Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Att förstå skolan

En teori om skolan som institution o skolor som organisationer

Skickas följande arbetsdag

I det offentliga samtalet om skolan och den allmänna skoldebatten beaktas sällan att skolan är en ytterst komplex inrättning. Skolans uppdrags- och uppgiftsstruktur är i själva verket så sammansatt och mångfasetterad att frågan kan ställas om inte skolan är en av de mest komplexa institutioner vi har i samhället. Den teori som behandlas i boken är ett verktyg för att göra denna komplexitet mer synbar och hanterbar. I denna teori – som utgör frukten av ett forskningsarbete som bedrivits seda...

Läs mer

I det offentliga samtalet om skolan och den allmänna skoldebatten beaktas sällan att skolan är en ytterst komplex inrättning. Skolans uppdrags- och uppgiftsstruktur är i själva verket så sammansatt och mångfasetterad att frågan kan ställas om inte skolan är en av de mest komplexa institutioner vi har i samhället. Den teori som behandlas i boken är ett verktyg för att göra denna komplexitet mer synbar och hanterbar. I denna teori – som utgör frukten av ett forskningsarbete som bedrivits sedan mitten av 1970-talet – är begreppet frirum centralt; skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver. Som en följd av historiska och nutida maktförhållanden inom och mellan stat och samhälle är dessa gränser oklara och mångtydiga. Detta resulterar i att skolor som organisationer kan bedriva sitt vardagsarbete på skilda sätt, utan att för den skull bryta mot givna mål, regler, ramar och/eller krav på resultat. Mot denna bakgrund kan skolutveckling ses som en möjlighet för skolans aktörer att upptäcka och erövra sitt tillgängliga frirum. I boken behandlas teorin som sådan. Vidare behandlas metoder och konkreta strategier för skolutveckling som är direkt knutna till teorin. Boken vänder sig såväl till forskare och studerande inom det samhällsvetenskapliga området som till skolledare, lärare och andra verksamma inom skolan.

