
Vår mat
Odling av åker- och trädgårdsgrödor i ett klimat under förändring
Förord 13
Presentation av författarna 15
1 Växtodling – ursprung och förutsättningar 17
Växtens domesticering – var, när, hur? 17
Odlingens vagga 17
Människan och kulturväxterna 18
Urval 20
Global foder- och livsmedelsproduktion 20
Klimatförhållanden 20
Åkerns arealutveckling 26
Spannmålsproduktionen 27
Tre viktiga sädesslag 28
Nya sorter ger avkastningsökning 28
Bevattning är nödvändig 30
Den svenska växtodlingens naturliga förutsättningar 31
Svensk växtodlings förutsättningar i en globaliserad värld 33
Vart är vi då på väg? 33
2 Odlingens historia ur ett nationellt perspektiv 47
Jordbrukets framväxt 47
Förhistorisk odling till bysamhällets tid – dominerad av svedjejordbruket 48
Bysamhället – slåtterjordbrukets tid (ca 800 e.Kr. till 1800-talets början) 54
Skiftesreformerna och bysamhällets upplösning (1760–1890) 60
Från agrarland till industriland – växtföljdsjordbruket (1800–1945) 66
Industrijordbrukets tid (1945–) 74
Trädgårdsodlingens framväxt 79
Det var en gång 79
Medeltidens köksträdgårdar 80
Renässansen – skönhet och blandning 81
Barockens köksträdgård 82
Den gustavianska eran och jordbruksskiftenas tid 83
Industrialismens genombrott 85
Egnahemsrörelsen 86
Handelsträdgårdar och fältmässig grönsaksodling 87
3 Fakta svenskt jordbruk – med fokus på växtodling nu och i dåtid 89
Areal 89
Framväxt, förutsättningar och betydelse 89
Livsmedel och försörjning 93
Maskinutveckling 95
Grödor och odlingsformer 96
Miljöpåverkan och hållbar utveckling 98
4 Klimat 103
Bakgrund 103
Klimatförändringar 104
Effekter av ökande temperatur 107
Effekter av förändrade nederbördsförhållanden 108
Effekter av stigande koldioxidkoncentrationer i atmosfären 109
Effekter av förlängd vegetationsperiod 110
Vad kommer då att odlas? 112
Växtskyddsproblem 116
Hur ska klimatförändringarna mötas? 116
Livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan 117
Matens fotavtryck 120
5 Miljöpåverkan och hållbar utveckling 125
Överexploatering – några historiska exempel 126
Jordförstöring runt Medelhavet 126
Svedjebruk i Norden 126
Mot dagens miljöproblem 128
Dagens livsstil och naturtillgångar 129
Vårt ekologiska utrymme 129
Räcker då utrymmet för dagens livsstil? 129
Bättre resursutnyttjande – Precisionsjordbruk 130
Miljökonsekvenser 132
1. Luftföroreningar 132
2. Biologisk och annan mångfald 133
3. Bekämpningsmedel 137
4. Resistens mot bekämpningsmedel 142
5. Arbetsmiljö 144
6. Växtnäring 145
7. Försurning 147
8. Spårämnen 149
9. Avloppsslam 150
10. Förändring i humushalt 151
11. Markpackning 151
12. Bördighet 152
13. Livsmedel – nitrat och bekämpningsmedel 153
14. GMO 155
6 Mark 161
Inledning 161
Vattnets kretslopp 162
Jordarternas uppkomst och fördelning i landskapet 164
Markens uppbyggnad 167
Jordmåner 169
Porsystemet 170
Vatten 170
Luft 171
Genomsläpplighet, dränering 172
Volymrelationer i olika jordar, växternas vattenförsörjning 172
Mineral och vittring 173
Organiskt material och dess omsättning 175
Markpartiklarnas laddning, adsorption av växtnäringsämnen 178
Kalktillstånd, pH 181
Växtnäring 181
Kväve 182
Fosfor 184
Kalium 185
Svavel 185
Kalcium och magnesium 186
Mikronäringsämnen och andra ämnen 187
Växtnäringsförluster till vatten 187
Jordarternas förekomst och odlingsegenskaper 188
Urbergsmoräner 188
Moränleror 188
Sorterade sandjordar och grovmojordar 188
Finmojordar och mjälajordar 189
