Lärarmaterial - Modern mikroekonomi

   1   Att leva i en modern marknadsekonomi 17

1.1    Att leva utan institutioner – går det? 20

1.2    Om boken 22

Viktiga begrepp i detta kapitel 23

   2   Vad är nationalekonomi? 25

2.1    Vetenskaplig metod för samhällsvetare: Vad skiljer forskning från löst tyckande? 27

2.2    Centrala ekonomiska frågeställningar 29

2.2.1  Normativa och positiva frågor 30

2.3    Exempel på vad nationalekonomer forskar kring 31

2.3.1  Kan reformer av grundskolan påverka inkomstfördelningen i samhället? 32

2.3.2  Hur bäst bekämpa hiv i fattiga länder? 33

2.3.3  Hur vet vi att institutioner faktiskt orsakar välstånd? 33

2.3.4  Är kvinnor mindre konkurrens­inriktade än män? 34

2.4    Sammanfattning 37

Viktiga begrepp i detta kapitel 37

Övningsuppgifter 37

   3   Så jobbar ekonomer: teoretiska modeller, empirisk analys och experiment 39

3.1    Att bygga en modell av mänskligt beteende 40

3.1.1  Tre vanliga antaganden 40

3.1.2  Hur ser en bra teoretisk modell ut? 41

3.2    Nyttofunktionen: en teoretisk modell för att beskriva människors preferenser 42

3.2.1  En nyttofunktion för brödkonsumtion 42

3.2.2  En generell nyttofunktion 44

3.3    Empiriska studier av verkligheten: blir vi lyckligare av högre inkomst? 45

3.3.1  Annat än inkomst spelar roll för välbefinnande! 46

3.3.2  Fördjupning: ekonometri – jakten på mönster i verkligheten 48

3.4    Laboratorieexperiment 50

3.4.1  Diktatorspelet 50

3.5    Sammanfattning 52

Viktiga begrepp i detta kapitel 53

   4   Utbud, efterfrågan och jämvikt 55

4.1    Prisbildning i en marknadsekonomi – utbud och efterfrågan 55

4.1.1  Konsumenterna 56

4.1.2  Producenterna 58

4.1.3  Jämvikt mellan utbud och efterfrågan 59

4.2    Mer om utbud och efterfrågan: implikationer och begränsningar 61

4.2.1  Konsumentöverskott och prisdiskriminering 61

4.2.2  Att nå jämvikt 62

4.2.3  Underförstådda antaganden: tillit och äganderätter 62

4.3    Att skatta efterfrågekurvan empiriskt 64

4.3.1  Den räta linjens ekvation 65

4.4    Räkneexempel: marknadsjämvikt 66

Viktiga begrepp i detta kapitel 68

Övningsuppgifter 69

   5   Analys med hjälp av utbud och efterfrågan 71

5.1    Chocker 71

5.1.1  Positiv efterfrågechock 71

5.1.2  Negativ efterfrågechock  72

5.1.3  Positiv utbudschock 72

5.1.4  Negativ utbudschock 73

5.1.5  Chocker i funktionsform 74

5.2    Regleringar 76

5.2.1  Pristak (eller maxpris) 76

5.2.2  Prisgolv (eller minimipris) 77

5.2.3  Kvantitetsregleringar 78

5.3    Utbud och efterfrågan i praktiken 79

5.3.1  Elmarknaden 79

5.3.2  Hyresreglering – en form av pristak 80

5.3.3  Minimilöner – en form av prisgolv 81

5.3.4  Taxilicenser – en form av kvantitetsreglering 82

5.4    Att värdera marknader och marknadsregleringar 82

5.4.1  Konsumentöverskott, producentöverskott och värdet av marknadens existens 82

5.4.2  Vinnare och förlorare vid regleringar 83

5.4.3  Avsedda och oavsedda konsekvenser av regleringar 84

5.4.4  Samhällsekonomiskt motiverade regleringar 85

5.4.5  Hur upprätthålls regleringar? 85

Viktiga begrepp i detta kapitel 87

Övningsuppgifter 87

   6   Elasticiteter: storleken har betydelse 91

6.1    Efterfrågans priselasticitet 91

6.2    Efterfrågans priselasticitet och efterfrågekurvan 93

6.3    Efterfrågans inkomstelasticitet 94

6.4    Korspriselasticitet, komplement och substitut 95

6.5    Utbudselasticitet 96

6.6    Elasticiteter i praktiken 96

6.6.1  Bensinpriset, trafikpolitik och hållbar utveckling 96

6.6.2  Exempel på normala och inferiora varor 97

6.6.3  Arbetsutbudselasticiteten – en kontroversiell fråga 98