Stäng
      • 11
        Förord och introduktion
      • Del 1Bakgrund, problemställning, syfte och tillämpning
      • 1
        21
        Skolan som institution och skolor som organisationer
        • – problemområde och förståelsegrund
        • 21
          Att förstå skolan och skolor
        • 22
          Problemet och problemområdet
        • 23
          En introduktion till problemområdet
        • 25
          En preciserad problem- och problemområdesbeskrivning
        • 30
          En introduktion till teorin om skolan som institution och skolor som organisationer
      • 30
        Inledning
        • 31
          Frirumsmodellen
        • 32
          Forskning som uppmärksammar de yttre gränserna och skolan som institution
        • 33
          Forskning med koppling till frirumsmodellens inre gränser
        • 34
          Att erövra frirummet – en ”bottom-up”-process
        • 35
          Sammanfattning och bokens fortsatta innehåll
      • 2
        37
        Att utveckla skolor som organisationer
        • – en fråga om att upptäcka och erövra frirummet
      • 37
        Inledning
        • 38
          Strategi för utveckling av skolor som organisationer
        • 38
          En utvecklingsgrupp som motor i skolors utvecklingsarbeten
        • 41
          Stödinsatser riktade mot gruppen av resurspersoner
        • 43
          Samverkan mellan olika utvecklingsgrupper
        • 44
          Sammanfattning
        • 45
          Den vardagsnära skolutvecklingen
        • 46
          Varianter av denna modell
        • 47
          Analysmodell: Frirumsmodellen
        • 47
          Skolutveckling – en fråga om yttre och inre gränser
        • 51
          Frirumsmodellens koppling till skolutvecklingsstrategin
        • 52
          Vad är elevers/elevens bästa?
        • 55
          Frirumsmodellens grundpelare
        • 56
          Skolforskning och skolorganisationers praktik
        • 56
          Forskare och praktiker i samverkan
        • 57
          ”Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två”
        • 62
          Mötesplatser som fora för pedagogiska samtal
        • 63
          Sammanfattning
      • Del 2Skolan som institution
      • 3
        67
        Stat, samhälle, institution och organisation
        • 67
          Introduktion
        • 68
          Stat och samhälle i det politiska vardagsspråket
        • 69
          Samhälle och pluralism
        • 70
          Statsläror
        • 75
          Några slutsatser
        • 76
          Institutioner som bärande delar i samhällsstrukturen
        • 79
          Samhällsvetenskapliga institutionsteorier
        • 85
          Institutionsteori och organisationsteori
        • 87
          Slutsats
        • 89
          Val av metateori
        • 89
          Den strukturalistiska institutionsteorin
        • 90
          Den neorationalistiska organisationsteorin
        • 91
          Institution och organisation sammantagna
        • 93
          Institution och organisation som innehåll och form
      • 4
        97
        Begrepp för att belysa skolan som institution
      • 97
        Inledning
        • 98
          Olika perspektiv på skolan som institution
        • 98
          Implementeringsperspektiv
        • 102
          Curriculum theory och läroplansteori
        • 111
          Bildningsideal som uttryck för skolinstitutionella värdebaser
        • 119
          Utbildningssociologiska perspektiv på skolans funktioner
        • 126
          Avslutning och upptakt till kapitel 5
      • 5
        127
        Skolan som institution:
        • Värdebaser och styrformer
      • 127
        Inledning
        • 127
          Skolan som institution i sitt statliga och samhälleliga sammanhang
        • 127
          Att tränga igenom skolans komplexitet
        • 129
          Relationer mellan samhällsstruktur och skolan som institution
        • 134
          Skolans institutionella värdebaser
        • 134
          Styrformer och värdebaser
        • 134
          Bondesamhällets och industrisamhällets samhällstrukturer och skolinstitutionella värdebaser
        • 136
          Dagens skolinstitutionella värdebaser
        • 140
          Jämlikhet som utjämning av sociala skillnader kontra jämlikhet som lika möjligheter
        • 148
          Diskussion: Likvärdighet – en fråga om olikhet?
        • 151
          Slutsatser
        • 151
          Tillbaka till figur 5.1
        • 153
          Kort summering
      • 6
        155
        Dokumentanalys
        • – metod för analys av skolan som institution
      • 155
        Inledning
        • 156
          Dokumentanalys – en inledning
        • 157
          Nivåmodellen och tidigare läroplaner
        • 158
          Lgr 80, Lgy 70 och Lvux 82 – en återblick
        • 160
          Dokumentanalys i sex nivåer
        • 162
          Exkurs: Begreppet ”nivå”
        • 162
          Syftet med dokumentanalys
        • 164
          Kritisk analys
        • 164
          Att finslipa och kontextanpassa nivåmodellen
        • 165
          Nivåmodellen som instrument för att upptäcka ofullständigheter i ett dokument och kunna ”tolka in rimliga innebörder”
        • 166
          En variant av nivåmodellen
        • 168
          Läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94 med vidhängande regelsystem
        • 169
          Exempel 1: Dokumentanalys inom området ”skolans huvudman”
        • 172
          Exempel 2: Dokumentanalys inom området ”elevinflytande”
        • 173
          En diskussion om dokumentanalys relaterad till skolans explicita och implicita styrning
      • Del 3Från skolan som institution till skolor som organisationer
      • 7
        179
