
Kvalitet från behov till användning
DEL I – KVALITETSUTVECKLING – EN INTRODUKTION 17
1 Kvalitet och kvalitetsutveckling 18
1.1 Det nya affärslandskapet. 18
1.2 Kvalitetsbegreppet 21
1.2.1 Några defnitioner21
1.2.2 Garvins perspektiv på kvalitetsbegreppet 23
1.2.3 Vår syn på kvalitetsbegreppet 24
1.3 Kunder, kundvärde och kundbehov 25
1.3.1 Kundvärde 25
1.3.2 Begreppet kund 26
1.3.3 Kunders behov och förväntningar 27
1.4 Produktbegreppet 29
1.5 Produkters kvalitetsdimensioner 35
1.5.1 Kvalitetsdimensioner på varor 35
1.5.2 Kvalitetsdimensioner på tjänster 36
1.5.3 Kvalitetsdimensioner på erbjudanden 37
1.5.4 En kommentar om kvalitetsdimensioner 38
1.6 Kvalitet och lönsamhet 38
1.7 Offensiv kvalitetsutveckling 42
1.8 Lästips och slutnoter 43
2 Offensiv kvalitetsutveckling 47
2.1 Offensiv kvalitetsutveckling – begreppet 47
2.2 Offensiv kvalitetsutveckling – hörnstenarna 49
2.2.1 Sätt kunderna i centrum 49
2.2.2 Basera beslut på fakta 52
2.2.3 Arbeta med processer 53
2.2.4 Arbeta ständigt med förbättringar 54
2.2.5 Skapa möjlighet för alla att vara delaktiga 57
2.2.6 Utveckla ett engagerat ledarskap 59
2.2.7 Värderingar och principer – ett förtydligande 60
2.3 Offensiv kvalitetsutveckling – kunskapsbasen 61
2.4 Offensiv kvalitetsutveckling – arbetssätt och verktyg 62
2.5 Offensiv kvalitetsutveckling – helheten 63
2.6 Lästips och slutnoter 64
3 Kvalitetsutvecklingens historia 67
3.1 Förhistorien 67
3.2 Den industriella revolutionen 68
3.3 Walter A. Shewhart 72
3.4 W. Edwards Deming 73
3.5 Joseph M. Juran 74
3.6 Det japanska undret 75
3.7 Tillförlitlighetsteknikens utveckling 81
3.8 Tjänstekvalitet 83
3.9 Kvalitetsutveckling i offentlig sector 84
3.9.1 New Public Management 84
3.9.2 Utvecklingen inom hälso- och sjukvård 86
3.9.3 Utvecklingen inom utbildningsområdet 87
3.10 De senaste decennierna 88
3.10.1 Västvärldens uppvaknande 88
3.10.2 Japanska glorian på sned? 89
3.10.3 De nya utmaningarna från Asien 90
3.11 Beskrivningar av kvalitetsområdets utveckling 92
3.12 Lästips och slutnoter 96
DEL II – Kunder och medarbetare 101
4 Extern kundnöjdhet 102
4.1 Kundbehov och Kanomodellen 102
4.1.1 Kundbehov 102
4.1.2 Kanomodellen 104
4.2 Kundvård 109
4.2.1 Kundanpassning 109
4.2.2 Puffning 110
4.2.3 Kundrelationer 111
4.2.4 Customer experience, CX 114
4.2.5 Garantier och reklamationer 115
4.3 Nöjdhet, lojalitet och återköp 115
4.3.1 Vad är lojalitet? 116
4.3.2 Medlemssamhället 117
4.3.3 Samband mellan nöjdhet och återköpsbenägenhet 118
4.3.4 Nöjdhet, återköpsbenägenhet och ekonomiska resultat 120
4.4 Några förklaringsmodeller 121
4.4.1 En modell för kundnöjdhet 121
4.4.2 Grönroos modell 122
4.4.3 Gapmodellen 123
4.5 Mätning av extern kundnöjdhet 126
4.5.1 Missnöje och reclamation 126
4.5.2 Mätning av kundnöjdhet 129
4.6 Värdeskapande nätverk 132
4.7 Cirkeln ska slutas 135
4.8 Lästips och slutnoter 136
5 Intern kundtillfredsställelse 140
5.1 Möjligheter till förbättring 140
5.2 Arbete och motivation 142
5.2.1 Några tidiga studier. 142
5.3 Delaktighet, medarbetarskap och motivation 147
5.3.1 Medskapande medarbetare 148
5.3.2 Drivkrafter för motivation 150
5.3.3. Flytteori 152
5.3.4 Människosynen 154
5.4 Motivation och frisknärvaro 155
5.5 Mätning av intern kundnöjdhet 155
5.6 Lästips och slutnoter 160
6 Externa nöjdhetsmätningar 164