Lättleror 190
Mellanleror, styva leror 190
Organogena jordar (mulljordar) 191
7 Markbiologi 193
Markorganismernas indelning 193
Markorganismernas funktion 196
Platsens och odlingsåtgärdernas inflytande 198
8 Agroekologi 199
Ekologins omfattning 199
Globalt perspektiv 200
Ekosystem 200
Ekosystemets biologiska beståndsdelar 201
Individ – Population 201
Samhälle 202
Landskap 203
Egenskaper hos ekosystemen 204
Diversitet 204
Stabilitet 206
Energiflöde 206
Ekosystemtjänster 206
Infångandet av solenergi 207
Bladyta 208
Effektivitet 208
Klimat 208
Allokering 209
Mineralnäringscykler 210
Förändring i ekosystemet – succession 210
9 Pollinering – en ekosystemtjänst 213
Vem pollinerar? 215
Solitärbin och humlor 216
Honungsbin 216
Odlade växtslag som gynnas av insektspollinering 217
Jordbruksgrödor 217
Trädgårdsgrödor 219
Hur ska ett bisamhälle för pollinationsändamål se ut? 220
Var finns bisamhällen att tillgå? 221
10 Växtfysiologi 223
Växtens byggstenar 223
Cellmembranet – en kontrollstation 224
Cytoplasman 224
Cellväggen skyddar cellen 225
Kanaler mellan celler 226
Olika vävnader 226
Respiration och energiomsättning sker i cellerna 226
Växtens kemiska sammansättning 227
Vatten 227
Vattnets viktiga egenskaper 227
Drivkrafter för vattentransport genom växten 229
Växtens vattenförsörjning 230
Växtnäring 230
Upptag och transport av näringsämnen 231
Rotens påverkan på närmiljön 236
Mykorrhiza 238
Kvävefixering 240
Fotosyntes, energi och kolomsättning 243
Ljusenergi fångas 244
Koldioxid fixeras 244
Floemtransport och användning av fotosyntesprodukter 247
Tillväxt, differentiering och utveckling 249
Växthormoner samordnar 249
Från frö till frö 251
Växter känner av nattens längd 255
Temperatureffekter på växtens utveckling 256
Effekter av gravitationen 257
11 Grödor 259
Beståndsekologi 259
Utsäde – såbädden – sådden 259
Initial beståndsutveckling 262
Konkurrens mellan plantorna i det växande beståndet 263
Effekt av utsädets och plantornas horisontella fördelning 265
Kvalitetens beroende av beståndsuppbyggnaden – exempel 266
Grödval med tanke på konkurrensen med ogräs 267
Stråsäd 268
Arter och ursprung 268
Utveckling, tillväxt och avkastning 273
Miljöfaktorers inverkan på avkastning 282
Allmänna odlingsåtgärder 287
Produktkvalitet i stråsäd 289
Trindsäd 301
Arter och ursprung 301
Utveckling, tillväxt och avkastning 302
Trindsäd i svenskt jordbruk 305
Oljeväxter 311
Raps och rybs 311
Oljelin 326
Övriga oljeväxter 329
Potatis 332
Arter och ursprung 332
Potatisens betydelse 333
Utveckling, tillväxt och avkastning 334
Miljöfaktorernas inverkan på avkastning och kvalitet 336
Produktion 338
Potatisskörd 345
Sockerbeta 345
Arter och ursprung 345
Sockerbetans betydelse 346
Utveckling, tillväxt och avkastning 347
Produktion 349
Betskörd 351
Vallar, beten och grönfoderväxter 355
Vallens ursprung 355
Näringsvärdesnormer 356
Odlingsmaterial 359
Slåttervallar 366
Betesvallar 376
Vallfröodling 378
Ettåriga grönfoderväxter 380
Vall- och grönfoderväxter som växtnäringskälla 384
Naturbetesmarker 385
Grönsaker och bär – frilandsodling 388
Förutsättningar 388
Konservärt (||Pisum sativum||) 391
Morot (||Daucus carota|| ssp. ||sativus||) 394
Kål (||Brassica oleracea, B. napus|| och ||B. rapa||) 397
Isbergssallat (||Lactuca sativa||) 401
Matlök (||Allium cepa||) 404
Jordgubbe (||Fragaria x ananassa||) 407
Svarta vinbär (||Ribes nigrum||) 409
Hallon (||Rubus idaeus||) 410
Odling i tunnlar 412