        Kopplingar mellan skolan som institution och skolor som organisationer
        • 179
          Skolan som institution sätter gränser för skolor som organisationer …
        • 182
          Vilka organisationella strukturer öppnar frirummet för?
        • 183
          Skolors kulturer
        • 184
          Aktörsberedskap
        • 186
          Aktörsberedskap i lärares och skolledares perspektiv
        • 187
          Lärares aktörsberedskap: Den avgränsade och utvidgade lärarprofessionalismen
        • Diskussion: Den avgränsade och den utvidgade lärarprofessionalismen är inte varandra
        • 193
          uteslutande …
        • 198
          Skolledares aktörsberedskap
        • 202
          Sammanfattande slutsats
        • 204
          Kommande fyra kapitel
      • 8
        205
        Skolorganisationers aktörsberedskap ur personalens perspektiv
      • 205
        Inledning
        • 206
          Professionsansatsen – ett perspektiv snarare än en teori
        • 207
          Professionsforskning – några i detta sammanhang intressanta inriktningar
        • 208
          Professionella yrkesgrupper och professionella organisationer
        • 210
          Allmänna kriterier för den uni- och multiprofessionella organisationen
        • 211
          Yrkesgrupper i skolorganisationer karaktäriserade som uniprofessionella
        • 213
          Yrkesgrupper i skolorganisationer karaktäriserade som multiprofessionella
        • 216
          Skolan som institution och skolorganisationer i spännvidden mellan uni- och multiprofessionalism
        • 217
          Den utvidgade lärarprofessionalismen i skolorganisationer med multiprofessionell prägel
        • 219
          Att leda eller bli ledd: Ledning och ledarskap i det uni- och multiprofessionella perspektivet
        • 220
          Det pedagogiska samtalet i multiprofessionella skolorganisationer
        • 220
          Utvecklingsarbete i multiprofessionella organisationer
        • 221
          Det pedagogiska samtalet
        • 225
          Diskussion
        • 225
          Uni- och multiprofessionalism tillämpad på andra organisationer än skolor
        • 226
          Multiprofessionalism över institutions- och organisationsgränser
        • 226
          Multiprofessionalism i ett demokratiperspektiv
      • 9
        229
        Aktörsberedskap och arbetsorganisation
      • 229
        Inledning
        • 230
          Skolors yttre och inre effektivitet
        • 232
          Differentierad och integrerad arbetsorganisation
        • 233
          Den differentierade arbetsorganisationen
        • 236
          Den integrerade arbetsorganisationen
        • 238
          Sammanfattning
        • 239
          Vad uppmärksammas när skolors arbetsorganisationer studeras?
        • 242
          Skolors differentierade arbetsorganisationer
        • 246
          Skolors integrerade arbetsorganisationer
        • 249
          Arbetslag i skolors arbetsorganisationer i dagsläget
        • 253
          Skolors differentierade och integrerade arbetsorganisationer – några sammanfattande kännetecken
        • 255
          Avslutning: Skolors arbetsorganisationer i det institutionella sammanhanget
      • 10
        257
        Skolplikt och elevers aktörsberedskap
      • 257
        Inledning
        • 259
          ”Blir du lönsam lille vän”?
        • 259
          Om skolan inte fanns …
        • 260
          Skolan och fängelset
        • 262
          Skolan som fullgörare av ett förvaringsuppdrag
        • 264
          Legaliteten
        • 267
          Exkurs: Något om pliktlagstiftning i allmänhet
        • 268
          Skolplikten – kontrakt eller dekret?
        • 269
          Skolplikten betraktad ur konflikt- och konsensusperspektiv
        • 270
          Från skolplikt till lydnadsplikt
        • 270
          Folkskolans förvaringsuppdrag och läroverkets sorteringsuppdrag
        • 271
          Läroverket som institution
        • 274
          Lydnadsplikten
        • 276
          Skolplikt och elevers/elevföräldrars rättssäkerhet
        • 278
          Skolplikt och elevinflytande
        • 281
          Slutsats: Elevers olika aktörsberedskaper
      • 11
        285
        Kulturanalys – analys av skolor som organisationer
        • 285
          Skolorganisationers kulturer och skolinstitutionens värdebas
        • 286
          Kulturanalys 1 och 2
        • 287
          Datainsamlingsmetoder
        • 289
          Att hantera brev- och intervjuutsagor enligt kulturanalys 1
        • 291
          Kulturanalys 1 – ett demonstrationsexempel
        • 293
          Elevkulturanalys enligt kulturanalys 1
        • 297
          Kulturanalys 2: Metodisk uppläggning och genomförande
        • 297
          Rådata och dimensioner
        • 308
          Tolkning och analys
        • 315
          Tolkningsbas
        • 316
          Sammanfattning: Kulturanalys – att lägga ett avancerat pussel
        • 318
          Kulturanalys 1 och 2 – några avslutande ord
      • 12
        321
        Avslutning
        • 321
          En sammanfattande tillbakablick
        • 325
          Institutionella imperativ
        • 328
          En teori med ambition att länka samman struktur och aktör
        • 330
          Exkurs: Klassrums- och elevinflytandeforskning – några nedslag
        • 332
          Klassrums- och elevinflytandeforskning i ljuset av skolan som institution och skolor som organisationer
        • 333
          Vilken typ av teori är det fråga om?
        • 338
          Slutord
        • 341
          Referenser
Information

Författare:

Gunnar Berg

Språk:

Svenska

ISBN:

9789144031200

Utgivningsår:

2003

Artikelnummer:

31428-01

Upplaga:

Första

Sidantal:

352
 ;