Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Geobiosfären

en introduktion

Skickas följande arbetsdag

Bokens första del om Den levande planeten rekonstruerar hur Jorden och förutsättningar för liv uppkom. Geobiosfären kallas samspelet mellan Jordens yttre sfärer, litosfären, hydrosfären, atmosfären och biosfären, som kan avspeglas i global klimatförändring såväl som lokal algblomning. Plattornas rörelser reglerar långsiktigt livsmiljön på jordytan men orsakar även plötsliga vulkanutbrott, jordskalv, tsunami. Livets utveckling beskrivs, liksom dess motgångar: massutdöenden. Tiden är en viktig ...

Läs mer

Bokens första del om Den levande planeten rekonstruerar hur Jorden och förutsättningar för liv uppkom. Geobiosfären kallas samspelet mellan Jordens yttre sfärer, litosfären, hydrosfären, atmosfären och biosfären, som kan avspeglas i global klimatförändring såväl som lokal algblomning. Plattornas rörelser reglerar långsiktigt livsmiljön på jordytan men orsakar även plötsliga vulkanutbrott, jordskalv, tsunami. Livets utveckling beskrivs, liksom dess motgångar: massutdöenden. Tiden är en viktig dimension; dateringmetoder lämpade för olika material från äldsta urberg till stockar i fäbodstugor beskrivs. I Geobiosfärens processer och produkter lär vi basfakta om mineral, bergarter, malmer och sediment; om bergets omvandling, deformation och vittring; kunskaper vi sedan tillämpar under en resa från bergstoppar till djuphavsbottnar i delen Landskapets processer och produkter. Kapitel om inlandsisens landskap, sjöar och torvmarker följs upp i delen om Sveriges geologi med rekonstruktioner av senaste istidsscykeln, Östersjöns utveckling samt florans och faunans invandring. Delen inleds med vår variationsrika berggrund, dess ytformer, angränsande havsbottnar samt, ur ett EU-perspektiv, viktiga malmer. I Jordens resurser och deras utnyttjande diskuteras bl.a. global försörjning med energiråvaror och metaller respektive regional försörjning med grus. Vilka krav ställs på stenen i berget där vårt kärnavfall skall förvaras i 100 000 år eller på fasadstenen på Nordens kulturhus? Andra kapitel belyser geologiska grundorsaker till problem vid byggande i mark samt odlingslandskapets framväxt och förändring. Boken är skriven för grundkurser i geovetenskapliga ämnen men även för studenter eller yrkesverksamma inom miljöteknik, landskaps- och byggplanering samt för lekmän, som vill skapa sig en egen uppfattning om orsaker till förändringar i markens, havens och atmosfärens tillstånd, naturliga eller orsakade av våra ingrepp. Den nya upplagan av Geobiosfären innebär en förstärkning av inlärningen i form av en interaktiv webbplats från vilken du kan läsa boken digitalt med möjlighet att markera och anteckna. Här finns även sammanfattningar, ordlista samt övningar och tester så att du kan kontrollera dina kunskaper. Instruktioner för hur du kommer åt det digitala materialet finns på pärmens insida.

Stäng
    • 9
      Förord till första upplagan
    • 13
      Förord till andra upplagan
    • 15
      Författarna
  • Del I Den levande planeten
      • 1
        21
        Jordklotets uppkomst och uppbyggnad
        • 1.1
          22
          Rätt storlek och på rätt avstånd från solen
        • 1.2
          22
          Planetesimal, protoplanet och planet
        • 1.3
          23
          Hur kan vi veta något om Jordens inre?
        • 1.4
          28
          De första kontinenterna och haven
        • 1.5
          29
          Den första atmosfären
        • 1.6
          30
          Hotet från rymden
        • 32
          ”So where is everybody?!”
      • 2
        35
        Litosfären
        • 2.1
          36
          Beviset som Alfred Wegener saknade
        • 2.2
          37
          Plattektonik
        • 49
          En vetenskaplig revolution
      • 3
        51
        Hydrosfären
        • 3.1
          52
          Vattnets kretslopp
        • 3.2
          55
          Vattnet på kontinenterna
        • 3.3
          57
          Vattnet i oceanerna
        • 3.4
          61
          Havsnivåförändringar
      • 4
        67
        Atmosfären
        • 4.1
          67
          Atmosfärens skiktning
        • 4.2
          68
          