6.7    Räkneexempel: att räkna ut elasticiteten i jämvikt från utbuds- och efterfrågefunktioner 100

Viktiga begrepp i detta kapitel 101

Övningsuppgifter 101

   7   Beskattning – neoklassisk standardanalys 105

7.1    När brödproducenten beskattas 106

7.2    När brödkonsumenten beskattas 106

7.3    Skatt på producenter eller konsumenter? Ett räkneexempel 107

7.4    Är det verkligen oväsentligt vem som betalar skatten? 109

7.5    Skatteincidens: Vad avgör vem som bär skattebördan? 111

7.6    Skatters extrakostnader i teorin 113

7.7    Skatters extrakostnader i praktiken 115

7.8    Hur ser ett effektivt skattesystem ut? 117

Viktiga begrepp i detta kapitel 118

Övningsuppgifter 118

   8   Staten 121

8.1    Ett statslöst samhälle: Våld eller samarbete? 121

8.1.1  Spelteoretisk analys av samarbetsproblemet 122

8.1.2  Generalisering av modellen 124

8.1.3  Fångarnas dilemma: ett samarbetsspel med numeriska utfall  125

8.1.4  Upprepade spel – en nyckel till samarbete 127

8.1.5  Fördjupning: Hur mycket tålamod krävs för att samarbete ska bli en jämvikt? 128

8.1.6  Folkteoremet 129

8.2    Från anarki till demokrati 130

8.3    Ekonomisk analys av demokratin 133

8.3.1  Majoritetsbeslut och ekonomisk effektivitet 134

Viktiga begrepp i detta kapitel 135

Övningsuppgifter 136

   9   Produktion 139

9.1    Kort och lång sikt 140

9.2    Exempel: brödproduktion på kort sikt  141

9.2.1  Marginalprodukt och genomsnittsprodukt: matematiska definitioner 143

9.2.2  Avtagande marginalavkastning 143

9.3    Produktion på lång sikt 144

9.3.1  Isokvanter – olika sätt att producera lika mycket 144

9.3.2  Substitution mellan produktionsfaktorer 145

9.3.3  Att beskriva lutningen på isokvanten med hjälp av marginalprodukten av arbete och kapital 146

9.3.4  Exempel på isokvanter 148

9.4    Skalavkastning 150

9.4.1  Konstant, tilltagande och avtagande skalavkastning – matematisk definition 151

9.5    Fördjupning: produktion med en Cobb–Douglas-produktionsfunktion 152

Viktiga begrepp i detta kapitel 154

Övningsuppgifter 155

 10   Kostnader 157

10.1   Produktionskostnader på kort sikt 158

10.1.1   Genomsnittlig fast kostnad (AFC, average fixed cost) 158

10.1.2   Genomsnittlig rörlig kostnad (AVC, average variable cost) 158

10.1.3   Kostnadskurvor 160

10.1.4   Matematisk beskrivning av kostnader 161

10.2   Produktionskostnader på lång sikt 162

10.2.1   Faktorpriser och isokostnadslinjer 163

10.2.2   Ett exempel på kostnadsminimering 164

10.2.3   Allmänt villkor för kostnadsminimering 166

10.2.4   Löst övningsuppgift om kostnadsminimering 166

10.3   Effektiv produktion i praktiken – några exempel 167

10.3.1   Tecknad film är inte längre tecknad 167

10.3.2   Stordriftsfördelar i praktiken: Ford introducerar det löpande bandet 168

10.3.3   Vad händer med jordbruksproduktion i utvecklingsländer när kapital blir billigare? 169

Viktiga begrepp i detta kapitel 170

Övningsuppgifter 171

 11   Vinstmaximering 173

11.1   Vad ska produceras? 173

11.1.1   Produktionsmöjlighetskurvan, relativpriser och vinstmaximering 174

11.2   Vilken kvantitet maximerar vinsten? 176

11.2.1   Vinst och konkurrenstryck: från fullständig konkurrens till monopol 177

11.2.2   Vinstmaximering vid fullständig konkurrens 179

11.2.3   Vinstmaximering för en monopolist 181

11.2.4   Vinstmaximering under monopolistisk konkurrens 184

11.3   Matematisk härledning av villkor för vinstmaximering 186

11.3.1   Exempel på vinstmaximering vid fullständig konkurrens 187

11.3.2   Exempel på vinstmaximering vid monopol 188

11.4   Härledning av utbudskurvan 190

11.4.1   Utbudskurvan på lång sikt 192

