Hem
/
Kurslitteratur
/
Medicin
/
Folkhälsovetenskap
/
Socialmedicin

Socialmedicin

Individ, hälsa och samhälle

Skickas följande arbetsdag

Läs mer

Socialmedicin handlar om hur människors livsvillkor påverkar sjukdomspanorama och den ojämlika hälsan samt hur hälso- och sjukvården och andra välfärdssystem behöver utvecklas för att möta nya behov. Den här boken ger en grundläggande kunskap om hur man bestämmer befolkningens storlek och utveckling, hur man genom epidemiologiska studier kan mäta sjukdomsförekomst, vilka de stora hälsoproblemen är, samt hur man kan studera orsaker till skillnader i hälsa. Författarna diskuterar både på vilket sätt man kan påverka befolkningens hälsa och hur man kan förebygga sjukdom hos den enskilda individen. Vidare beskrivs hälso- och sjukvårdens ansvar och uppdrag och hur man kan arbeta för att förbättra hälso- och sjukvården så att den kan möta nya behov, inte minst förebyggande. Författarna tar också upp välfärdssystemen; socialförsäkring, arbetsförmedling och socialtjänst med särskild betoning på hur samarbete mellan dessa och läkare kan se ut. Socialmedicin riktar sig till studenter vid läkarlinjen och andra vårdutbildningar. Boken kan också användas inom folkhälsovetenskapliga program på kandidat- och masternivå samt vid vidareutbildning av läkare och andra som arbetar med, eller är intresserade av, gränslandet medicin, hälsa och samhälle.

