Marknad & politik

Författarna 7

Förord 9

   1   Samförstånd, spänning och förändring…|. Institutioner och tillväxt i svensk ekonomisk historia under 150 år 11

Lena Andersson-Skog & Magnus Lindmark

Industrialiseringsvågor och global samhällsomvandling  11

1850–1870: Marknadsekonomins institutionella förutsättningar formeras  13

1870–1923: Det industriella genombrottet och den parlamentariska demokratins etablering  16

1924–1937: Kriser och reformer: folkhemmets grundläggande institutioner etableras  23

1938–1970: Marknad och politik hand i hand: tillväxt i samförstånd  26

1971–1991: Omprövning och omvandling under motstånd  29

1992–2008: Spänningar och anpassning – globala marknader och nationell politik  33

Nya utmaningar för industrisamhället och den globala ekonomin 38

Marknad och politik i kontinuerlig omvandling 41

Referenser 43

   2   Svensk stabiliseringspolitik 45

Göran Hjelm & Pär Österholm

Konjunktur och stabiliseringspolitik – vad är det? 45

Finanspolitikens uppgång och fall 1933–1992 58

Penningpolitikens framväxt och begränsningar, samt finanspolitikens återkomst 72

En stabiliseringspolitisk rollfördelning för 2020-talet 84

Avslutning 89

Referenser 91

   3   Svensk penningpolitik 95

Ulf Söderström & David Vestin

Ramverket för penningpolitiken 96

Riksbankens penningpolitiska strategi: Inflationsmålet 101

Den penningpolitiska transmissionsmekanismen 104

Det penningpolitiska arbetet på Riksbanken 111

Implementering av penningpolitiken 117

Penningpolitiken sedan 1993 124

Hur väl har penningpolitiken lyckats? 134

Penningpolitiska utmaningar 136

Referenser 145

   4   De svenska finansmarknaderna 151

Pehr Wissén & Arvid Wallgren

Finansmarknadernas växande roll 153

De tre stora marknaderna – aktörer och instrument 158

Reglering av finansmarknaderna 178

Globala finanskriser, banker och mer reglering 181

Betalningssystem under förändring 188

Sverige konkurrenskraftigt i Europa 191

Referenser 192

   5   Den svenska arbetsmarknaden 195

Anders Forslund & Oskar Nordström Skans

Utbudet av arbetskraft 196

Efterfrågan på arbetskraft 201

Lön och sysselsättning i jämvikt 205

Arbetsmarknadens parter och svensk lönebildning  205

Arbetslöshet  209

Vem får en hög lön, och varför? 212

Inkomster och ojämlikhet 215

Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsersättning 218

Arbetslöshetsförsäkringen 218

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken 221

Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken 223

Avslutning 226

Referenser 227

   6   Den offentliga sektorns ekonomi 229

Lars Hultkrantz

Hur staten fick sin roll i samhället 229

Den offentliga sektorns uppgifter 233

Den offentliga sektorns storlek 235

Den offentliga konsumtionens ändamål 236

Den offentliga sektorns förändring över tid 237

Vilka krafter bestämmer den offentliga sektorns storlek? 239

Den framtida utvecklingen 249

Styrningen av den offentliga sektorn 250

Avslutning 256

Referenser 256

   7   De svenska skatterna 261

Katarina Nordblom

Århundradets skattereform 262

Internationell jämförelse 264

Syftet med skatterna 266

Arbetsutbud 268

Optimal beskattning 271

De svenska skatterna 275

Avslutning 284

Referenser 285

   8   Svensk marknads- och konkurrenspolitik 289

Mats Bergman & Henrik Jordahl

Fri eller reglerad konkurrens 291

Utgångspunkter för konkurrensanalys 293

De klassiska marknadsformerna 294

Svensk och europeisk konkurrenspolitik 299

Några ”avreglerade” marknader i Sverige 308

Vad händer efter en avreglering? 310

Liten regleringsteori 312

Konkurrensaspekter vid offentlig upphandling 319

Regleringsmodeller för välfärdssektorn 323

Avslutning 326

Referenser 328

   9   Den svenska bostadsmarknaden 331

Hans Lind

Hyresregleringen 333

Prisbubbla på bostadsmarknaden? 338

Bostadsbyggande och beslut om markanvändning  344

Hållbarhet och bostadsmarknaden 350

Avslutning 351

Referenser 352

 10   Aktuella frågor i svensk miljö- och klimatpolitik 355

Björn Carlén & Maria Vredin

Motiv till miljöpolitisk styrning 355

Miljöpolitiska styrmedel 357

Klimatpolitik 364

Transporter och miljöpolitik 380

Gröna preferenser och hållbar konsumtion och produktion 383

Utvärdering av miljöpolitik 385

Referenser 388

 11   Ekonomin med nationalräkenskaper 391

Bo Sandelin

Sveriges BNP utgör fyra procent av EU:s 391

Ett synsätt växer fram 392

Är Sveriges BNP per capita 54 eller 23 procent över EU:s? 401

BNP kan beräknas från användningssidan 402

BNP kan också beräknas från produktionssidan 411

BNP beräknad från inkomstsidan 414

Från BNP till disponibel NNI 415

Sparande och investering 417

Betalningsbalansen 419

BNP är inget lyckomått 421

Referenser 423

Register 425