Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Vår mat

Odling av åker- och trädgårdsgrödor i ett klimat under förändring

Skickas följande arbetsdag

Växtodling är grunden för all livsmedelproduktion. Den är startpunkt för både växter och djur, och med hjälp av växtodlingen fångas solenergi in, uppgraderas och lagras. I takt med klimatförändringar och ökande befolkning i världen ökar kraven på hållbara odlingsformer, som tar hänsyn till både miljö och naturresurser. Den här boken ger ökade insikter om svensk jordbruksproduktion och hur våra matvanor påverkar såväl jordbrukslandskapet som klimatet och våra gemensamma resurser. Författarn...

Läs mer

Växtodling är grunden för all livsmedelproduktion. Den är startpunkt för både växter och djur, och med hjälp av växtodlingen fångas solenergi in, uppgraderas och lagras. I takt med klimatförändringar och ökande befolkning i världen ökar kraven på hållbara odlingsformer, som tar hänsyn till både miljö och naturresurser. Den här boken ger ökade insikter om svensk jordbruksproduktion och hur våra matvanor påverkar såväl jordbrukslandskapet som klimatet och våra gemensamma resurser. Författarna förklarar hur vi med hjälp av växtförädling och genomtänkt utformning av odlingssystem kan anpassa olika grödors näringsbehov och växtskydd till föränderliga klimat- och markförhållanden. Boken tar avstamp i ett agrarhistoriskt perspektiv på dagens utmaningar och diskuterar hur våra livsmedelsförsörjnings- och miljömål kan nås. Vår mat – odling av åker- och trädgårdsgrödor i ett klimat under förändring vänder sig till aktiva inom de livsmedelsproducerande gröna näringarna, studenter och lärare vid universitet och högskolor inom dessa sektorer samt till samhällsbyggare och konsumenter.

