarkin  52

2.4 Vilken roll har olika aktörer i fysisk planering?  55

303 Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster 59

3.1 Kartläggning av ekosystemtjänster 62

3.1.1 Stödjande ekosystemtjänster – gröna och blå strukturer 63

3.1.2 Försörjande ekosystemtjänster – naturens produktion av varor  69

3.1.3 Reglerande ekosystemtjänster – viktiga funktioner i ekosystemen 71

3.1.4 Kulturella ekosystemtjänster – människans upplevelser 75

3.2 Kopplingar mellan olika ekosystemtjänster 79

3.2.1 Synergier och konflikter mellan ekosystemtjänster 79

3.2.2 Ekosystemtjänstknippen och värderosor 80

3.2.3 Ekosystemtjänstanalys 82

3.3 Värdering av ekosystemtjänster 84

3.3.1 TEEB-modellen för synliggörande och ekonomisk värdering av ekosystemtjänster  85

3.3.2 Värderingsmått och direkta/indirekta ekosystemtjänster 87

3.3.3 Metoder för monetär värdering av ekosystemtjänster 88

3.3.4 Ekvivalensmetoder för mätning av förluster och vinster i samband med kompensation för miljöskada 90

3.3.5 Samhällsekonomiska bedömningar och avvägningar kring ekosystemtjänster – kostnads–nyttoanalys (CBA) och multikriterieanalys (MCA) 91

404 Samhälls­byggnads­processen – strategisk planering av ekosystem­tjänster 93

4.1 Strategiska aspekter kring integreringen av ekosystemtjänster i fysisk planering 96

4.1.1 Några generella synpunkter 96

4.2 Strategisk planering utanför PBL 98

4.2.1 Strategisk planering generellt 99

4.2.2 Grönplanering 100

4.2.3 Exempel på grönplanering  102

4.2.4 Naturvårdsplanering – ett begrepp i förändring 106

4.2.5 Friluftslivsplanering 107

4.2.6 Landskapsplanering 108

4.2.7 Vattenplanering 108

4.2.8 Skötselplanering 109

4.3 Översiktsplanen och regionplanen 109

4.3.1 ÖP-modellen 110

4.3.2 Viktiga generella aspekter för integrering av ekosystemtjänster i ÖP 110

4.3.3 Ekosystemtjänster i svenska översiktsplaner 112

4.3.4 Säkerställande av ekosystemtjänsterna i ÖP 114

4.3.5 Exempel från kommuner 116

4.3.6 Ekosystemtjänster i regionplanen  121

505 Samhälls­byggnads­processen II – ekosystemtjänster vid förändrad mark- och vattenanvändning 125

5.1 Initiativ till förändrad markanvändning och tidig bedömning 129

5.1.1 Samråd 130

5.1.2 Förhandsbesked 130

5.1.3 Planbesked 130

5.1.4 Förstudie och planprogram 131

5.2 Ekosystemtjänster i detaljplanering 132

5.2.1 Detaljplaneprocessen 132

5.2.2 Möjligheter att arbeta med ekosystemtjänster i detaljplaner 132

5.2.3 Kompensatoriska åtgärder genom balanserings­principens steg utjämna och ersätta 135

5.2.4 Civilrättsliga avtal 137

5.2.5 Ekosystemtjänster och bygglov 139

5.2.6 Grönytefaktor 139

5.3 Hänsyn till ekosystemtjänster vid genomförande av detaljplan och bygglov 140

5.3.1 Minimering av skada vid genomförande 140

5.3.2 Genomförande av kompensatoriska åtgärder 140

5.4 Förvaltning av ekosystemtjänster 142

5.4.1 Skötselplanering 142

5.5 Uppföljning och utvärdering 143

5.5.1 Uppföljning 143

5.5.2 Utvärdering 144

5.5.3 Återkoppling 145

606 Ekosystemtjänster i framtidens fysiska planering – når vi målet 2025? 147

6.1 Betydelsen av att tillämpa skadelindringshierarkin i fysisk planering 150

6.2 Lagstöd för ekosystemtjänster i fysisk planering 151

6.2.1 Behov av stärkt lagstöd för integrering av ekosystemtjänster i fysisk planering 151

6.2.2 Bättre lagstöd för kompensation för miljöskador 152

6.3 Samhällsbyggnadsprocessen 153

6.3.1 Brister i organisationsstruktur och samordning 155

6.3.2 Bristande kunskapsunderlag och konsekvensutredningar 156

6.3.3 Möjlighet till mångfunktionalitet 157

6.4 Prioriteringar och värderingar 158

6.4.1 Tecken på förändrade värderingar och prioriteringar  158

6.4.2 Behov av bättre och mer medvetna avvägningar mellan ekosystemtjänster och andra samhällsintressen 160

6.4.3 Synliggörande av målkonflikter mellan olika ekosystemtjänster 161

6.5 Klimatutmaningen 162

6.5.1 Reträttmark saknas när havet stiger 163

6.5.2 Skydd mot översvämningar 163

6.5.3 Skydd mot värmeböljor 163

Slutord 165

Referenser 167

Förkortningar som används i boken 177

Register 179