6.1 Nöjdhet för externa kunder 164
6.1.1 Svenskt Kvalitetsindex 164
6.1.2 American Customer Satisfaction Index, ACSI 171
6.1.3 Det europeiska kundindexet, EPSI 173
6.1.4 Ett branschindex – J.D. Power 174
6.2 Nöjdhet för interna kunder 176
6.2.1 Mätningar utförda av Statistiska Centralbyrån 176
6.2.2 Jobbhälsoindex 177
6.3 Kopplingen mellan intern och extern kundnöjdhet 179
6.4 En avslutande kommentar 182
6.5 Lästips och slutnoter 183
DEL III – Förbättringsarbete 185
7 Ständig förbättring 186
7.1 Förbättringskunskap 186
7.2 Organisatorisk förbättringsförmåga 190
7.3 Variation 191
7.4 Förbättringscykler 195
7.4.1 Demings förbättringscykel 196
7.4.2 Nolans förbättringsmodell 198
7.4.3 QC-story 199
7.4.4 DMAIC-cykeln 200
7.4.5 Jurans trilogy 201
7.4.6 Förbättringstavlor 202
7.5 Genombrottsmetoden 204
7.6 Förbättringsgrupper 205
7.7 Toyota Kata 209
7.8 Förslagsverksamhet 210
7.9 Lästips och slutnoter 213
8 De sju förbättringsverktygen 216
8.1 Datainsamling 217
8.2 Paretodiagram 219
8.3 Orsaks-verkan-diagram 221
8.4 Histogram 226
8.5 Uppdelning 228
8.6 Sambandsdiagram 229
8.7 Styrdiagram 231
8.8 Lästips och slutnoter 233
9 De sju ledningsverktygen 234
9.1 Släktskapsdiagram 235
9.2 Träddiagram 239
9.3 Matrisdiagram 241
9.4 Relationsdiagram 244
9.5 Matrisdataanalys 245
9.6 Processbeslutsdiagram 246
9.7 Pildiagram 247
9.8 Samband mellan olika verktyg 248
9.9 Lästips och slutnote 249
10 Förbättringsprojekt 251
10.1 Ett hemolysprojekt 251
10.2 Ett konstruktionsförbättringsprojekt 256
10.3 Ett initialt misslyckat project 258
10.4 Överdimensionerade svetsfogar 260
10.5 Lästips och slutnoter 264
DEL IV – Produktutveckling 265
11 Kundfokuserad produktutveckling 266
11.1 Framgångsfaktorer 266
11.2 Modeller för produktutveckling 267
11.2.1 Fas-grind-utveckling 267
11.2.2 Agil produktutveckling 268
11.2.3 Uppskalning 272
11.2.4 En hybrid 273
11.3 Utveckling av produktfamiljer 275
11.4 Integrerad produktutveckling 278
11.5 Teknikutveckling 278
11.6 Design-tänkande 280
11.7 Utveckling av tjänster 282
11.7.1 Modeller för tjänsteutveckling 282
11.8 Innovativ produktutveckling 286
11.9 Lästips och slutnoter 287
12 Kundcentrerad planering 290
12.1 Bakgrund 290
12.2 Kundens röst 292
12.3 Kvalitetshuset 294
12.4 Erfarenheter av kundcentrerad planering 296
12.4.1 Exempel på kundcentrerad planering 296
12.4.2 Fördelar och svårigheter 298
12.5 Kansei Engineering 299
12.6 Lästips och slutnoter 300
13 Tillförlitlighet 302
13.1 Tillförlitlighetsteknik 303
13.2 Grundläggande begrepp 305
13.2.1 Funktionssannoliket och sannolikhetstäthet 306
13.2.2 Felbenägenhet 307
13.3 Tillförlitlighetsförbättring 310
13.4 Systemtillförlitlighet 311
13.4.1 Seriesystem 312
13.4.2 Parallellsystem 312
13.4.3 Andra system 313
13.4.4 Redundans 313
13.5 Reparerbara system 315
13.6 Erfarenhetsåterföring 316
13.6.1 Fördelningspapper 317
13.7 Några kvalitativa metoder 320
13.7.1 Feleffektsanalys – FMEA 320
13.7.2 Variationseffektanalys – VMEA 321
13.7.3 Felträdsanalys – FTA 322
13.8 Predikterbarhet och svarta svanar 325
13.9 Säkerhetsproblematik 326
13.10 Lästips och slutnoter 327
14 Försöksplanering 330
14.1 En-faktor-i-taget-försök. 330
14.2 Ett vägningsexempel 332
14.3 Ett faktorförsök 334
14.3.1 Försöksplan 334
14.3.2 Uppskattning av effecter 336
14.3.3 Analys av försöksresultat 339
14.4 Reducerade faktorförsök 343
