Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Psykiatri

Skickas följande arbetsdag

Psykiatri

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format
Bok 1 092 kr inkl. moms
Studora e-bok 694 kr inkl. moms

I den här grundligt reviderade utgåvan av Psykiatri skriver närmare 60 författare − de flesta läkare eller psykologer − om sina specialområden, och boken fyller högt ställda krav på vetenskaplig sakkunskap. I och med omarbetningen har ett tiotal nya författare tillkommit och ett antal nya teman har också inkluderats i boken. Vi utgår från en biopsykosocial syn på ohälsoprocessen, vilket innebär att samspelet mellan individen och den omgivande miljön lyfts fram och attsåväl biologiska som psyk...

Läs mer

I den här grundligt reviderade utgåvan av Psykiatri skriver närmare 60 författare − de flesta läkare eller psykologer − om sina specialområden, och boken fyller högt ställda krav på vetenskaplig sakkunskap. I och med omarbetningen har ett tiotal nya författare tillkommit och ett antal nya teman har också inkluderats i boken. Vi utgår från en biopsykosocial syn på ohälsoprocessen, vilket innebär att samspelet mellan individen och den omgivande miljön lyfts fram och attsåväl biologiska som psykologiska behandlingsmetoder presenteras utförligt. I de kliniska avsnitten utgår författarna från DSM-systemets kriteriestödda diagnostik, vilket underlättar kopplingen till både den kliniska vardagen och den vetenskapliga litteraturen. Fallbeskrivningar levandegör texten, och utförliga avsnitt som beskriver hur man tar en bra anamnes och hur man etablerar en god samarbetsallians bidrar ytterligare till den praktiska nyttan med boken.Syftet med boken är att spegla det aktuella kunskapsläget inom hela det psykiatriska verksamhetsfältet. Genom att den främsta expertisen inom vart och ett av de olika kunskapsområdena får komma till tals, fyller texten högt ställda krav på både vetenskaplig sakkunskap och klinisk användbarhet. Boken är avsedd att användas i läkarutbildningen, såväl under grundkursen i psykiatri som vid AT/BT- och ST-tjänstgöringen. Den är även av intresse för specialist­läkare i psykiatri. Läsbarheten och inriktningen på den kliniska vardagen gör den också lämpad som kurslitteratur vid psykologutbildningen, för sjuk­sköterskor under specialistutbildning samt vid andra vårdutbildningar där psykiatriska kunskaper och perspektiv är av vikt.