Stäng

Förord 13

Presentation av författarna 15

1 Växtodling – ursprung och förutsättningar 17

Växtens domesticering – var, när, hur? 17

Odlingens vagga 17

Människan och kulturväxterna 18

Urval 20

Global foder- och livsmedelsproduktion 20

Klimatförhållanden 20

Åkerns arealutveckling 26

Spannmålsproduktionen 27

Tre viktiga sädesslag 28

Nya sorter ger avkastningsökning 28

Bevattning är nödvändig 30

Den svenska växtodlingens naturliga förutsättningar 31

Svensk växtodlings förutsättningar i en globaliserad värld 33

Vart är vi då på väg? 33

2 Odlingens historia ur ett nationellt perspektiv 47

Jordbrukets framväxt 47

Förhistorisk odling till bysamhällets tid – dominerad av svedjejordbruket 48

Bysamhället – slåtterjordbrukets tid (ca 800 e.Kr. till 1800-talets början) 54

Skiftesreformerna och bysamhällets upplösning (1760–1890) 60

Från agrarland till industriland – växtföljdsjordbruket (1800–1945) 66

Industrijordbrukets tid (1945–) 74

Trädgårdsodlingens framväxt 79

Det var en gång 79

Medeltidens köksträdgårdar 80

Renässansen – skönhet och blandning 81

Barockens köksträdgård 82

Den gustavianska eran och jordbruksskiftenas tid 83

Industrialismens genombrott 85

Egnahemsrörelsen 86

Handelsträdgårdar och fältmässig grönsaksodling 87

3 Fakta svenskt jordbruk – med fokus på växtodling nu och i dåtid 89

Areal 89

Framväxt, förutsättningar och betydelse 89

Livsmedel och försörjning 93

Maskinutveckling 95

Grödor och odlingsformer 96

Miljöpåverkan och hållbar utveckling 98

4 Klimat 103

Bakgrund  103

Klimatförändringar 104

Effekter av ökande temperatur 107

Effekter av förändrade nederbördsförhållanden 108

Effekter av stigande koldioxidkoncentrationer i atmosfären 109

Effekter av förlängd vegetationsperiod 110

Vad kommer då att odlas? 112

Växtskyddsproblem 116

Hur ska klimatförändringarna mötas? 116

Livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan 117

Matens fotavtryck 120

5 Miljöpåverkan och hållbar utveckling 125

Överexploatering – några historiska exempel 126

Jordförstöring runt Medelhavet 126

Svedjebruk i Norden 126

Mot dagens miljöproblem 128

Dagens livsstil och naturtillgångar 129

Vårt ekologiska utrymme 129

Räcker då utrymmet för dagens livsstil? 129

Bättre resursutnyttjande – Precisionsjordbruk 130

Miljökonsekvenser 132

1. Luftföroreningar 132

2. Biologisk och annan mångfald 133

3. Bekämpningsmedel 137

4. Resistens mot bekämpningsmedel 142

5. Arbetsmiljö 144

6. Växtnäring 145

7. Försurning 147

8. Spårämnen 149

9. Avloppsslam 150

10. Förändring i humushalt 151

11. Markpackning 151

12. Bördighet 152

13. Livsmedel – nitrat och bekämpningsmedel 153

14. GMO 155

6 Mark 161

Inledning 161

Vattnets kretslopp 162

Jordarternas uppkomst och fördelning i landskapet 164

Markens uppbyggnad 167

Jordmåner 169

Porsystemet 170

Vatten 170

Luft 171

Genomsläpplighet, dränering 172

Volymrelationer i olika jordar, växternas vattenförsörjning 172

Mineral och vittring 173

Organiskt material och dess omsättning 175

Markpartiklarnas laddning, adsorption av växtnäringsämnen 178

Kalktillstånd, pH 181

Växtnäring 181

Kväve 182

Fosfor 184

Kalium 185

Svavel 185

Kalcium och magnesium 186

Mikronäringsämnen och andra ämnen 187

Växtnäringsförluster till vatten 187

Jordarternas förekomst och odlingsegenskaper 188

Urbergsmoräner 188

Moränleror 188

Sorterade sandjordar och grovmojordar 188

Finmojordar och mjälajordar 189

Lättleror 190

Mellanleror, styva leror 190

Organogena jordar (mulljordar) 191

7 Markbiologi 193

Markorganismernas indelning 193

Markorganismernas funktion 196

Platsens och odlingsåtgärdernas inflytande 198

8 Agroekologi 199

Ekologins omfattning 199

Globalt perspektiv 200

Ekosystem 200

Ekosystemets biologiska beståndsdelar 201

Individ – Population 201

Samhälle 202

Landskap 203

Egenskaper hos ekosystemen 204

Diversitet 204

Stabilitet 206

Energiflöde 206

Ekosystemtjänster 206

Infångandet av solenergi 207

Bladyta 208

Effektivitet 208

Klimat 208

Allokering 209

Mineralnäringscykler 210

Förändring i ekosystemet – succession 210

9 Pollinering – en ekosystemtjänst 213

Vem pollinerar? 215

Solitärbin och humlor 216

Honungsbin 216

Odlade växtslag som gynnas av insektspollinering 217

Jordbruksgrödor 217

Trädgårdsgrödor 219

Hur ska ett bisamhälle för pollinationsändamål se ut? 220

Var finns bisamhällen att tillgå? 221

10 Växtfysiologi 223

Växtens byggstenar 223

Cellmembranet – en kontrollstation 224

Cytoplasman 224

Cellväggen skyddar cellen 225

Kanaler mellan celler 226

Olika vävnader 226

Respiration och energiomsättning sker i cellerna 226

Växtens kemiska sammansättning 227

Vatten 227

Vattnets viktiga egenskaper 227

Drivkrafter för vattentransport genom växten 229

Växtens vattenförsörjning 230

Växtnäring 230

Upptag och transport av näringsämnen 231

Rotens påverkan på närmiljön 236

Mykorrhiza 238

Kvävefixering 240

Fotosyntes, energi och kolomsättning 243

Ljusenergi fångas 244

Koldioxid fixeras 244

Floemtransport och användning av fotosyntesprodukter 247

Tillväxt, differentiering och utveckling 249

Växthormoner samordnar 249

Från frö till frö 251