11.4.2   Hur många företag ryms på marknaden? 193

11.4.3   Kostnader och hållbar utveckling: Vad händer när resurserna börjar ta slut? 194

Viktiga begrepp i detta kapitel 195

Övningsuppgifter 196

 12   Monopol, konkurrens och effektivitet 199

12.1   Effektivitetsförlust vid monopol 199

12.1.1   Numerisk beräkning av effektivitetsförlust vid monopol 200

12.1.2   Effektivitetsförlust vid monopol och industrins långsiktiga utbudskurva 201

12.2   Monopol och entreprenörskap 202

12.3   Naturliga monopol 203

12.4   Om patent och upphovsrätt 204

12.5   Prisdiskriminering 206

12.5.1   Effekten av perfekt prisdiskriminering – numeriskt exempel 207

12.5.2   Andra och tredje gradens prisdiskriminering 208

12.6   Oligopol 211

12.6.1   Bertrandkonkurrens (priskonkurrens) mellan två företag 212

12.6.2   Cournotkonkurrens (kvantitetskonkurrens) mellan två företag 212

12.6.3   Fördjupning: kvantitetskonkurrens mellan ||N|| företag 215

12.6.4   Stämmer Bertrandmodellen eller Cournotmodellen bäst? 216

12.6.5   Karteller och konkurrenslagstiftning 216

Viktiga begrepp i detta kapitel 219

Övningsuppgifter 219

 13   Rationella val och institutioner 225

13.1   Rationella preferenser 225

13.1.1   Tunn och tjock rationalitet 226

13.2   Maslows behovsteori 226

13.3   Institutioner på fyra olika nivåer 227

13.4   Institutionell tröghet och fokalpunkter 229

13.4.1   Koordinationsspel med numeriska utfall 230

13.4.2   Fokalpunkter hjälper oss att koordinera 231

Viktiga begrepp i detta kapitel 233

Övningsuppgifter 234

 14   Konsumentens val mellan olika alternativ 235

14.1   Budgetlinjen visar vad konsumenten har råd med 235

14.1.1   Matematisk formulering av budgetlinjen 236

14.2   Indifferenskurvor visar vad konsumenten vill ha 237

14.3   Fördjupning om olika typer av nyttofunktioner 239

14.4   Att tolka lutningen på indifferenskurvan (MRS, den marginella substitutionskvoten) 241

14.4.1   Numeriskt exempel 242

14.4.2   Exakt beräkning av MRS med hjälp av marginalnytta 242

14.5   Nyttomaximering 243

14.5.1   Grafisk beskrivning med hjälp av indifferenskurvor och budgetmängden 244

14.5.2   Matematisk beskrivning av nyttomaximering 245

14.6   Härledning av efterfrågekurvan 246

14.7   Inkomsteffekter och substitutionseffekter 246

14.7.1   Inkomsteffekten 247

14.7.2   Substitutionseffekten 247

14.8   Köpkraft, konsumentprisindex, inkomst- och substitutionseffekt 248

14.8.1   Köpkraft – ett mått på den materiella levnadsstandarden 248

14.8.2   Köpkraftsberäkning när det finns flera varor 249

14.8.3   Köpkraftsjämförelser mellan olika länder 250

14.8.4   Beräkna inflationen 252

14.8.5   Att separera inkomsteffekt från substitutionseffekt vid prisförändringar 253

Viktiga begrepp i detta kapitel 255

Övningsuppgifter 256

 15   Allmän jämvikt: hur marknader hänger ihop 259

15.1   Enkel intuition för allmänjämviktseffekter 259

15.1.1   Grafisk analys 261

15.2   Analys med bytesboxen 261

15.2.1   Hur preferenser bestämmer relativpriser 262

15.2.2   Hur relativpriser bestämmer produktion 263

15.2.3   Hur priser och produktion bestäms samtidigt 266

Viktiga begrepp i detta kapitel 267

Övningsuppgifter 268

 16   Externaliteter och hållbar utveckling  271

16.1   Vad är externaliteter? 272

16.2   Två enkla exempel på situationer med externaliteter 273

16.2.1   Positiv externalitet på lokal nivå: trädgårdsröjning 273

16.2.2   Negativ externalitet på regional nivå: miljöfarliga utsläpp 275

16.3   Grafisk analys av produktion med negativ externalitet 276

16.4   Matematisk analys av produktion med negativ externalitet 277