Stäng

Förord 15

Medverkande 17
 

1 Introduktion till boken 21

Jörgen Herlofson & Lisa Ekselius

Psykisk sjukdom – vad är det? 21

Synpunkter på uppkomstmekanismer 22

Evidensbasen  22

Psykisk sjukdom och somatisk ohälsa 23

Personcentrerad psykiatri 23

Några ord om bokens innehåll 24
 

Del I   Filosofi, historik och epidemiologi

2 Evidens och klinisk prövning i psykiatrin 29

Marie Åsberg

Evidensvärdering i medicinen 29

Klinisk erfarenhet eller kontrollerade studier 29

Sjukdomars naturliga förlopp kan misstolkas som behandlingseffekt 30

Placeboeffekten 30

Observatörsbias 31

Evidensstyrka är inte detsamma som effektstorlek 31

Effektstorlek och klinisk relevans 31

Etik och ekonomi 32

Heterogenitet och generaliseringsproblem 32

Nya strategier för behandlingsvärdering 33

Läs vidare – litteratur och källor 33
 

3 Sjukdomsbegreppet i psykiatrin 35

Fredrik Svenaeus

Begreppet sjukdom 35

Problemen med värderelativism och medikalisering 36

Symtombaserade utgångspunkter för sjukdomsbegreppet och DSM 37

Biologi och kultur 37

Historisk sammanfattning 38

Läs vidare – litteratur och källor 39
 

4 Psykiatrins historia 41

Malin Appelquist, Miki Agerberg och Marie Åsberg

Förklaringsmodeller för psykisk ohälsa 41

Diagnostiken  43

Behandlingen  44

Psykologiska behandlingar 44

Somatiska behandlingar 47

Läkemedel 47

Institutionerna 48

Sveriges psykiatrihistoria 50

2000-talets psykiatri 51

Läs vidare – litteratur och källor 52
 

5 Psykiatrisk epidemiologi 53

Yvonne Forsell

Populationsbaserade eller kliniska material? 53

Populationsbaserade studier och diagnoser 53

Studier av orsaker till psykiska sjukdomar 54

Alternativa förklaringar till rapporterade kausala samband 54

Förekomsten av psykiska sjukdomar i Sverige 56

Ökar förekomsten av psykiatriska tillstånd hos unga? 56

Samhällsfaktorers påverkan på psykisk sjukdom 58

Befolkningens åsikter om psykiatrisk vård 58

Studier av förloppet av psykisk sjukdom 59

Studier av psykisk hälsa och skyddsfaktorer 59

Genetisk epidemiologi 59

Framtidens psykiatriska epidemiologi 60

Läs vidare – litteratur och källor 60
 

6 Psykiatrins etik 63

Fredrik Svenaeus

Moraliska principer och det goda omdömet 63

Professionsetik och människokunskap 64

Empati som utgångspunkt för etiken 65

Autonomi och tvång i psykiatrisk vård 66

Sammanfattning 67

Läs vidare – litteratur och källor 68
 

Del II   Teoretiska utgångs­punkter

7 Psykiatrisk genetik 71

Markus Heilig & Mikael Landén

Redan de gamla grekerna 71

Vad betyder familjär ansamling av psykiska sjukdomar? 71

Två typer av genetiska frågor 72

Klassisk genetik 73

Heritabilitet är inte ett absolut tal 74

Olika vägar till sjukdom hos enskilda individer 75

Genetisk arkitektur och endofenotyper 76

Endofenotyper 76

En snabbkurs i genetisk variation på DNA-nivå 77

Jakten på riskgenerna – kandidatgen-eran 78

En ny era: helgenom associationsstudier 79

Kvantitativ risk på individnivå: polygena riskpoäng 80

Dimensioner eller diagnostiska kategorier? 80

Slutord 82

Läs vidare – litteratur och källor 82
 

8 Kognitiv neuropsykiatri 83

Predrag Petrovic & Marc Guitart-Masip

Definition av kognition 83

Metoder som belyser hjärnans komplexa funktion 84

Uppmärksamhet och ADHD  84

Emotionell reglering och emotionellt instabilt personlighetssyndrom 86

Impulsivitet vid olika tillstånd 88

Den kortikostriatala loopen, tvång och beroende 88

Rädsla och ångest 89

Känsla, depression och mani 91

Förväntan och psykos 93

Hjärnans kopplingar och autism 94

Läs vidare – litteratur och källor 96
 

9 Stress 97

Marie Åsberg & Rosario Leopardi

Begreppet stress 97

Stressorer 98

Stressens fysiologi 98

Kris, stress och psykisk ohälsa 99

Läs vidare – litteratur och källor 100

 

10 Psykologiska teorier och deras plats i psykiatrin 101

Jonas Ramnerö & Gerhard Andersson

Beteendevetenskapen psykologi 102

Att lära 102

Undvikande 103

Avsaknad av förstärkning 103

Hur det känns 104

Att söka skydd 104

Språk och tänkande 105

I tanken 106

Vem är du? 107

Hur blir jag till? 107

Vem är jag? 108

Teori i praktiken 109

Läs vidare – litteratur och källor 110

 

11 Kön och genus 111

Gabriele Griffin & Dan Larhammar

Kön och genus ur ett genusperspektiv 111

Könsskillnader i psykiatriska diagnoser  113

Könsskillnader i läkemedelsbehandling 114

Läs vidare – litteratur och källor 114

 