14.5 Studerade faktorer och störande faktorer 345
14.6 Conjoint Analysis 346
14.7 Något om prognoser 349
14.8 Lästips och slutnoter 350
15 Robust konstruktion 352
15.1 Några illustrationer 353
15.2 Variation och dess konsekvenser 356
15.2.1 Källor till variation 356
15.2.2 P-diagrammet 358
15.2.3 Förlustfunktionen 358
15.3 Parameterkonstruktion 362
15.4 Försöksplanering för robusthet 364
15.5 Toleranssättning 367
15.6 Robust konstruktionsmetodik – en sammanfattning 368
15.6.1 Synsätt 368
15.6.2 Bortom robusthet 370
15.7 Lästips och slutnoter 371
DEL V – Processutveckling 373
16 Processer 374
16.1 Olika typer av processer 375
16.2 Processledning 381
16.2.1 Processledning som arbetssätt 382
16.2.2 Olika roller i processledning 386
16.2.3 En illustration 390
16.3 Processjämförelse 391
16.4 Processinnovation 394
16.5 Mognadsmodellen 395
16.6 Några reflektioner 397
16.7 Lästips och slutnoter 398
17 Statistisk processstyrning 400
17.1 Principer för styrdiagram 400
17.1.1 Krav på styrdiagram 401
17.2 Styrdiagram för antal och andelar 403
17.2.1 np-diagram och p-diagram 403
17.2.2 c-diagram 406
17.3 Styrdiagram för variabeldata 407
17.3.1 Provgruppsstorlek 407
17.3.2 När ska man ta ut provgrupper? 408
17.3.3 Val av styrgränser 409
17.3.4 Ett ⎯x-diagram då och är okända 410
17.3.5 Styrdiagram för spridning 414
17.3.6 Kombination av ⎯x- och R-diagram 415
17.4 Känslighet 416
17.5 Några andra styrdiagram 416
17.5.1 Western Electrics varningssignaler 417
17.5.2 EWMA-diagram 418
17.5.3 En kommentar om positiv undre styrgräns 420
17.6 Lästips och slutnoter 420
18 Processduglighet 422
18.1 Duglighetsmått 422
18.1.1 Några duglighetsindex 423
18.1.2 Statistisk osäkerhet 426
18.2 Maskin- och processduglighet 427
18.3 Duglighetsstudier 430
18.3.1 Definition 430
18.3.2 Genomförande 431
18.3.3 Dataanalys och mätnoggrannhet 435
18.3.4 Repeterbarhet och reproducerbarhet. 436
18.3.5 Tillämpning av duglighetsstudier 436
18.4 Lästips och slutnoter 437
19 Produktionsutveckling 439
19.1 Industrins produktionsutveckling 439
19.2 Digitaliseringens möjligheter 442
19.2.1 Sakermas Internet 442
19.2.2 Artificiell Intelligens 444
19.2.3 ”Big Data” 444
19.2.4 Digital mognad 445
19.3 Smart industry 445
19.4 Digital kundresa 449
19.5 Leverantörssamverkan 449
19.5.1 Inköpsprocessen 450
19.5.2 Leverantörssamverkan och partnerskap 451
19.5.3 Slutord om leverantörssamverkan 455
19.6 Lästips och slutnoter 456
DEL VI – Verksamhetsutveckling 459
20 Ledarskap 460
20.1 Ledare och ledarskap 461
20.1.1 Chef och ledare – chefskap och ledarskap 461
20.1.2 Ledarskap och kommunikation 464
20.1.3 Ledarskap på nivå 5 samt 10-gångersledare 466
20.1.4 Den digitala revolutionens ledarskap 467
20.1.5 Ingvar Kamprads råd till dig som vill utveckla ditt ledarskap 471
20.2 Demings syn på ledarskap 471
20.2.1 Demings 14 punkter 471
20.3 Lärande organisationer 475
20.4 Företagskultur 478
20.5 Offensiv kvalitetsutveckling som ett ledningssystem 481
20.6 Offensiv kvalitetsutveckling – svårigheter och reflektioner 484
20.7 Lästips och slutnoter 489
21 Vision, mål och strategier 494
21.1 Verksamhetsidé och vision 494
21.2 Mål, strategi och policy 498
21.2.1 Mål 498
21.2.2 Aktiviteter och strategi 502
21.2.3 Policy 503
21.3 Måldelning 505
21.3.1 Måldelning på Södra Älvsborgs sjukhus 507