16.5   Korrigering av externaliteter med hjälp av miljöskatter och regleringar 279

16.6   Korrigering av positiv externalitet med hjälp av subventioner 280

16.7   Mer om miljöskatter, subventioner och samhällsekonomi 282

16.8   Coaseteoremet  283

16.9   Etiska och praktiska invändningar mot standardanalysen av externaliteter 284

16.9.1   Har naturen och miljön ett egenvärde? 284

16.9.2   Informationsproblem vid externaliteter 285

16.9.3   Var går gränsen för när andra påverkas negativt? 286

16.10 Handel med utsläppsrätter 288

16.10.1  Regleringar, utsläppsrätter eller miljöskatter? 290

16.11 Global uppvärmning 291

16.11.1  Skatt eller utsläppsrätter? 293

16.12 Företagens samhällsansvar (CSR) 295

Viktiga begrepp i detta kapitel 296

Övningsuppgifter 297

 17   Kollektiva varor 299

17.1   Effektivt tillhandahållande av privata och kollektiva varor: Hur mycket ska vi ha? 301

17.1.1   Effektiv allokering av privata varor 301

17.1.2   Effektiv allokering av kollektiva varor 302

17.2   Effektivt tillhandahållande av kollektiva varor: Vad är problemet, och hur kan det hanteras? 303

17.2.1   Att komma överens om kollektiva varor – ett problematiskt scenario 304

17.2.2   Numeriskt exempel: majoritetsbeslut kring kollektiva varor 306

17.2.3   Slutsatser om offentligt tillhandahållande av kollektiva varor 309

17.3   Hur kan problemet hanteras? 309

17.3.1   Stora inkomstskillnader eller preferensskillnader 309

17.3.2   Sociala preferenser: altruism och warm glow 310

17.3.3   Signalering och rykte 312

17.4   Fördjupning: ett matematiskt exempel 312

Viktiga begrepp i detta kapitel 314

Övningsuppgifter 315

 18   Information, risk och försäkringar 317

18.1   Marknaden för begagnade bilar 317

18.1.1   Mekanismer för att hantera asymmetrisk information 319

18.2   Risk, väntevärde och förväntad nytta 322

18.2.1   Sannolikhet 323

18.2.2   Väntevärde 324

18.2.3   Förväntad nytta 324

18.2.4   Försäkringar 326

18.2.5   Olika tänkbara försäkringsinstitutioner 327

18.2.6   Maximal betalningsvilja för en försäkring 329

18.2.7   ||Adverse selection|| på försäkringsmarknader 330

18.2.8   ||Moral hazard|| på försäkringsmarknader  331

18.2.9   Att hantera ||moral hazard|| och ||adverse selection|| på försäkringsmarknader 332

Viktiga begrepp i detta kapitel 334

Övningsuppgifter 334

 19   Arbetsmarknaden 337

19.1   Efterfrågan på arbetskraft (på kort och lång sikt) 337

19.2   Utbud av arbetskraft 340

19.3   Minimilöner 345

19.4   Monopson 347

19.5   Sökteorier för arbetsmarknaden 351

19.6   Genusperspektiv: Vad beror könslöne­skillnaderna på? 352

Viktiga begrepp i detta kapitel 354

Övningsuppgifter 355

 20   Inkomstfördelning, rättvisa och public choice 357

20.1   Inkomstfördelning 358

20.1.1   Inkomstfördelningen på en oreglerad marknad 358

20.1.2   Skillnad mellan inkomstfördelning och lönefördelning 361

20.1.3   Välfärdsstatens omfördelning 362

20.2   Fyra idéer om rättvisa 365

20.2.1   Utilitarism 366

20.2.2   Egalitarism 368

20.2.3   Rawls idé om rättvisa 368

20.2.4   Libertarianism och procedurrättvisa 369

20.3   Fördelningspolitik, rättvisa och effektivitet 370

20.3.1   Nyttomöjlighetskurvan – ett verktyg för att analysera fördelning 371

20.3.2   Rättvisa och effektivitet i bytesboxen 375

20.3.3   Paretokriteriet och Kaldor–Hicks-kriteriet 376

20.4   Public choice – när politiken styrs av egenintresse 377

20.4.1   Medianväljardriven omfördelningspolitik  378

20.4.2   Niskanens byråkratimodell 379

Viktiga begrepp i detta kapitel 382

Övningsuppgifter 383

Lösningar till övningsuppgifterna 385

Appendix 419

Sak- och personregister 452