Del III   Diagnostik och diagnostiska metoder

12 Den diagnostiska processen och dokumentation  117

Jörgen Herlofson

Psykiatrisk diagnostik 117

Diagnostiska hjälpverktyg 121

Diagnostisk klassifikation 123

Det diagnostiska samtalet – en överblick 124

Utformning av det diagnostiska samtalet  131

Dokumentation  137

Några reflektioner kring den diagnostiska processen  143

Läs vidare – litteratur och källor 143

 

13 Psykiatrisk skattning 145

Pär Svanborg

Typer av skattningsskalor 146

Reliabilitet och validitet 146

Skattningsfel 147

Skattningsskalor i klinisk praxis 147

Expertskattningsskalor och självskattningsskalor 148

Några vanliga skattningsskalor 148

Läs vidare – litteratur och källor 152

 

14 Psykologiska test i kliniska sammanhang 153

Håkan Nyman

Vad är ett psykologiskt test? 153

Kvalitetskrav 154

Test, bedömning, utredning 155

Psykologiska test i psykiatrisk diagnostik 156

Neuropsykologiska utredningar i psykiatrin 156

Personlighetspsykologiska utredningar 157

Professionell hållning och etik 158

Läs vidare – litteratur och källor 159

 

15 Hjärnavbildande metoder 161

Ingrid Agartz

Nyttan i kliniken 161

Avbildande (||imaging||) metoder 162

Framtida tillämpningar 165

Avslutande ord 167

Läs vidare – litteratur och källor 167

 

16 Psykiatrisk laboratorieutredning 169

Marie Asp, Hans Ågren & Lil Träskman Bendz

Differentialdiagnostik mellan somatisk och psykisk sjukdom och samsjuklighet 169

Monoaminer 171

Molekylärgenetiska analyser inom klinisk psykiatri  171

En neurobiologiskt validerad psykiatri 172

Läs vidare – litteratur och källor 172

 

Del IV   Psykiska störningar och sjukdomar

17 Psykiska problem med debut i barndomen  175

Christopher Gillberg

ESSENCE 175

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) 176

Generella inlärningssvårigheter 176

Specifika inlärningssvårigheter 176

Motoriska störningar 177

Kommunikationsstörningar 178

Läs vidare – litteratur och källor 192

 

18 Autismspektrumstörning (ASD) och ADHD hos vuxna 193

Susanne Bejerot

Autismspektrumstörning 193

ADHD 196

Utredning av ADHD och ASD 197

Stöd och behandling av ASD och ADHD  199

Läs vidare – litteratur och källor 200

 

19 Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) och psykisk ohälsa  201

Harald Sturm

Intellektuell funktionsnedsättning – definition och förekomst 201

Normal utveckling eller utvecklingsavvikelse? 202

Diagnostik, differentialdiagnostik och samsjuklighet 205

Intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumsyndrom 207

Utredningsmetodik 207

Förebyggande åtgärder och rätt till stöd och social service  208

Habilitering och övriga behandlingsinsatser 209

Läs vidare – litteratur och källor 210

 

20 Schizofreni, andra psykoser och katatoni 213

Robert Bodén

Historik 213

Genetik 215

Epidemiologi och prevalens 215

Etiologi och patogenes 215

Diagnos och utredning 218

Samsjuklighet och differentialdiagnostik  221

Klinisk bild, förlopp och prognos 225

Handläggning och behandling 227

Utvärdering och uppföljning 232

Prevention 232

Att tänka på i mötet med patienten 232

Läs vidare – litteratur och källor 234

 

21 Förstämningssyndrom 235

Björn Mårtensson, Mikael Tiger & Marie Åsberg

Vad är en depression och vad är en mani? 235

Depression och mani 235

Klassifikation och bedömning 238

Epidemiologi 244

Skillnader mellan uni- och bipolär sjukdom 245

Särskilda grupper av förstämningssyndrom 246

Samsjuklighet och medicinska komplikationer 248

Sociala komplikationer 251

Suicid 251

Neuropsykologi 251

Neurobiologi 252

Orsaker till förstämningssyndrom 256

Skyddsfaktorer 260

Depressionens komplexitet 260

Utredning 260

Behandling 261

Läs vidare – litteratur och källor 264

 