21.4 Balanserade styrkort och balanserad styrning 513
21.5 Lästips och slutnoter 520
22 Kvalitetsledningssystem 525
22.1 Serien ISO 9000 526
22.1.1 Bakgrund till ISO 9000 526
22.1.2 Serien ISO 9000 527
22.1.3 Standarden ISO 9000:2015 528
22.1.4 Kravstandarden ISO 9001:2015 532
22.1.5 Standarden ISO 9002:2016 536
22.1.6 Standarden ISO 9004:2018 537
22.1.7 Revisionsstandarden ISO 19011:2018 538
22.1.8 Några reflektioner på serien ISO 9000 539
22.2 Certifiering av kvalitetsledningssystem 539
22.2.1 Tredjepartscertifiering 539
22.2.2 Om certifiering av kvalitetsledningssystem 540
22.3 Några andra standarder 543
22.3.1 IATF 16949 – fordonsindustrins standard 543
22.3.2 TL 9000 – telekommunikationens standard 543
22.3.3 AS 9001 – rymdindustrins standard 544
22.4 Lästips och slutnoter 545
23 Verksamhetsanalys 548
23.1 Demingpriset 548
23.1.1 Bakgrund 548
23.1.2 Mottagare av Demingpriset 549
23.2 Malcolm Baldrige National Quality Award 552
23.2.1 Modell och kriterier 552
23.2.2 Utmärkelseprocessen 554
23.2.3 Mottagare av utmärkelsen 556
23.3 The EFQM Global Excellence Award 559
23.3.1 EFQM-modellen 559
23.3.2 Utmärkelseprocessen 562
23.3.3 Mottagare av utmärkelsen 562
23.4 Utmärkelsen Svensk Kvalitet 563
23.4.1 SIQ Managementmodell 563
23.4.2 Utmärkelsen och utmärkelseprocessen 567
23.4.3 Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ 569
23.5 Självutvärdering 572
23.5.1 Språngbrädan 575
23.6 Lästips och slutnoter 578
24 Förbättringsprogram 583
24.1 Sex Sigma 583
24.1.1 Sex Sigma som förbättringsprogram 584
24.1.2 Praktiskt arbete med Sex Sigma 589
24.2 Lean 595
24.2.1 Lean – begrepp och verktyg 596
24.2.2 Lean, Toyota Production System och ”the Toyota Way” 601
24.2.3 Lean i Sverige 605
24.2.4 Lean Sex Sigma 605
24.2.5 Lean, ”the Toyota Way” och offensiv kvalitetsutveckling 606
24.3 Namnet avgör inte – utan innehållet 607
24.4 Lästips och slutnoter 609
25 Några framgångsexempel 613
25.1 Scania 613
25.2 Condorens förskolor 617
25.3 C2 Management AB 621
25.4 Nyköping Strand Utbildningscentrum 626
25.5 Lästips och slutnoter 627
DEL VII – Samhällsutveckling 629
26 Kvalitet i samhällsperpsektiv 630
26.1 Miljömedvetenhet 630
26.1.1 Tyst vår 630
26.1.2 Klimatförändringar 631
26.1.3 Miljömärkning 632
26.1.4 Miljökonferenser och IPCC 632
26.2 Hållbar utveckling 635
26.2.1 De tre hållbarhetsdimensionerna 635
26.2.2 Agenda 2030 637
26.2.3 Det Naturliga Steget 638
26.3 Socialt ansvarstagande 639
26.3.1 Begreppet ”socialt ansvarstagande” 639
26.3.2 Global Reporting Initiative, GRI 640
26.3.3 Där socialt ansvarstagande lönsamt? 640
26.4 Standarder för hållbar utveckling 641
26.4.1 Miljöledningssystem – ISO 140 och EMAS 641
26.4.2 Den internationella standarden ISO 26000 642
26.5 Hållbarhet i praktiken 644
26.5.1 Hållbarhet och ansvarstagande i företag 644
26.5.2 Den hållbara staden. 650
26.5.3 Global hållbarhet – en systemutmaning 651
26.6 En global systemutmaning 652
26.6.1 Covid-19 pandemin. 652
26.7 Kvalitetsutveckling i samhället 657
26.7.1 Japans ”Society 5.0” 657
26.7.2 Ett ständigt ännu bättre samhälle 659
26.8 Lästips och slutnoter 660
DEL VIII – REFERENSER, SAKREGISTER 665
Referenser 666
Sakregister 699
Vill du veta mer?
Information
Språk:
SvenskaISBN:
9789144143088Utgivningsår:
1990Revisionsår:
2020Artikelnummer:
3341-06Upplaga:
SjätteSidantal:
712