Stäng

- 1
  Författarpresentation
- 3
  Förord
  - 1
    15
    Demografi – befolkningen och dess utveckling
    - 16
      Att räkna och registrera befolkningen
    - 17
      Vitalstatistiska grundbegrepp
    - 17
      Nativitet
    - 18
      Mortalitet
    - 20
      Livslängdstabellen
    - 22
      Befolkningsutvecklingen
    - 22
      Migration
    - 23
      Befolkningens sammansättning och utveckling
    - 25
      Litteratur
  - 2
    27
    Epidemiologi – grundläggande begrepp och metoder
    - 27
      Vad är epidemiologi?
    - 29
      Mått på sjukdomsförekomst
    - 30
      Prevalens
    - 30
      Incidens
    - 31
      Kumulativ incidens
    - 32
      Standardisering – att skapa jämförbarhet
    - 33
      Jämförelser av sjukdomsförekomst – riskbegreppet
    - 36
      Orsaksbegreppet i epidemiologi
    - 38
      Den epidemiologiska paradoxen
    - 39
      Studieuppläggning och sambandsmått
    - 39
      Tvärsnittsstudier
    - 40
      Kohortstudier
    - 41
      Fall-kontrollstudier
    - 42
      Metodproblem i epidemiologiska studier
    - 42
      Slumpmässiga fel och systematiska fel
    - 43
      Urvalsfel
    - 44
      Felklassificering
    - 45
      Confounding
    - 47
      Att kontrollera för confounding
    - 49
      Litteratur
  - 3
    51
    Att mäta och beskriva hälsoförhållanden i befolkningen
    - 51
      Om begreppen hälsa och sjukdom
    - 54
      Om mått och metoder för att mäta hälsoförhållanden
    - 56
      Hälsoutvecklingen i Sverige och globalt
    - 56
      Livslängd – dödlighet
    - 59
      Orsaksspecifik dödlighet
    - 59
      Hjärt-kärlsjukdom
    - 60
      Cancer
    - 60
      Skador
    - 63
      Sjuklighet – diagnostiserade sjukdomar
    - 63
      Cancer
    - 65
      Hjärt-kärlsjukdom
    - 66
      Infektionssjukdomar
    - 66
      Sjukfrånvaro
    - 68
      Självrapporterade hälsoförhållanden
    - 72
      Sjukdomsbörda mätt med DALY
    - 73
      Sjukdomsbördan i Sverige mätt med DALY
    - 76
      Sjukdomsbördan globalt mätt med DALY
    - 77
      Hälsans determinanter
    - 77
      Att mäta och beskriva hälsans determinanter
    - 77
      Determinanter utifrån folkhälsopolitiska mål
    - 80
      Determinanter utifrån det globala sjukdomsbördeprojektet
    - 82
      Determinanter utifrån levnadsvanor
    - 84
      Tobaksbruk
    - 85
      Alkoholvanor
    - 86
      Kostvanor
    - 89
      Fysisk aktivitet
    - 90
      Övervikt och fetma
    - 92
      Litteratur
  - 4
    93
    Befolkningens hälsa – vems ansvar
    - 93
      Samhällsutveckling och hälsa
    - 93
      Dramatisk samhällsförändring riskerar människors hälsa
    - 95
      Hälsoskillnader i Sverige
    - 95
      Återkommande mönster i sociala skillnader i hälsa
    - 97
      Social utsatthet och den sociala gradienten
    - 97
      Bestämningsfaktorer för hälsa och orsaker till sociala skillnader i hälsa
    - 98
      Proximala och distala determinanter
    - 99
      Strukturella och individuella determinanter
    - 101
      Modeller för hur strukturella och individuella determinanter relaterar till varandra
    - 102
      Den biopsykosociala modellen
    - 103
      Socioekonomisk position
    - 104
      Utbildningsnivå
    - 105
      Materiella faktorer
    - 106
      Arbetsmiljö
    - 108
      Social omgivning
    - 110
      Levnadsvanor
    - 110
      Psykologiska faktorer
    - 114
      Fysiologiska mekanismer
    - 115
      Diskrimineringsgrunder
    - 120
      Vad kan man göra för att minska ojämlikhet i hälsa?
    - 120
      Samspelet mellan individ och samhälle
    - 120
      Social stratifiering
    - 122
      Skillnader i exponering
    - 122
      Skillnad i sårbarhet
    - 123
      Olika konsekvenser av sjukdom
    - 124
      Vilka åtgärder kan göras på vilka nivåer?
    - 125
      Litteratur
  - 5
    127
    Hälsofrämjande och förebyggande arbete
    - 127
      Begreppen primär och sekundär prevention
    - 128
      Begreppet hälsofrämjande
    - 129
      Den sociala gradienten och proportionell universalism
    - 130
      Den preventiva paradoxen
    - 131
      Vem bär ansvaret
    - 131
      Individen eller samhället
    - 131
      Folkhälsans etik, paternalism och etiska imperativ
    - 134
      Politik och hälsa
    - 134
      Hälsa i alla politikområden
    - 135
      Internationella perspektiv
    - 136
      Hälsa och tillväxt
    - 137
      Att investera i hälsa – sociala investeringar
    - 138
      Samhällets kostnader för ojämlik hälsa
    - 138
      Målkonflikter
    - 139
      Det nationella folkhälsomålet
    - 140
      Kommissioner och andra initiativ på nationell, regional och lokal nivå
    - 141
      Insatser på nationell, regional och lokal nivå
    - 141
      Den nationella nivån – lagstiftning
    - 143
      Samhällsarenornas grundläggande betydelse
    - 143
      Arenor som individen lever och verkar på
    - 143
      Hälsofrämjande skola
    - 145
      Hälsofrämjande arbetsplats
    - 146
      Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
    - 147
      Hälso- och sjukvårdens uppdrag som folkhälsoaktör
    - 147
      Folkhälsorapportering med analys och koppling till folkhälsoinsatser
    - 148
      Samverkan med lokala aktörer i folkhälsoinsatser
    - 149
      Uppföljning av effekter av folkhälsoarbete
    - 150
      Att främja hälsa i samhället
    - 151
      Litteratur
  - 6
    153
    Hälso- och sjukvårdens ansvar och uppdrag
    - 153
      Hälso- och sjukvårdens organisation
    - 153
      Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering i Sverige och i andra länder
    - 156
      Rätt till hälso- och sjukvård
    - 157
      Stat, region/ landsting, kommun: olika roller
    - 160
      Hur organiseras hälso- och sjukvården?
    - 162
      Hur styrs hälso- och sjukvården?
    - 163
      För- och nackdelar med olika typer av styrning
    - 166
      Vad är hälso- och sjukvårdens uppdrag?
    - 167
      Hur vet vi att hälso- och sjukvården är bra?
    - 167
      Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
    - 168
      Begreppet evidensbaserad medicin (EBM)
    - 169
      Nationella riktlinjer
    - 170
      Säker hälso- och sjukvård
    - 171
      Patientfokuserad hälso- och sjukvård
    - 172
      Effektiv hälso- och sjukvård
    - 173
      Jämlik hälso- och sjukvård
    - 176
      Hälso- och sjukvård i rimlig tid
    - 177
      Att mäta hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat
    - 178
      Nationella kvalitetsregister
    - 179
      Patientrapporterade mått
    - 181
      Öppna jämförelser av vårdens kvalitet
    - 181
      Förbättringsarbete i vården
    - 183
      Hälsoekonomisk utvärdering
    - 185
      Prioriteringar i hälso- och sjukvården
    - 186
      Hälso- och sjukvårdens uppdrag att främja hälsa och förebygga sjukdom
    - 186
      Från sjukvård till hälso- och sjukvård
    - 186
      Att främja patientens självskattade hälsa
    - 189
      Att förebygga sjukdom hos patienter
    - 191
      Att förebygga sjukdom hos individer i befolkningen
    - 195
      Verksamheter med uttalat uppdrag att främja hälsa och förbygga sjukdom
    - 197
      Litteratur
  - 7
    199
    Välfärdssystem och välfärdens institutioner
    - 200
      Sverige som välfärdsstat
    - 204
      Fördela risker mellan olika grupper och situationer
    - 205
      Forskning om välfärdssystem
    - 206
      Den svenska socialförsäkringen
    - 207
      Försäkringskassan och dess roll i socialförsäkringen
    - 207
      Sjukförsäkringen och indikationer för sjukskrivning
    - 208
      Sjuklön och sjukpenning
    - 210
      Sjukfrånvaron hög i Sverige
    - 210
      Sjuk- och aktivitetsersättning
    - 212
      Andra försäkringar och bidrag
    - 213
      Arbetsliv och arbetsförmedlingens roll i välfärdssystemet
    - 214
      Lagstiftning och avtal reglerar arbetsmiljön
    - 215
      Anpassade arbetsuppgifter vid sjukdom
    - 216
      Arbetsförmedlingens roll
    - 216
      Arbetslivsinriktad rehabilitering
    - 218
      Socialtjänsten
    - 218
      Socialtjänstens roll och ansvar
    - 219
      Socialtjänstens individ- och familjeomsorg
    - 221
      Socialtjänstens ansvar för ekonomiskt bistånd
    - 222
      Socialtjänstens äldreomsorg
    - 225
      Socialtjänstens ansvar för personer med missbruksproblematik
    - 229
      Jourverksamhet
    - 230
      Komplex social problematik
    - 235
      En välfärd för alla medborgare
    - 236
      Litteratur
  - 8
    239
    Socialmedicin i kliniken
    - 240
      Kommunikation och samverkan
    - 240
      Betydelsen av enskilda patientmöten och samtal om sjukskrivning
    - 247
      Att ta ansvar för barn som far illa och samverkan med socialtjänsten
    - 248
      Om våld i nära relationer
    - 252
      Samtal om alkohol
    - 254
      Samverkan med andra myndigheter, intyg och sekretessbrytande regler
    - 254
      Grunderna i offentlighets- och sekretesslagen
    - 258
      Sekretessbrytande bestämmelser
- 261
  Kommunikation med andra myndigheter via intyg och utlåtanden
  - - 265
      Avslutande kommentar
    - 265
      Litteratur
- 267
  Sakregister