22 Ångestsyndrom 265

Christian Rück & Oskar Flygare

Vad är ångest och rädsla? 265

Ångestsyndromen 266

Varför finns ångest? 273

Etiologi 274

Avslutande ord 274

Läs vidare – litteratur och källor 274

 

23 Tvångssyndrom och tvångssymtom­relaterade tillstånd 275

Susanne Bejerot

Tvångssyndrom (OCD) 275

Samlarsjuka 279

Dysmorfofobi 281

Trichotillomani och dermatillomani (||skinpicking||) 282

Läs vidare – litteratur och källor 283

 

24 Stress- och trauma­relaterade syndrom 285

24.1 Kris, anpassningsstörning och utmattnings­syndrom 287

Marie Åsberg & Åke Nygren

Kris 287

Kris, stress och psykisk ohälsa 288

Anpassningsstörning 289

Utmattningssyndrom 291

Begreppet utbrändhet 298

Prevention 299

Sammanfattning 300

Läs vidare – litteratur och källor 300

24.2 Posttraumatiskt stressyndrom 301

Mimmie Willebrand & Kristina Bondjers

Klassifikation 301

Epidemiologi, prevalens, och etiologi 302

Diagnostik och utredning 303

Klinisk bild, förlopp och prognos 304

Handläggning och behandling 304

Utvärdering och uppföljning 305

Prevention 305

Att tänka på i mötet med patienten  306

Läs vidare – litteratur och källor 306

 

25 Dissociativa syndrom 307

Anders Lundin

Dissociativ identitetsstörning 308

Dissociativ amnesi 309

Depersonalisations-/derealisationsstörning 312

Andra dissociativa störningar 312

Behandling 312

Läs vidare – litteratur och källor 313

 

26 Somatiseringstillstånd kropps­syndrom, funktionella tillstånd och bodily distress 315

Anders Lundin & Carl Sjöström

Bakgrund och introduktion till begrepp 315

Epidemiologi 319

Diagnostik och utredning 319

Klinisk bild, förlopp och prognos 323

Olika kroppssyndrom  323

Funktionella somatiska syndrom 330

Etiologi 331

Behandling/handläggning 334

Handläggning av kroppssyndrom och funktionella tillstånd i primärvården 337

Läs vidare – litteratur och källor 339

 

27 Ätstörningar och födorelaterade syndrom 341

Mia Ramklint

Historik 341

Genetik 342

Epidemiologi och prevalens 342

Etiologi och patogenes 343

Diagnostik och utredning 343

Samsjuklighet och differentialdiagnostik 346

Klinisk bild, förlopp och prognos 347

Handläggning och behandling 347

Utvärdering och uppföljning 348

Prevention 348

Att tänka på i mötet med patienten 348

Läs vidare – litteratur och källor 349

 

28 Sömnstörningar 351

Jerker Hetta

Epidemiologi 352

Sömnfysiologi 352

Sömnreglering 353

Det glymfatiska systemet 353

Sömnens neurokemi 353

Insomni 354

Hypersomnier  360

Sömnfasstörning (dygnsrytmstörning) 361

Parasomnier 362

Handläggning och behandling i primärvården 363

Läs vidare – litteratur och källor 363

 

29 Sexuella funktionsstörningar, parafila …|störningar och könsdysfori 365

Mikael Landén & Cecilia Dhejne

Sexuella funktionsstörningar  365

Parafili och parafila störningar 372

Könsdysfori 375

Läs vidare – litteratur och källor 379

 

30 Impulskontrollstörningar 381

Jörgen Herlofson

Intermittent explosivitet 381

Pyromani 382

Kleptomani 383

Läs vidare – litteratur och källor 384

 