Nischgrödor 414
Sparris (||Asparagus officinalis||) 414
Vindruva (||Vitis vinifera||) 416
Böna, brun böna (||Phaseolus vulgaris||) 418
Böna, sojaböna (||Glycine max||) 418
Solros (||Helianthus annuus||) 419
Jordärtskocka (||Helianthus tuberosus||) 420
Lupiner (||Lupinus|| spp.) 420
Facelia, honungsfacelia (||Phacelia tanacetifolia||) 421
Gurka – Friland (||Cucumis sativus||) 421
Beta, rödbeta (||Beta vulgaris||) 422
Pepparrot (||Armoracia rusticana||) 423
Persilja (||Petroselinum crispum||) 424
Dill (||Anethum graveolens||) 425
Kummin (||Carum carvi||) 426
Gräslök (||Allium schoenoprasum||) 426
Purjolök (||Allium porrum||) 427
Bovete (||Fagopyrum esculentum||) 428
Hampa (||Cannabis sativa||) 429
Rörflen (||Phalaris arundinacea||) 430
Energiskog (||Salix|| spp.) 431
12 Växtskydd 433
Förluster orsakade av ogräs och växtskadegörare 433
Ogräs 436
Vad är ett ogräs? 436
Vilka egenskaper krävs för ett framgångsrikt ogräs? 437
Floran förändras 438
Konkurrens och livsformer 440
Sjukdomar och skadedjur 450
Biotiska och abiotiska skadeorsaker 451
Virussjukdomar 451
Svampar på kulturväxter 452
Insekter 462
Populationsreglerande faktorer 464
Miljökrav – svampar 467
Miljökrav – bladlöss 467
Väder och årsmånsvariation 470
Förebyggande åtgärder mot ogräs, sjukdomar och skadedjur 471
Såtiden som miljöfaktor 471
Jordart och växtnäring 472
Växtföljd och förfrukter 474
Gröda och sorter 477
Beståndsuppbyggnad 478
Områdesvis begränsad odling 478
Utsädessmitta, utsädeskontroll 479
Växters försvar – resistensbiologi 480
Befintliga försvarssystem 481
Inducerad resistens 482
Resistensens varaktighet 483
Direkta åtgärder mot ogräs, sjukdomar och skadedjur 485
Biologisk bekämpning 485
Mekanisk bekämpning 491
Termisk bekämpning 495
Kemisk bekämpning 495
13 Växtförädling 501
Växtförädlingsmetoder 501
Tidig växtförädling 501
Korsningar 502
Polyploidiförädling 503
Mutationsförädling 503
Hybridförädling 504
Fördubblade haploider 505
Transformation 505
Selektionsmetoder 507
Sortprovning och sortskydd 508
Uppnådda och framtida växtförädlingsmål 509
Stråsäd 509
Oljeväxter 511
Proteinväxter 512
Potatis 513
Sockerbetor 514
Vallväxter 515
Köksväxter 515
Nya växtslag 516
Växtförädlingens nutid och framtid i Sverige 517
Genmodifierade jordbruksväxter 518
Förändrade odlingsegenskaper 518
Förändrade produktegenskaper 520
GMO och risker för miljö och hälsa 520
14 Växtföljder och växtodlingssystem 523
Historik 523
Växtodlingssystem 524
Förfruktsvärde 525
Växtföljdsplanering 533
Mellangrödor eller fånggrödor 534
Vad är ekologiskt lantbruk? 537
Exempel på olika typer av växtföljder 539
15 Hälsa och matproduktion – en sammanfattande översikt 543
Folkhälsoaspekten 544
Slutsatser 546
Matproduktion 547
1. Stopp för vidare nyodling 550
2. Ökad produktion på befintlig odlingsmark 550
3. Effektivare utnyttjande av våra resurser 550
4. Ändrade matvanor – minskat matavtryck 551
5. Minska livsmedelssvinnet 551
Några viktiga skäl för en svensk jordbruksproduktion 552
Tabellbilaga 553
Litteratur 579
Bildförteckning 593
Latinskt register 595
Person- och sakregister 598
Innehållet i Vår mat är bra strukturerat och språkbruket är lättillgängligt. Det omfattande textmaterialet förtydligas av ett utförligt bild- och figurmaterial.
Information
Kapitelförfattare:
Illustratör:
Fredrik StendahlSpråk:
SvenskaISBN:
9789144176055Utgivningsår:
2015Revisionsår:
2023Artikelnummer:
37753-02Upplaga:
AndraSidantal:
616