Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Naturvetenskap som allmänbildning

- en kritisk ämnesdidaktik

Skickas följande arbetsdag

Vad är naturvetenskap? Och varför ska alla elever lära sig naturvetenskapliga ämnen, oavsett vad de tänker arbeta med i livet? I denna bok vänder författaren upp och ner på våra vanliga föreställningar. Han menar att naturvetenskapens idéer, världsbild och metoder hör till de mest centrala delarna av vårt kulturarv och att de därför är viktiga kulturämnen i skolan samt att naturvetenskap utgör grunden i ett demokratiskt samhälle.Författaren tar läsaren med på en bildningsresa i naturvetenskap...

Läs mer

Vad är naturvetenskap? Och varför ska alla elever lära sig naturvetenskapliga ämnen, oavsett vad de tänker arbeta med i livet? I denna bok vänder författaren upp och ner på våra vanliga föreställningar. Han menar att naturvetenskapens idéer, världsbild och metoder hör till de mest centrala delarna av vårt kulturarv och att de därför är viktiga kulturämnen i skolan samt att naturvetenskap utgör grunden i ett demokratiskt samhälle.Författaren tar läsaren med på en bildningsresa i naturvetenskapernas värld, både historiskt, filosofiskt, sociologiskt, etiskt, ekonomiskt och politiskt. På ett engagerande sätt presenterar han olika sätt att förstå och förhålla sig till naturvetenskap i dessa kontexter. Framställningen exemplifieras med ett stort antal intressanta exempel och historier.I denna tredje, starkt reviderade upplaga betonas det samhällsrelaterade perspektivet och ungdomars värderingar, erfarenheter och intressen både till skola, miljö och naturvetenskap. Den svenska utgåvan är bearbetad av Helge Strömdahl, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Boken är spännande, lättläst och en verklig utmaning för lärarstudenter, verksamma lärare och andra som är intresserade av att kritiskt reflektera över naturvetenskapens ställning i skolan och samhällsutvecklingen rent generellt. Den stimulerar till diskussioner och nya synsätt, fördjupade argument och ställningstaganden.