Atmosfärens sammansättning och växthuseffekten
        • 4.3
          70
          Energibalans
        • 4.4
          71
          Meteorologiska parametrar
        • 4.5
          74
          Atmosfärens cirkulation
        • 4.6
          76
          Klimatregioner, växtregioner och biom
      • 5
        79
        Biosfären
        • 5.1
          80
          Kolets kretslopp
        • 5.2
          82
          Fosforns kretslopp
        • 5.3
          83
          Kvävets kretslopp
      • 6
        87
        Klimatsystemet
        • 6.1
          87
          Ett komplicerat samspel
        • 6.2
          98
          Globala klimatförändringar
        • 110
          Mänskligt orsakade globala klimatförändringar
      • 7
        113
        Geologisk tid
        • 7.1
          114
          Stratigrafi
        • 7.2
          119
          Den geologiska tidsskalan
        • 7.3
          120
          Geologiska klockor
        • 134
          Klockan 900 på morgonen den 26 oktober år 4004 f.Kr.
      • 8
        135
        Livets uppkomst och utveckling
        • 8.1
          136
          Livets tidigaste utveckling
        • 8.2
          137
          Fossil
        • 8.3
          143
          Prekambriskt liv
        • 8.4
          145
          Systematik
        • 8.5
          146
          Liv under kambrium
        • 8.6
          149
          Liv under ordovicium
        • 8.7
          153
          Liv under silur
        • 8.8
          156
          Liv under devon
        • 8.9
          158
          Liv under karbon
        • 8.10
          160
          Liv under perm och trias
        • 8.11
          162
          Liv under jura
        • 8.12
          165
          Liv under krita
        • 8.13
          168
          Liv under paleogen och neogen
        • 8.14
          171
          Människan
        • 8.15
          174
          Massutdöenden
        • 8.16
          181
          Extrema livsmiljöer
        • 184
          Idéutveckling
  • Del II Geobiosfärens processer och produkter
      • 9
        187
        De minsta byggstenarna
        • 9.1
          188
          System, fas och kristall
        • 9.2
          189
          Kemisk bindning
        • 9.3
          191
          Mineral
        • 9.4
          196
          Mineralens egenskaper
        • 9.5
          199
          Från goniometer till mikrosond
      • 10
        205
        Magmatiska processer och produkter
        • 10.1
          206
          Uppsmältning, magma och kristallisation
        • 10.2
          211
          Magman stelnar
        • 10.3
          217
          Magmatiska bergarter
        • 222
          I skuggan av sovande berg
      • 11
        225
        Vittringsprocesser och jordmåner
        • 11.1
          226
          Mekanisk vittring
        • 11.2
          227
          Kemisk vittring
        • 11.3
          231
          
Vittringens jordmånsprofiler Jordmåner i Sverige
        • 237
          Vittrande kulturarv
      • 12
        239
        Sediment och sedimentbergarter
        • 12.1
          240
          Det sedimentära materialet
        • 12.2
          246
          Sedimentstrukturer
        • 12.3
          251
          Diagenes – från löst sediment till fast bergart
        • 12.4
          253
          
Sedimentbergarter – den yngre lagrade berggrunden
        • 12.5
          258
          Huvudgrupper av sedimentbergarter
      • 13
        267
        Metamorfa processer och produkter
        • 13.1
          268
          Varför och hur sker förändringen?
        • 13.2
          274
          Moderbergarterna och produkterna
        • 277
          Så bildades världens vanligaste tak
      • 14
        279
        Deformation
        • 14.1
          280
          Grundbegrepp
        • 14.2
          281
          Företeelser orsakade av elastisk deformation
        • 14.3
          289
          Företeelser orsakade av plastisk deformation
        • 14.4
          290
          Sprickor och förkastningar
        • 14.5
          292
          Hur kan sten skrynklas?
        • 14.6
          293
          Geologiska kroppars läge i rummet
        • 296
          Hamnvågor
      • 15
        299
        Mineraliseringar
        • 15.1
          300
          Magmatiska mineraliseringar
        • 15.2
          301
          Hydrotermala mineraliseringar
        • 15.3
          304
          Sedimentära mineraliseringar
        • 15.4
          306
          
