Utbildningshistoria

Förord till fjärde upplagan 15

Utbildnings­historia 17

Esbjörn Larsson & Johannes Westberg

En lärobok i utbildningens historia 18

Bokens disposition 19

Litteratur 20

1. Sveriges historia 21

Fredrik Thisner, Henrik Edgren & Samuel Edquist

Gustav Vasas regentperiod 21

Från stormakt till småstat 22

Framväxten av en nationalstat 30

Välfärdsstatens uppgång och fall 35

Samhälle och utbildning 39

Litteratur 39

Del I Utbildnings­systemens förhistoria

2. Den lärda skolan 43

Stefan Rimm

Antiken 44

Medeltiden 47

Renässansen 51

Reformationen 52

1600-talets vetenskapliga revolutioner 55

Upplysningens 1700-tal 57

Den lärda skolan inför 1800-talet 59

Litteratur 61

3. Folkundervisning och läskunnighet 63

Daniel Lindmark

Den lärda skolan och folkundervisningen 64

Skolundervisning för samerna 65

Hemundervisningen och kyrkan 66

Läsning och kristendomskunskap 68

Debatten om utanläsningen 72

Debatten om folkundervisningen 74

Sockenskolor och skrivkunnighet 75

Läsundervisning före folkskolan 77

Litteratur 78

4. Privatundervisning 79

Ola Winberg

Studier av privatundervisningen 80

Privatundervisningens omfattning 81

Adeln och privatundervisningen 83

Lärarinformation och elevinformation 86

Privatundervisningens återkomst? 88

Litteratur 89

Del II Skolformernas historia

5. Förskolans historia 93

Johannes Westberg

Förskolans historiska ursprung 93

Från undervisning till förskolepedagogik 96

Kommunens och statens förändrade roll 101

Förskolans närmande till skolan 108

Nytt och gammalt i förskolans historia 112

Litteratur 113

6. Folkskolan och grundskolan 115

Henrik Edgren

Tillkomsten av 1842 års folkskolestadga 116

Folkskolans långsamma etablering 119

Liberala och socialdemokratiska reformer 123

Folkskola, demokrati och grundskola 125

Nya läroplaner, decentralisering och friskolor 129

Disciplinering, demokratisering och individualisering 134

Litteratur 135

7. Läroverk och gymnasieskola 137

Esbjörn Larsson & Johan Prytz

Läroverkens omvandling 138

Reallinjen – latinväldets utmanare 148

Kamratuppfostran och elevaktivitet 153

Gymnasieskolan 156

Från elit- till massutbildning 161

Litteratur 162

8. Yrkesutbildning 163

Sandra Hellstrand & Fay Lundh Nilsson

Vad är yrkesutbildning? 164

Traditionell yrkesutbildning i Sverige 167

Det nya industrisamhället 170

Från fabriksgolvet till skolsalen 176

På väg mot en tysk modell? 180

Litteratur 182

9. Universitetets historia 183

Carl Frängsmyr

Det självständiga universitetet 184

Akademiska lärartjänster 187

Kvinnors tillträde till högre studier 191

Vetenskaplig forskning och undervisning 195

Efterkrigstidens utbildningsexplosion 197

Gamla universitet i ny skepnad 200

Litteratur 201

10. Lärarutbildning 203

Emil Bertilsson

Lärarutbildningens rötter 203

Åtskilda lärarutbildningar 205

En allt enhetligare lärarutbildning? 213

Kvinnors väg till läraryrket 218

Lärarstudenterna i historisk belysning 220

Lärarutbildning och samhällsförändring 223

Litteratur 224

11. Folkbildning 227

Anne Berg & Samuel Edquist

Den tidiga folkbildningen 228

Folkbildningens genombrott 234

Folkhemmets folkbildning 238

Senkapitalismens folkbildning 242

Folkbildning i kontinuitet och förändring 245

Litteratur 246

Del III Skolämnenas historia

12. Religionskunskap 251

Niclas Lindström & Daniel Lindmark

En kyrkligt konfessionell undervisning 252

Demokratisering och medborgarfostran 256

Religionsundervisningens sekularisering 258

Mångfald i religionsundervisningen 260

Religionsundervisningens framtid 263

Litteratur 264

13. Svenska 267

Henrik Román & Jörgen Mattlar

Modersmålsundervisningen före 1900 267

Modersmålsämnet under tidigt 1900-tal 270

Svenska i grund- och gymnasieskolan 274

Svenskundervisning för invandrare 279

Svenskämnet inför framtiden 283

Litteratur 284

14. Klassiska och moderna språk 287

Peter Bernhardsson