31 Substansrelaterade och addiktiva störningar 385

Markus Heilig

Historik  385

Genetik 387

Etiologi och patogenes 388

Diagnostik 391

Alkohol 393

Narkotika 401

Missbruk och beroende av läkemedel 411

Hasardspelsyndrom 415

Särskilda problemområden 416

Läs vidare – litteratur och källor 419

 

32 Kognitiva sjukdomar 421

Lena Kilander, Hans Basun & Alexander F. Santillo

Epidemiologi och prevalens 421

Alzheimers sjukdom 422

Behandling 426

Prevention 427

Framtida behandling  427

Frontotemporal demenssjukdom 428

Kognitiv sjukdom av Lewykroppstyp och Parkinsontyp  429

Kognitiv sjukdom av vaskulär typ  431

BPSD – klinisk bild och behandling 431

Diagnostik och utredning av kognitiva sjukdomar 432

Att tänka på vid mötet med patienten och de närstående 434

Läs vidare – litteratur och källor 435

 

33 Personlighetssyndrom 437

Jörgen Herlofson & Lisa Ekselius

Personlighetsdiagnostik enligt DSM-5 437

Alternativa modeller  440

Epidemiologi 441

Konsekvenser av personlighetssyndrom  441

Orsaksfaktorer bakom personlighetssyndrom 442

Kliniskt perspektiv på diagnostik vid personlighetssyndrom 443

Personlighetsproblematik och vårdkontakter 444

Mål för behandling och vårdkontakt 444

Utvärdering 445

Behandling av personlighetsproblematik 445

Psykologisk behandling 450

Läkemedelsbehandling  451

Klusterindelning av personlighetssyndromen i DSM-5-TR 452

Övriga personlighetssyndrom 459

Läs vidare – litteratur och källor 459

 

Del V   Behandlings­metoder

34 Kloka kliniska val i psykiatrin 463

Herman Holm & Martin Hultén

Bakgrund 463

Olika kunskapsformer 463

Finns behov av kloka kliniska val inom psykiatrin? 464

Möjligheter och hinder för kloka kliniska val  465

Ett skifte i perspektiv 466

Läs vidare: Litteratur och källor 466

 

35 Samtal som stöd 467

Jörgen Herlofson & Rolf Holmqvist

Ett professionellt förhållningssätt som grund 467

Samtalets tonläge – empati, äkthet och aktning 468

Stödjande och problematiserande inslag 469

Metodik  470

Planerade stödjande samtal 471

Särskilda svårigheter som behandlaren kan möta vid stödjande samtal 472

Läs vidare – litteratur och källor 472

 

36 Placeboeffekter 473

Karin Jensen

Terminologi 473

Placebosvar i psykiatrisk behandling 475

Placeboeffektens mekanismer 476

Dra nytta av placeboeffekten  477

Läs vidare – litteratur och källor 478

 