Växter känner av nattens längd 255

Temperatureffekter på växtens utveckling 256

Effekter av gravitationen 257

11 Grödor 259

Beståndsekologi 259

Utsäde – såbädden – sådden 259

Initial beståndsutveckling 262

Konkurrens mellan plantorna i det växande beståndet 263

Effekt av utsädets och plantornas horisontella fördelning 265

Kvalitetens beroende av beståndsuppbyggnaden – exempel 266

Grödval med tanke på konkurrensen med ogräs 267

Stråsäd 268

Arter och ursprung 268

Utveckling, tillväxt och avkastning 273

Miljöfaktorers inverkan på avkastning 282

Allmänna odlingsåtgärder 287

Produktkvalitet i stråsäd 289

Trindsäd 301

Arter och ursprung 301

Utveckling, tillväxt och avkastning 302

Trindsäd i svenskt jordbruk 305

Oljeväxter 311

Raps och rybs 311

Oljelin 326

Övriga oljeväxter 329

Potatis 332

Arter och ursprung 332

Potatisens betydelse 333

Utveckling, tillväxt och avkastning 334

Miljöfaktorernas inverkan på avkastning och kvalitet 336

Produktion 338

Potatisskörd 345

Sockerbeta 345

Arter och ursprung 345

Sockerbetans betydelse 346

Utveckling, tillväxt och avkastning 347

Produktion 349

Betskörd 351

Vallar, beten och grönfoderväxter 355

Vallens ursprung 355

Näringsvärdesnormer 356

Odlingsmaterial 359

Slåttervallar 366

Betesvallar 376

Vallfröodling 378

Ettåriga grönfoderväxter 380

Vall- och grönfoderväxter som växtnäringskälla 384

Naturbetesmarker 385

Grönsaker och bär – frilandsodling 388

Förutsättningar 388

Konservärt (||Pisum sativum||) 391

Morot (||Daucus carota|| ssp. ||sativus||) 394

Kål (||Brassica oleracea, B. napus|| och ||B. rapa||) 397

Isbergssallat (||Lactuca sativa||) 401

Matlök (||Allium cepa||) 404

Jordgubbe (||Fragaria x ananassa||) 407

Svarta vinbär (||Ribes nigrum||) 409

Hallon (||Rubus idaeus||) 410

Odling i tunnlar 412

Nischgrödor 414

Sparris (||Asparagus officinalis||) 414

Vindruva (||Vitis vinifera||) 416

Böna, brun böna (||Phaseolus vulgaris||) 418

Böna, sojaböna (||Glycine max||) 418

Solros (||Helianthus annuus||) 419

Jordärtskocka (||Helianthus tuberosus||) 420

Lupiner (||Lupinus|| spp.) 420

Facelia, honungsfacelia (||Phacelia tanacetifolia||) 421

Gurka – Friland (||Cucumis sativus||) 421

Beta, rödbeta (||Beta vulgaris||) 422

Pepparrot (||Armoracia rusticana||) 423

Persilja (||Petroselinum crispum||) 424

Dill (||Anethum graveolens||) 425

Kummin (||Carum carvi||) 426

Gräslök (||Allium schoenoprasum||) 426

Purjolök (||Allium porrum||) 427

Bovete (||Fagopyrum esculentum||) 428

Hampa (||Cannabis sativa||) 429

Rörflen (||Phalaris arundinacea||) 430

Energiskog (||Salix|| spp.) 431

12 Växtskydd 433

Förluster orsakade av ogräs och växtskadegörare 433

Ogräs 436

Vad är ett ogräs? 436

Vilka egenskaper krävs för ett framgångsrikt ogräs? 437

Floran förändras 438

Konkurrens och livsformer 440

Sjukdomar och skadedjur 450

Biotiska och abiotiska skadeorsaker 451

Virussjukdomar 451

Svampar på kulturväxter 452

Insekter 462

Populationsreglerande faktorer 464

Miljökrav – svampar 467

Miljökrav – bladlöss 467

Väder och årsmånsvariation 470

Förebyggande åtgärder mot ogräs, sjukdomar och skadedjur 471

Såtiden som miljöfaktor 471

Jordart och växtnäring 472

Växtföljd och förfrukter 474

Gröda och sorter 477

Beståndsuppbyggnad 478

Områdesvis begränsad odling 478

Utsädessmitta, utsädeskontroll 479

Växters försvar – resistensbiologi 480

Befintliga försvarssystem 481

Inducerad resistens 482

Resistensens varaktighet 483

Direkta åtgärder mot ogräs, sjukdomar och skadedjur 485

Biologisk bekämpning 485

Mekanisk bekämpning 491

Termisk bekämpning 495

Kemisk bekämpning 495

13 Växtförädling 501

Växtförädlingsmetoder 501

Tidig växtförädling 501

Korsningar 502

Polyploidiförädling 503

Mutationsförädling 503

Hybridförädling 504

Fördubblade haploider 505

Transformation 505

Selektionsmetoder 507

Sortprovning och sortskydd 508

Uppnådda och framtida växtförädlingsmål 509

Stråsäd 509

Oljeväxter 511

Proteinväxter 512

Potatis 513

Sockerbetor 514

Vallväxter 515

Köksväxter 515

Nya växtslag 516

Växtförädlingens nutid och framtid i Sverige 517

Genmodifierade jordbruksväxter 518

Förändrade odlingsegenskaper 518

Förändrade produktegenskaper 520

GMO och risker för miljö och hälsa 520

14 Växtföljder och växtodlingssystem 523

Historik 523

Växtodlingssystem 524

Förfruktsvärde 525

Växtföljdsplanering 533

Mellangrödor eller fånggrödor 534

Vad är ekologiskt lantbruk? 537

Exempel på olika typer av växtföljder 539

15 Hälsa och matproduktion – en sammanfattande översikt 543

Folkhälsoaspekten 544

Slutsatser 546

Matproduktion 547

1. Stopp för vidare nyodling 550

2. Ökad produktion på befintlig odlingsmark 550

3. Effektivare utnyttjande av våra resurser 550

4. Ändrade matvanor – minskat matavtryck 551

5. Minska livsmedelssvinnet 551

Några viktiga skäl för en svensk jordbruksproduktion 552

Tabellbilaga 553

Litteratur 579

Bildförteckning 593

Latinskt register 595

Person- och sakregister 598

Innehållet i Vår mat är bra strukturerat och språkbruket är lättillgängligt. Det omfattande textmaterialet förtydligas av ett utförligt bild- och figurmaterial.

Information

Författare

 ;