Språkundervisning före 1800-talet 287

De moderna språken blir skolämne 293

Metoder i språkundervisningen 294

1900-talet – engelskan på frammarsch 297

Förändringar och traditioner 299

Litteratur 300

15. Matematik 303

Johan Prytz

Räkning och geometri i folkskolan 304

Matematik i läroverket 305

Matematik i grundskolan 308

Matematik i gymnasieskolan 311

Skolmatematikens övergripande syfte 313

Litteratur 315

16. Naturvetenskap 317

Magnus Hultén

Naturvetenskapens etablering 317

Naturvetenskapen i utbildningssystemet 318

Naturvetenskapens stärkta ställning 322

Big science, folkhem, tekniska framsteg 325

Miljömedvetenhet och hållbar utveckling 329

Naturvetenskap i förändring 331

Litteratur 332

17. Historia 333

Janne Holmén

Historieundervisningen före 1800-talet 333

1800-talets nationella historieskrivning 335

1900-talets demokratiska historieämne 339

Historieämnets framtid 343

Litteratur 344

18. Samhällskunskap 347

Anna Larsson

Medborgarfostran före andra världskriget 347

Samhällskunskap som skolämne 349

Förändrat ämnesinnehåll och fler perspektiv 351

Samhällskunskapslärarnas utbildning 353

Metoder och arbetssätt 354

Ämnet i perspektiv 356

Litteratur 357

19. Musik 359

Jonas Gustafsson

Musikundervisning efter reformationen 359

Musiken i läroverken 360

Folkskolans sångundervisning 361

Jazz eller Kungl. Majt:s stamsånger? 365

Grundskolans pedagogiska reformer 367

Musikundervisning efter 1970-talet 368

Musikskolor 370

Varför musik? 371

Litteratur 373

20. Idrott och hälsa 375

Björn Sandahl

Skolidrott under formering 376

Linggymnastiken 378

Striden om idrottsämnet 382

Den fysiologiska skolidrotten 385

Avreglering och decentralisering  387

Från nationalism till folkhälsa 388

Litteratur 390

Del IV Perspektiv på utbildningens historia

21. Utbildning och social klass 393

Esbjörn Larsson

Klass, status och kapital 395

1800-talets segregerade skola 399

Ett delat utbildningssystem 406

Parallellskolesystemets avskaffande 410

Mot ett klasslöst utbildningssystem? 414

Litteratur 416

22. Utbildning och genus 419

Sara Backman Prytz

Perspektiv på manligt och kvinnligt 420

Hemundervisning 421

Pensioner och internat 424

Pojkar och flickor i folkskolan 425

Flickskolorna 427

Högre läroverk och studentexamen 434

Sexualundervisning och genus 439

Jämställd utbildning? 441

Litteratur 443

23. Utbildning och minoriteter 445

Thom Axelsson, Lotta Brantefors & Lars Elenius

Skolan och de inhemska minoriteterna 446

Skolväsendet och de inflyttade 454

Skolan och dess specialklasser 462

Skolan och ”de andra” 468

Litteratur 469

24. Utbildning och ekonomi 473

Fay Lundh Nilsson & Johannes Westberg

Humankapitalteorin och utbildningens avkastning 474

Humankapital och samhällsekonomi 476

Mellan stat, kommun och marknad 482

Utbildning som kostnad och investering 489

Litteratur 491

25. Utbildningspolitik och läroplanshistoria 493

Pia Skott

En läroplansteoretisk utgångspunkt 494

Mellan stat och kommun 496

Tre historiska skeden 498

Ett fjärde skede? 505

Vår brokiga samtid 511

Litteratur 511

26. Skolans lärarkårer 513

Johanna Ringarp

Professionella och fackliga strategier 514

Folkskollärarnas organisering 516

Läroverkslärarna 519

Lärarna och enhetsskolan 520

Förskollärarna 524

Kommunaliseringen av skolan 527

Lärarkåren och ett förändrat skolväsende 530

Litteratur 530

27. Utbildning som fostran 533

Joakim Landahl

Ljudnivå och skoldisciplin 535

Hjordinstinkt eller mobbning? 538

Upptäckten av mobbning 539

Rörliga och stillasittande elever 542

Familjen och nöjesindustrin 546

Ett historiskt perspektiv på fostran 548

Litteratur 548

28. Betyg och bedömning 551

Christian Lundahl

Bedömning i läroverk och folkskola 552

De centrala provens 1900-tal 560

Kunskapsbedömning inför framtiden 566

Litteratur 567

Författar­presentation 569

Litteratur 579

Register 619