37 Läkemedelsbehandling 479

37.1 Kliniskt farmakologiska aspekter …|på psykofarmakabehandling 481

Marja-Liisa Dahl, Björn Mårtensson & Sten Thelander

Farmakokinetik 481

Plasmakoncentrationsbestämning 484

Farmakogenetisk utredning 485

Läs vidare – litteratur och källor 485

37.2 Antipsykotiska läkemedel  487

Sten Thelander, Björn Mårtensson & Marja-Liisa Dahl

Historik 487

Farmakologisk översikt 487

Antipsykotisk effekt 489

Medel mot psykos som är tillgängliga i Sverige 489

Kliniska behandlingsaspekter 493

Behandling av särskilda grupper 494

Sammanfattning 495

Läs vidare – litteratur och källor 495

37.3 Antidepressiva läkemedel 497

Björn Mårtensson, Sten Thelander & Marja-Liisa Dahl

Historik 497

Farmakologisk översikt  497

Evidens 500

Kliniska behandlingsaspekter 501

Behandling av särskilda grupper 504

Farmakogenetik 504

Alternativa mekanismer 505

Läs vidare – litteratur och källor 505

37.4 Stämningsstabiliserande läkemedel 507

Sten Thelander, Björn Mårtensson & Marja-Liisa Dahl

Historik 507

Farmakologisk översikt  507

Kliniska behandlingsaspekter 509

Behandling av särskilda grupper 512

Läs vidare – litteratur och källor 512

37.5 Läkemedel vid oro, ångest och sömnsvårigheter 513

Björn Mårtensson, Sten Thelander & Marja-Liisa Dahl

Historik 513

Läkemedelsbehandling av ångest och oro 513

Farmakologisk översikt 513

Läkemedelsbehandling vid sömnstörningar 515

Farmakologisk översikt 515

Behandling vid graviditet och amning 516

Läs vidare – litteratur och källor 516

37.6 Läkemedel vid ADHD 517

Björn Mårtensson, Sten Thelander & Marja-Liisa Dahl

Historik 517

Läkemedelsbehandling vid ADHD 517

Farmakologisk översikt 517

Läs vidare – litteratur och källor 518

 

38 Elbehandling och andra fysikaliska metoder 519

Björn Mårtensson

Elbehandling 519

MST – en variant av konvulsiv behandling 522

Ljusbehandling 523

Transkraniell magnetstimulering  523

Vagusnervstimulering 523

Transkraniell elektrisk stimulering 524

Djup hjärnstimulering 524

Läs vidare – litteratur och källor 524

 

39 Psykologisk behandling 525

39.1 Psykoterapi och psykologisk behandling 527

Gerhard Andersson

Bakgrund och historik 527

De olika inriktningarna 528

Olika format och internetbehandling 530

Hur metoderna utvecklas och prövas i forskning 531

Forskningsläget för de vanligaste psykiatriska tillstånden 532

Kombinera psykoterapi och läkemedel 535

Läs vidare – litteratur och källor 535

39.2 Gruppterapi 537

Christer Sandahl

Gruppterapi har en lång historia 537

Interpersonligt lärande i centrum 537

Finns evidens? 538

Läs vidare – litteratur och källor 542

39.3 Gestaltande och icke-verbala psykoterapiformer 545

Björn Wrangsjö

Konstnärliga, estetiska terapiformer 545

Kroppsorienterad psykoterapi 547

Andra psykoterapeutiska metoder med icke-verbala inslag 548

Indikationer och tillämpning 548

Läs vidare – litteratur och källor 548

39.4 Meditationsmetoder 551

Camilla Sköld

Vad är mindfulness? 551

Utövandet av mindfulness 552

Medvetenhetens ”vingar” – grunden till acceptans 553

Mindfulnessbaserade metoder 554

Läs vidare – litteratur och källor 557

 

Del VI   Särskilda teman

40 Suicidalt beteende 561

Bo Runeson

Begrepp och definitioner 562

Epidemiologi 562

Psykisk sjukdom och suicid 564

Substansbruk/-beroende och suicid 566

Personlighet och personlighetssyndrom 566

Tidigare suicidförsök 566

Fysisk sjukdom och suicid 567

Självskadehandlingar och suicidalt beteende 567

Familjeanamnes och smitta 568

Exponering för våld och suicid 569

Unga vuxna 569

Äldre 569

Suicidrisken i relation till livscykeln 569

Utlandsfödda 569

Neurobiologisk sårbarhet 570

Suicidriskbedömning 570

Behandlingsinterventioner och prevention 571

Etiska aspekter 574

Läs vidare – litteratur och källor 574

 

41 Självskadebeteende 575

Lars-Gunnar Lundh

Suicidalt och icke-suicidalt självskadebeteende 575

Förekomst 576

Riskfaktorer 576

Reducerad smärtkänslighet och förhöjd självkritik 576

Självskadebeteendets funktion 577

Bemötande och behandling 578

Att tänka på i mötet med patienten 580

Läs vidare – litteratur och källor 580

 