Metamorfa och tektoniska processers medverkan
        • 15.5
          307
          Ädelstenar
        • 311
          Guldmyntens baksidor
  • Del III Landskapets processer och former
      • 16
        315
        Bergen
        • 16.1
          317
          De äldsta bergskedjorna
        • 16.2
          317
          Moderna bergskedjors uppkomst
        • 16.3
          321
          En bergskedjas historia
        • 16.4
          325
          Riftskuldror och djuphavsberg
      • 17
        329
        Från bergen till kusten
        • 17.1
          330
          
Drivande krafter och samband i det kontinentala landskapet
        • 17.2
          332
          Massrörelser
        • 17.3
          334
          Det rinnande vattnet
        • 17.4
          338
          Vinden
      • 18
        343
        Från kusten till djuphavet
        • 18.1
          344
          Kusten
        • 18.2
          347
          Shelfen
        • 18.3
          353
          Kontinentalbranten
        • 18.4
          354
          Djuphavet
      • 19
        361
        Inlandsisens landskap
        • 19.1
          362
          Glaciärernas bildning och dynamik
        • 19.2
          371
          Glacialgeologiska processer
        • 19.3
          381
          De glaciala landformerna
      • 20
        399
        Sjöar och torvmarker
        • 20.1
          400
          Kemiska och organogena sediment
        • 20.2
          407
          Sjöar
        • 20.3
          413
          Torvmarker
  • Del IV Sveriges geologi
      • 21
        423
        Berggrundens utveckling och uppbyggnad i Sverige; dess malmer och ytformer
        • 21.1
          424
          Urberget
        • 21.2
          428
          Fjällkedjan
        • 21.3
          430
          Fanerozoisk berggrund utanför fjällkedjan
        • 21.4
          446
          Stora deformationszoner utanför fjällkedjan
        • 21.5
          449
          Kontinentkanten
        • 21.6
          450
          Kontinentalsockelns berggrund
        • 21.7
          451
          Malmförekomster
        • 21.8
          460
          Berggrundens ytformer
      • 22
        469
        Den senaste istidscykeln
        • 22.1
          470
          Istider och mellanistider
        • 22.2
          471
          Weichselistiden
        • 22.3
          487
          Östersjöns utveckling
      • 23
        507
        Djur- och växtvärldens historia efter inlandsisens avsmältning
        • 23.1
          508
          Slutet av istiden (17 000–11 700 år sedan)
        • 23.2
          512
          Holocen (11 700 år sedan och fram till i dag)
        • 23.3
          519
          Paleoekologi
  • Del V Jordens resurser och deras utnyttjande
      • 24
        527
        Geologiska råvaror
        • 24.1
          528
          Råvaror till allt från broar till tandkräm
        • 24.2
          534
          Energiråvaror
        • 24.3
          550
          Grundvatten
        • 558
          Vad händer när råvaran sinar
      • 25
        561
        Hur länge räcker metallerna och gruset?
        • 25.1
          562
          Nyttiga metaller
        • 25.2
          571
          Storstadsregionens guldgruvor: stenbrotten
      • 26
        577
        Exempel på geologiska grundorsaker till problem vid byggande i mark
        • 26.1
          578
          Anläggningar i berg och jord
        • 26.2
          583
          Mark med risker
        • 598
          Mineral och mikroorganismer
      • 27
        601
        Odlingslandskapet
        • 27.1
          602
          Från naturlandskap till kulturlandskap
        • 27.2
          604
          Utdikning och torrläggning av våtmarker
        • 27.3
          608
          Täckdikning i Sverige
        • 27.4
          608
          Markförsurning och övergödning
        • 27.5
          610
          Landskapets geologiska mångfald
    • 613
      Appendix I
    • 615
      Appendix II
    • 617
      Appendix III
    • 619
      Bildkällor
    • 621
      Ordlista
    • 659
      Sakregister
    • 669
      Färgbilaga
Information

Redaktörer:

Per-Gunnar Andréasson

Språk:

Svenska

ISBN:

9789144096391

Utgivningsår:

2006

Revisionsår:

2015

Artikelnummer:

31854-02

Upplaga:

Andra

Sidantal:

700

Digital produkt

Giltighetstid från aktivering:

24 mån

Författare

 ;