Ett välkommet och vältajmat nytillskott för alla som arbetar med och studerar social- och samhällsmedicin, inte minst på läkarutbildningen

Information

Författare:

Peter Allebeck

Bo Burström

Gunnel Hensing

Margareta Kristenson

Illustratör:

Lena Lyons

Språk:

Svenska

ISBN:

9789144108636

Utgivningsår:

2015

Artikelnummer:

38973-01

Upplaga:

Första

Sidantal:

270

Köp- och leveransvillkor

Författare

Peter Allebeck

Peter Allebeck är professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, och tidigare vid Göteborgs universitet. Hans forskning gäller framförallt p...

Läs mer

Bo Burström

Bo Burström är professor och överläkare i socialmedicin vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet samt Centrum för epidemiolo...

Läs mer

Gunnel Hensing

Gunnel Hensing är professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområde är psykisk ohälsa med fokus på sjukfrån...

Läs mer

Margareta Kristenson

Margareta Kristenson, professor emerita och överläkare i socialmedicin och folkhälsovetenskap, Linköpings universitet, Region Östergötland. Hennes ...

Läs mer

;

Socialmedicin

375 kr

375 kr

Information

Författare

Peter Allebeck

Bo Burström

Gunnel Hensing

Margareta Kristenson

Vala Flosadottir

Susanne Borg-Törn

Begränsad fraktregion

Socialmedicin

375 kr

375 kr

Information

Författare

Peter Allebeck

Bo Burström

Gunnel Hensing

Margareta Kristenson

Förlagskontakt

Vala Flosadottir

Susanne Borg-Törn

Begränsad fraktregion

Din webbläsare behöver uppdateras