42 Våld och kriminalitet i klinisk psykiatri 583

Tom Palmstierna

Etologi 583

Humanpsykologiska teorier om våld 584

Våld vid psykiska störningar och substansproblem 585

Systematisering av aggressionsrelaterade faktorer 585

Riskbedömning – att bedöma psykiatriska patienters risk för framtida våldshandlingar 586

Våld i kliniska miljöer 587

Farmakologiska aspekter på behandling vid aggressivitet 588

Att inte utsättas för våld som behandlare 588

Våldet – ett uttryck för ondska eller symtom på en ondskefull sjukdom 592

Läs vidare – litteratur och källor 592

 

43 Psykiatri och juridik 593

Lars Håkan Nilsson & Björn Mårtensson

Journalföring 593

Intyg 594

Anmälningsplikt 595

”Måste jag vittna och vad får jag säga?” 595

Patientsäkerhetslag (2010:659) 595

Lag om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) (LVM) 596

Socialtjänstlag (2001:453)  596

Körkortslag (1998:488) 597

Luftfartsförordning (SFS 2010:770)  598

Vapenlag (1996:67) 598

Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) (LPT) 598

Läs vidare – litteratur och källor 605

 

44 Psykiatrisk rehabilitering 607

Lena Flyckt

Rehabilitering – en historisk betraktelse 607

Nya evidensbaserade metoder 608

Avgränsningar 609

Organisation, teamsammansättning och rollfördelning 609

Case management 610

Hur går arbetet till? Delat beslutsfattande 611

Samordnad individuell plan (SIP) 612

Vad får arbetssättet för konsekvenser? 613

Teamets behandlingsutbud av psykosociala insatser 613

Avslutande reflektioner 618

Läs vidare – litteratur och källor 618

 

45 Brukarinflytande – när patienter, brukare och anhöriga blev ”en röst” 619

Hans Nordén

Inflytande – en maktfråga 619

De anhöriga organiserar sig 620

Fler organisationer bjuds in 620

Unikt regeringsuppdrag 621

Bitarna faller på plats 622

Framtida utmaningar 623

Läs vidare – litteratur och källor 625

 

Del VII   Särskilda målgrupper

46 Konsultationspsykiatri 629

Anders Lundin

Behovet av psykiatrisk konsultation 630

Konsultationsprocessen 632

Psykiatrisk konsultation i primärvården 633

Läs vidare – litteratur och källor 634

47 Äldrepsykiatri 635

Yvonne Freund & Ingvar Karlsson

Åldersrelaterade förändringar och komplikationer av betydelse 635

Diagnostik 636

Målsättning med behandling av psykiska symtom hos äldre  637

Depressionstillstånd 637

Bipolär sjukdom i hög ålder 640

Ångesttillstånd 640

Posttraumatiskt stressyndrom  641

Psykotiska sjukdomar vid åldrandet  641

Konfusion  643

Neuropsykiatriska symtom vid demens 647

Utsättning av läkemedel  648

Läs vidare – litteratur och källor 649

 

48 Störningar i samband med barnafödande 651

Margaretha Bågedahl Strindlund

Bakgrund 651

Maternity blues eller tredagarsmelankoli 651

Depression under graviditeten 651

Depression postpartum 652

Psykoser 653

Ångestsjukdomar 655

Tvångssyndrom  655

Posttraumatiskt stressyndrom  656

Läkemedelseffekter på foster och det nyfödda barnet  656

Läs vidare – litteratur och källor 657

 

49 Rättspsykiatri 659

Marianne Kristiansson

Rättspsykiatri – gränslandet mellan beteende och juridik 659

Historik – internationellt och i Sverige 659

Straffrätt, beteende och rättspsykiatri 661

Brott och brottsbalken (BrB) 661

Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) 661

Dagens system för psykiskt störda lagöverträdare i Sverige 662

Begreppet allvarlig psykisk störning  662

Rättspsykiatrisk vård 663

Den rättspsykiatriska utredningsprocessen 663

Framtiden – ett reformerat straffrättsligt system? 663

Farlighet i ett reformerat system 664

Tillstånd av betydelse för allvarlig psykisk störning 664

Riskbedömning och riskprevention 668

Utveckling av riskforskning 668

Checklistor med avseende på risk för våldsamt beteende 669

Från riskbedömning till risk- och behovsanalys och riskprevention 669

Läs vidare – litteratur och källor 670

 