Stäng
    • 13
      Förord till den tredje svenska upplagan
    • 15
      Förord till den tredje norska upplagan
    • 19
      Inledning
        • 19
          Beundran och tvivel
        • 22
          En duva på vetenskapens altare
        • 24
          Svar på tal
        • 26
          Bokens mål och perspektiv
        • 27
          Arbetet med den här boken har som mål att
        • 27
          För att nå målen kommer boken att inta följande perspektiv
        • 27
          Översikt av boken
    • 33
      KAPITEL 1 Utgångspunkter
        • 33
          Inledning
        • 35
          Ämnesdidaktik: mellan ämne och pedagogik
        • 40
          Ämnesdidaktikens frågor: Vad? Varför? Hur
        • 42
          Varför är ämnesdidaktik viktigt
        • 46
          Naturvetenskapliga ämnen – och naturvetenskap
        • 47
          Bildning och allmänbildning
        • 49
          Konstruktivism: en syn på kunskap och lärande
        • 49
          En konstruktivistisk vetenskapssyn
        • 50
          En konstruktivistisk inlärningsteori
        • 52
          En ämnessyn: naturvetenskap som kulturarv
        • 56
          Vetenskap och religion
        • 59
          De två kulturerna
        • 61
          En gammal historia
        • 62
          Vetenskap och konst
        • 64
          Vetenskap och språk
        • 66
          Modeller, analogier och metaforer
        • 69
          Sammanfattning
        • 71
          Fördjupning
    • 75
      KAPITEL 2 Lagar, teorier och sådant
        • 75
          Naturvetenskapens mål och mening
        • 76
          Tron på det enkla
        • 81
          Enkelhet och standardisering
        • 82
          Förutsägelse
        • 84
          Vetenskapens begrepp
        • 85
          Lagar, teorier och modeller
        • 88
          Vetenskapen – förklara eller beskriva
        • 90
          Teknologi är inte det samma som naturvetenskap
        • 95
          Etablerad vetenskap – och forskningsfronten
        • 96
          Forskningsfronten som skolans dilemma
        • 97
          Vetenskapen i samhället – ett hett exempel
        • 101
          Sammanfattning
        • 103
          Fördjupning
    • 107
      KAPITEL 3 Vetenskap, teknologi och samhälle – ett nordiskt perspektiv
        • 107
          Norden – den bästa platsen på jorden
        • 108
          En nordisk jämförelse
        • 110
          Naturvetenskapliga ämnen – en mansbastion
        • 111
          Vetenskapen i samhället – ingen kris
        • 122
          Det stora problemet: rekryteringen
        • 126
          Sammanfattning
        • 129
          Fördjupning
    • 131
      KAPITEL 4 Naturvetenskaplig analfabetism och New Age – tecken i tiden
        • 131
          De nya slagorden
        • 133
          Dataåldern – eller Vattumannens tidsålder
        • 137
          Norges prinsessa skapar en himmelsk plats för änglaskolor
        • 140
          Ansats till förklaringar
        • 153
          Katastrofer och tragedier – de nya associationerna
        • 158
          N & T i konsten – från hjälte till skurk
        • 159
          Vetenskapen i massmedia
        • 162
          Forskaren som person, vetenskapens väsen
        • 165
          Bilden av forskaren – möjliga källor
        • 168
          Sammanfattning
        • 168
          Fördjupning
    • 171
      KAPITEL 5 Naturvetenskap och teknik i svensk skola och samhälle – en lägesbeskrivning
        • 171
          Internationella jämförelser: TIMSS och PISA
        • 171
          TIMSS
        • 175
          PISA
        • 182
          Undervisningstid i naturvetenskapliga ämnen och teknik
        • 183
          PISA-testen: motföreställningar och kritik
        • 191
          Situationen i Sverige
        • 191
          Vad visar nationella utvärderingar
        • 194
          Fakta: Lärarlyftet – mångmiljardsatsning på fortbildning och höjd status
        • 206
          Sammanfattning
        • 207
          Fördjupning
    • 209
      KAPITEL 6 Varför ska alla lära sig naturvetenskapliga ämnen
        • 209
          En viktig fråga
        • 211
          Naturvetenskap som allmänbildning – tre dimensioner
        • 1
          211
          Naturvetenskap som produkt
        • 2
          211
          Naturvetenskap som process
        • 3
          212
          Naturvetenskap som social institution
        • 213
          En förändrad betoning
        • 215
          En vanlig motsättning: bildning eller nytta
        • 217
          Fyra bra (?) argument för de naturvetenskapliga ämnena i skolan
        • 1
          218
          Ekonomiargumentet
        • 2
          221
          Nyttoargumentet
        • 3
          225
          Demokratiargumentet
        • 4
          232
          Kulturargumentet
        • 233
          Hur är det med glädje, ansvar och respekt
        • 234
          Bra och mindre bra motiveringar: slutsatser
        • 235
          Sammanfattning
        • 237
          Fördjupning
    • 241
      KAPITEL 7 Naturvetenskap – vad är det
        • 241
          Varför vetenskapsteori
        • 245
          Naturvetenskap – en avgränsning
        • 246
          Vetenskapsteori – teori(er) om vetenskap
        • 246
          Vetenskapshistoria
        • 248
          Vetenskapsfilosofi
        • 249
          Vetenskapssociologin
        • 250
          Två perspektiv på vetenskapen
        • 252
          Två filosofiska huvudinriktningar: empirism och rationalism
        • 252
          Positivism – drömmen som bleknat
        • 253
          En positivistisk vetenskapsteori
        • 255
          Kritik av positivismen
        • 255
          Problem med induktion
        • 259
          Svar på kritiken
        • 259
          Observation och teori – som hönan och ägget
        • 262
          Karl Popper och falsifikationen
        • 263
          Falsifierbarhet
        • 265
          Falsifierbarhet – ett strängt krav
        • 265
          Ju mer falsifierbar – desto mer vetenskaplig
        • 266
          Djärvhet
        • 269
          Historisk kritik av falsifikationen
        • 271
          Är falsifikation möjlig
        • 273
          Imre Lakatos: forskningsprogram
        • 275
          Thomas Kuhn, revolutioner och paradigmskiften
        • 277
          Än sen då? Elever och vetenskapsteori
        • 279
          Sammanfattning: en konstruktivistisk syn på vetenskapen
        • 282
          Fördjupning
    • 287
      KAPITEL 8 Den problematiska vetenskapen: kritik och tvivel
        • 287
          Naturvetenskap – från hobby till yrke
        • 291
