Kunskapskriterier och kunskapsprogression

Tack    13

Inledning    15

1 Introduktion    19

– kunskapskriterier och progression

Stefan Sellbjer

Progression med utgångspunkt från verb    21

Kunskapskraven revideras    27

Styrning av skolan    33

Högre utbildning    35

Utbildningsplan och kursplan    37

Utvärderingar och mer om progression    41

Empiriska undersökningar    45

Bokens kapitel    47

Referenser    48

Del I Progression

2 Progression    53

– en begreppsanalys

Richard Andersson

Begreppsanalys som verktyg    53

Definition    55

Karakteristika    56

Förutsättningar    58

Konsekvenser    60

Diskussion och slutsatser    62

Referenser    63

3 Taxonomier och progression    65

Stefan Sellbjer och Andreas Nordin

Kunskapsprogression och lärandeprogression    67

Taxonomier med generella anspråk tillämpbara i alla ämnen    68

Blooms taxonomi    68

Anderson med flera – reviderad version av Blooms taxonomi    75

Bloom och Anderson med flera i färgpyramid och cirkel    80

SOLO – Biggs och Collis    83

DOK – Webb    87

Taxonomier där kognition kombineras med andra aspekter     88

The new taxonomy of educational objectives – Marzano    88

DIKW-taxonomin    93

Significant learning – Fink    94

Six facets of understanding – Wiggins och McTighe    95

Från novis till expert – Dreyfus och Dreyfus    98

Typer av inlärning – Gagné    99

Component display theory – Merrill    100

Den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF)    102

Taxonomier utvecklade i relation till en speciell utbildning    105

Miller    105

Miller i färgpyramid    106

A taxonomy of knowledge – Feisal    107

Modeller som visar på progression i lärande­process och kunskapsprogression    108

Dubbellooplärande – Argyris och Schön    109

Erfarenhetsbaserad lärcykel – Kolb    111

Lärande i organisationer – Nonaka, Toyama och Konno    112

Sammanfattande diskussion    114

Kunskapsprogression utifrån taxonomier    116

Referenser     119

4 Progression i inter­nationell empirisk forskning    123

Kerstin Hansson

Studiens utgångspunkt    124

Sökningarnas resultat i överblick    125

Få definitioner    125

Begreppet progression i olika språkliga kontexter    126

Förekomster av begreppet progression över tid    127

Förekomster av begreppet progression inom olika ämnesområden    127

Learning progression och knowledge progression    128

Tolkningar    128

Tolkningar som kunskapsprogression    129

Tolkningar som lärandeprogression utifrån kunskapsprogression    130

Ytterligare ett begrepp: learning trajectory (lärandebana)    131

Några övergripande spaningar    132

Diskussion    133

Referenser    134

Del II Fallstudier

5 Tillkomsten av Lgr 11    141

Andreas Nordin

Otydliga styrdokument och tolkande lärare    141

Ett differentierat innehåll    145

Principer för kursplanearbete och framtagande av stödmaterial    146

Kunskapsprogression    149

Principer för en ny kursplanestruktur    152

Arbetet med nya kursplaner    154

Referenser    155

6 Bild    157

– ett praktiskt-­estetiskt ämne

Stefan Sellbjer

Kursplanearbete med Lgr 11    158

Kursplanearbete med Lgr22    159

Kunskapsprogression    160

Diskussion    165

Referenser    170

7 Historia    171

– ett samhällsvetenskapligt ämne

Andreas Nordin

Arbetet inför 2011 års läroplan    172

Syfte med historieämnet    173

Centralt innehåll i historieämnet    174

Revidering inför 2022 års läroplan    177

Progression    181

Diskussion    184

Kursplanearbetets dubbla uppdrag    184

Från förmågor till kunskaper om    186

Kunskapsprogression inom historieämnet    187

Referenser    188

8 Kemi    189

– ett naturveten­skapligt ämne

Daniel Sundberg

Att formulera kunskaps­progression som kunskapskrav    190

Tillkomsten av nya kursplaner i de naturvetenskapliga ämnena    191

Kontinuiteten med tidigare läroplaner    193

Instruktionerna till kursplane­konstruktörerna    194

Konstruktionsmodellen    197

Standardisering kontra ämnesspecifika skillnader    199

Förslag till kunskapskrav i ämnet kemi    200

Experternas uppfattningar    203

Lärares mottagande av kunskapskraven    205

Uppfattningar om kunskaps­progression    207

Kunskapsprogression utifrån två metaforer    208

Progression som en stege mot högre vetande    208

Progression som en navigering framåt i ett kunskapslandskap    209

Avslutning    210

Referenser    211

9 Lärarperspektiv på kunskapskrav och kunskaps­progression    213

Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger

Lärarnas röster – kriterier och progression i praktiken    214

De svårbegripliga texterna    216

Nödvändigheten av tolkning, överföring och förenkling    216

Exempel som verktyg för förståelse    218

Kriterier och matriser – avbockning och bevismaterial    220

Kriterier som inte behövs – erfarenhet som grund för bedömning    222

Kollegial vägvisning – samarbete som grund för tolkning    225

Den svårupptäckta progressionen    227

Att växa över tid    230

Att bli en del av sammanhanget    231

Lärares hantering av kunskaps­kriterier och kunskapsprogression – en svår (och lätt) balansakt    235

Lärarna som gräsrotsbyråkrater i korsdraget mellan styrning och kontext    236

Kollisionen mellan kontextlösa kriterier och meningsbärande sammanhang    238

Balansen mellan strikta definitioner och talande exempel    239

Matriser som bevismaterial – lärar­arbetet i NPM-skolan    240

Drömmen om det exakta språket    241

Referenser    242

10 Kunskapsmål och kunskaps­progress­ion i högre utbildning    245

Stefan Sellbjer

Semistrukturerade intervjuer    247

Kunskapsmål    248

Friutrymme och yttre kontroll    251

Kunskapsprogression    253

Bild    253

Kemi    254

Historia    256

Sammanfattande diskussion    257

Referenser    258

Del III Summering

11 Transforma­tions­processer    261

– mellan formulerings- och reali­serings­arenor

Andreas Nordin och Per Lindqvist

Att formulera begripliga och användbara kunskapskriterier    262

Arbetet i ämnesgrupperna inför 2011 års läroplan    263

Arbetet i ämnesgrupperna inför 2022 års läroplan    264

Arbetet med kursplaner inom högre utbildning    265

Kunskapskriteriernas realisering    266

Realisering genom hantering av komplexitet    267

Användande av kunskapskriterier för extern legitimitet    268

Sammanfattande diskussion    270

Kunskapskriteriernas kunskaper    270

Kunskapskriteriers formalisering mellan politik och ämnesexpertis    271

Läraren som medskapare av den realiserade läroplanen    272

Referenser    274

12 Kunskaps­progression i utbildnings­systemet    275

– ”Alla kan men ingen vet”

Stefan Sellbjer

En palett av möjligheter    278

Generell och specifik    279

Hierarkiskt ordnade    280

Bredd och djup    281

Praktisk kunskap och kompetens    282

Taxonomier och kunskaps­progression    283

Rangordning av färdigheter utifrån verb    286

Kunskapsprogression och lärandeprogression    286

Modeller för kunskapsprogression genom utbildningssystemet    288

Tre födelser    292

Kunskapskriterier och teorier om lärande    293

Frågor och fallgropar    293

Referenser    296

Appendix

Professorer rang­ordnar kunskapskriterier    301

– från sjätte klass till forskar­utbildning

Stefan Sellbjer

Urval    303

Insamling av empiri    304

Resultat    306

Referenser    309

Författarpresentationer    311