50 Transkulturell psykiatri  671

Sofie Bäärnhielm

Migration och psykisk ohälsa  671

Migrationsstress 674

Kultur, kontext och psykopatologi 675

Kultur och kontext i DSM-5 676

Kultur och kontext i ICD-11 678

Interkulturell kommunikation 679

Handläggning och anpassning av behandling 680

Att tänka på i mötet med patienten 681

Läs vidare – litteratur och källor 681

 

51 Psykisk sjukdom och social utslagning 683

Anders Annell

Karakteristika för hemlösa 684

Utslagningsfaktorer 685

Avinstitutionaliseringens betydelse  687

Inre hinder för delaktighet i samhället 688

Bemötande och arbetsmetoder 689

Läs vidare – litteratur och källor 690

Register 691

Faktainnehållet är utomordentligt välstrukturerat med text som tillgodoser höga krav på vetenskap och klinisk användbarhet. Antologin är tänkt att vara ett standardverk för specialistläkare i psykiatri och specialister i allmänmedicin. Som kursbok riktar den sig till läkarutbildningens grundkurs i psykiatri samt vid AT/BT- och ST-tjänstgöringen samt till psykologutbildningen och sjuksköterskors specialistutbildning.

Författare

 ;

I den här grundligt reviderade utgåvan av Psykiatri skriver närmare 60 författare − de flesta läkare eller psykologer − om sina specialområden, och boken fyller högt ställda krav på vetenskaplig sakkunskap. I och med omarbetningen har ett tiotal nya författare tillkommit och ett antal nya teman har också inkluderats i boken. Vi utgår från en biopsykosocial syn på ohälsoprocessen, vilket innebär att samspelet mellan individen och den omgivande miljön lyfts fram och att såväl biologiska som psy...

Läs mer

I den här grundligt reviderade utgåvan av Psykiatri skriver närmare 60 författare − de flesta läkare eller psykologer − om sina specialområden, och boken fyller högt ställda krav på vetenskaplig sakkunskap. I och med omarbetningen har ett tiotal nya författare tillkommit och ett antal nya teman har också inkluderats i boken. Vi utgår från en biopsykosocial syn på ohälsoprocessen, vilket innebär att samspelet mellan individen och den omgivande miljön lyfts fram och att såväl biologiska som psykologiska behandlingsmetoder presenteras utförligt. I de kliniska avsnitten utgår författarna från DSM-systemets kriteriestödda diagnostik, vilket underlättar kopplingen till både den kliniska vardagen och den vetenskapliga litteraturen. Fallbeskrivningar levandegör texten, och utförliga avsnitt som beskriver hur man tar en bra anamnes och hur man etablerar en god samarbetsallians bidrar ytterligare till den praktiska nyttan med boken. Syftet med boken är att spegla det aktuella kunskapsläget inom hela det psykiatriska verksamhetsfältet. Genom att den främsta expertisen inom vart och ett av de olika kunskapsområdena får komma till tals, fyller texten högt ställda krav på både vetenskaplig sakkunskap och klinisk användbarhet. Boken är avsedd att användas i läkarutbildningen, såväl under grundkursen i psykiatri som vid AT/BT- och ST-tjänstgöringen. Den är även av intresse för specialistläkare i psykiatri. Läsbarheten och inriktningen på den kliniska vardagen gör den också lämpad som kurslitteratur vid psykologutbildningen, för sjuksköterskor under specialistutbildning samt vid andra vårdutbildningar där psykiatriska kunskaper och perspektiv är av vikt.

Stäng

Författare

 ;