          Vetenskapen blir männens revir
        • 293
          Professionalisering och formalisering
        • 296
          Den akademiska, fria forskningen och dess ideal
        • 297
          En ny tid – vetenskapen politiseras
        • 298
          Universitetens ”fria” forskning
        • 300
          Styrning från departement, industri, stiftelser och fonder
        • 303
          Det är makten som råder – storpolitik och vetenskap
        • 311
          Forskning inom industri, näringsliv och försvar
        • 313
          Etiska nämnder: forskningens moraliska polis
        • 314
          Big Science och Teknovetenskap
        • 316
          Internet – en oväntad biprodukt
        • 318
          Den nye forskaren – köpt och betald
        • 320
          Forskningens nya ansikte – en översikt
        • 321
          Skolans naturvetenskapliga ämnen – levande fossil
        • 321
          ”Science war” – krig mot vetenskapen
        • 323
          Postmodernism som samlingsbeteckning för kritiken
        • 323
          Kunskapssociologins kritik
        • 325
          Vetenskapen – en godtycklig konstruktion
        • 326
          Sokals bluff
        • 327
          Den postmoderna kritiken – politiskt progressiv eller reaktionär
        • 328
          Etnovetenskap – progressiv eller bakåtsträvande
        • 330
          Naturvetenskap – den vite mannens kultur
        • 332
          Strider jämställdhet mot naturen
        • 333
          Naturvetenskap och ”kvinnans natur”
        • 335
          ”Flykten från vetenskap och förnuft” – naturvetenskapen slår tillbaka
        • 336
          Vetenskapens ideal och kultur – förebild eller problem
        • 353
          Sammanfattning
        • 358
          Fördjupning
    • 367
      KAPITEL 9 Barn möter vetenskapen: inlärningspsykologin
        • 367
          Inledning
        • 367
          Från behaviorism till Piaget-teori
        • 370
          Jean Piagets teorier
        • 373
          En filosofisk medelväg
        • 374
          Den kognitiva funktionen
        • 376
          Piagets stadieteori
        • 381
          Stadieteorien och skolans naturvetenskap
        • 383
          Kritik av anpassningsmodellen
        • 383
          Piaget-baserade projekt – ingen succe
        • 384
          Teoretisk kritik av stadieteorin
        • 385
          Nytt intresse för ämnets innehåll
        • 388
          Konstruktivism som teoriram
        • 390
          Vad ska barnet kallas
        • 392
          Vardagsföreställningar: ett användbart begrepp
        • 394
          Vardagsföreställningar – några exempel
        • 395
          Kraft och rörelse
        • 400
          Upp och ned på jorden
        • 400
          Värmelära
        • 401
          Elektriska kretsar
        • 403
          Materiens partikelnatur
        • 404
          Förbränning
        • 404
          Fotosyntes
        • 404
          Ljus och syn
        • 406
          Stadieteorin – över och ute
        • 406
          Historisk rekapitulation
        • 407
          Vardagslivets språk – och vetenskapens
        • 412
          Bygga på elevernas erfarenheter och kunskaper
        • 413
          Konstruktivismen – en teori för undervisning
        • 415
          Perspektivet vidgas
        • 416
          Från personlig till social konstruktivism
        • 417
          Ett sociokulturellt perspektiv: Lev Vygotskij
        • 418
          Intelligens – ett mångtydigt begrepp
        • 424
          Sammanfattning
        • 426
          Fördjupning
    • 429
      KAPITEL 10 Pojkar, flickor och naturvetenskap: ett internationellt perspektiv
        • 430
          Dagens ungdom – ”homo zappiens”
        • 432
          Ungdom och naturvetenskap: ROSE-projektet
        • 434
          Vad vill eleverna lära sig
        • 438
          Populära (och impopulära) ämnen
        • 443
          Det typiska för flickornas respektive pojkarnas intressen
        • 445
          Vad är viktigt för framtida jobb
        • 449
          Vad anser eleverna om skolans naturvetenskapliga ämnen
        • 452
          Ungdomens erfarenheter – ny teknik
        • 455
          Hur ser eleverna på miljön och framtiden
        • 458
          Vad vill eleverna lära sig mer om
        • 458
          Naturvetenskapliga ämnen och jämställdhet
        • 460
          Intresseväckande naturvetenskaplig undervisning för både flickor och pojkar i grundskolans senare år
        • 464
          Sammanfattning
        • 466
          Fördjupning
    • 469
      KAPITEL 11 Naturvetenskapliga ämnen i skolan – innehåll och organisation
        • 469
          Ämnen och ämnesgränser
        • 472
          Vad skall eleven lära i skolans naturvetenskap – produkten eller processen
        • 472
          Produkt/processdiskussionen
        • 474
          Eleven – en forskare
        • 475
          Observation: en naturvetenskaplig process
        • 478
          Upptäckande undervisning Positivism i praktiken
        • 479
          Naturvetenskapens kännetecken: experiment och tekniker
        • 480
          Konstruktivism och upptäckande lärande – en motsägelse
        • 482
          Experiment och praktiskt arbete
        • 482
          ”Härleda” lagar och samband
        • 483
          Bekräfta lagar och teorier
        • 483
          Klassiska och historiska försök
        • 484
          Användande av teorin
        • 484
          Lära sig använda utrustning
        • 484
          Motivation, självförtroende, arbetsvanor
        • 485
          Främjas lärandet av praktiskt arbete
        • 485
          Integrerade naturvetenskapliga ämnen – argument och principer
        • 486
          Kunskapsteoretiska argument
        • 490
          Pedagogiska motiveringar
        • 491
          Lärarnas identitet och kompetens
        • 493
          Hållbar utveckling som exempel på ämnesintegration
        • 493
          De senaste läroplanerna – några utvecklingsdrag
        • 493
          Utbildning för alla tvingar fram nytänkande
        • 494
          STS-rörelsen
        • 496
          Teknovetenskapen och skolan
        • 497
          Ämne och kunskap i dataåldern
        • 503
          Etik, moral och kontroverser
        • 503
          Berättelsen återupprättas
        • 505
          Sammanfattning
        • 508
          Fördjupning
    • 513
      Referenser
    • 529
      Person- och sakregister
Information

Författare:

Svein Sjøberg

Översättare:

Sten Andersson

Språk:

Svenska

ISBN:

9789144053493

Utgivningsår:

2000

Revisionsår:

2009

Artikelnummer:

6963-03

Upplaga:

Tredje

Sidantal:

443
 ;