
Naturvetenskap som allmänbildning
- en kritisk ämnesdidaktik
Skickas följande arbetsdag
Hitta produkten hos våra återförsäljare som levererar utanför Sverige
- 13Förord till den tredje svenska upplagan
- 15Förord till den tredje norska upplagan
- 19Inledning
- 19Beundran och tvivel
- 22En duva på vetenskapens altare
- 24Svar på tal
- 26Bokens mål och perspektiv
- 27Arbetet med den här boken har som mål att
- 27För att nå målen kommer boken att inta följande perspektiv
- 27Översikt av boken
- 33KAPITEL 1 Utgångspunkter
- 33Inledning
- 35Ämnesdidaktik: mellan ämne och pedagogik
- 40Ämnesdidaktikens frågor: Vad? Varför? Hur
- 42Varför är ämnesdidaktik viktigt
- 46Naturvetenskapliga ämnen – och naturvetenskap
- 47Bildning och allmänbildning
- 49Konstruktivism: en syn på kunskap och lärande
- 49En konstruktivistisk vetenskapssyn
- 50En konstruktivistisk inlärningsteori
- 52En ämnessyn: naturvetenskap som kulturarv
- 56Vetenskap och religion
- 59De två kulturerna
- 61En gammal historia
- 62Vetenskap och konst
- 64Vetenskap och språk
- 66Modeller, analogier och metaforer
- 69Sammanfattning
- 71Fördjupning
- 75KAPITEL 2 Lagar, teorier och sådant
- 75Naturvetenskapens mål och mening
- 76Tron på det enkla
- 81Enkelhet och standardisering
- 82Förutsägelse
- 84Vetenskapens begrepp
- 85Lagar, teorier och modeller
- 88Vetenskapen – förklara eller beskriva
- 90Teknologi är inte det samma som naturvetenskap
- 95Etablerad vetenskap – och forskningsfronten
- 96Forskningsfronten som skolans dilemma
- 97Vetenskapen i samhället – ett hett exempel
- 101Sammanfattning
- 103Fördjupning
- 107KAPITEL 3 Vetenskap, teknologi och samhälle – ett nordiskt perspektiv
- 107Norden – den bästa platsen på jorden
- 108En nordisk jämförelse
- 110Naturvetenskapliga ämnen – en mansbastion
- 111Vetenskapen i samhället – ingen kris
- 122Det stora problemet: rekryteringen
- 126Sammanfattning
- 129Fördjupning
- 131KAPITEL 4 Naturvetenskaplig analfabetism och New Age – tecken i tiden
- 131De nya slagorden
- 133Dataåldern – eller Vattumannens tidsålder
- 137Norges prinsessa skapar en himmelsk plats för änglaskolor
- 140Ansats till förklaringar
- 153Katastrofer och tragedier – de nya associationerna
- 158N & T i konsten – från hjälte till skurk
- 159Vetenskapen i massmedia
- 162Forskaren som person, vetenskapens väsen
- 165Bilden av forskaren – möjliga källor
- 168Sammanfattning
- 168Fördjupning
- 171KAPITEL 5 Naturvetenskap och teknik i svensk skola och samhälle – en lägesbeskrivning
- 171Internationella jämförelser: TIMSS och PISA
- 171TIMSS
- 175PISA
- 182Undervisningstid i naturvetenskapliga ämnen och teknik
- 183PISA-testen: motföreställningar och kritik
- 191Situationen i Sverige
- 191Vad visar nationella utvärderingar
- 194Fakta: Lärarlyftet – mångmiljardsatsning på fortbildning och höjd status
- 206Sammanfattning
- 207Fördjupning
- 209KAPITEL 6 Varför ska alla lära sig naturvetenskapliga ämnen
- 209En viktig fråga
- 211Naturvetenskap som allmänbildning – tre dimensioner
- 1211Naturvetenskap som produkt
- 2211Naturvetenskap som process
- 3212Naturvetenskap som social institution
- 213En förändrad betoning
- 215En vanlig motsättning: bildning eller nytta
- 217Fyra bra (?) argument för de naturvetenskapliga ämnena i skolan
- 1218Ekonomiargumentet
- 2221Nyttoargumentet
- 3225Demokratiargumentet
- 4232Kulturargumentet
- 233Hur är det med glädje, ansvar och respekt
- 234Bra och mindre bra motiveringar: slutsatser
- 235Sammanfattning
- 237Fördjupning
- 241KAPITEL 7 Naturvetenskap – vad är det
- 241Varför vetenskapsteori
- 245Naturvetenskap – en avgränsning
- 246Vetenskapsteori – teori(er) om vetenskap
- 246Vetenskapshistoria
- 248Vetenskapsfilosofi
- 249Vetenskapssociologin
- 250Två perspektiv på vetenskapen
- 252Två filosofiska huvudinriktningar: empirism och rationalism
- 252Positivism – drömmen som bleknat
- 253En positivistisk vetenskapsteori
- 255Kritik av positivismen
- 255Problem med induktion
- 259Svar på kritiken
- 259Observation och teori – som hönan och ägget
- 262Karl Popper och falsifikationen
- 263Falsifierbarhet
- 265Falsifierbarhet – ett strängt krav
- 265Ju mer falsifierbar – desto mer vetenskaplig
- 266Djärvhet
- 269Historisk kritik av falsifikationen
- 271Är falsifikation möjlig
- 273Imre Lakatos: forskningsprogram
- 275Thomas Kuhn, revolutioner och paradigmskiften
- 277Än sen då? Elever och vetenskapsteori
- 279Sammanfattning: en konstruktivistisk syn på vetenskapen
- 282Fördjupning
- 287KAPITEL 8 Den problematiska vetenskapen: kritik och tvivel
- 287Naturvetenskap – från hobby till yrke
- 291Vetenskapen blir männens revir
- 293Professionalisering och formalisering
- 296Den akademiska, fria forskningen och dess ideal
- 297En ny tid – vetenskapen politiseras
- 298Universitetens ”fria” forskning
- 300Styrning från departement, industri, stiftelser och fonder
- 303Det är makten som råder – storpolitik och vetenskap
- 311Forskning inom industri, näringsliv och försvar
- 313Etiska nämnder: forskningens moraliska polis
- 314Big Science och Teknovetenskap
- 316Internet – en oväntad biprodukt
- 318Den nye forskaren – köpt och betald
- 320Forskningens nya ansikte – en översikt
- 321Skolans naturvetenskapliga ämnen – levande fossil
- 321”Science war” – krig mot vetenskapen
- 323Postmodernism som samlingsbeteckning för kritiken
- 323Kunskapssociologins kritik
- 325Vetenskapen – en godtycklig konstruktion
- 326Sokals bluff
- 327Den postmoderna kritiken – politiskt progressiv eller reaktionär
- 328Etnovetenskap – progressiv eller bakåtsträvande
- 330Naturvetenskap – den vite mannens kultur
- 332Strider jämställdhet mot naturen
- 333Naturvetenskap och ”kvinnans natur”
- 335”Flykten från vetenskap och förnuft” – naturvetenskapen slår tillbaka
- 336Vetenskapens ideal och kultur – förebild eller problem
- 353Sammanfattning
- 358Fördjupning
- 367KAPITEL 9 Barn möter vetenskapen: inlärningspsykologin
- 367Inledning
- 367Från behaviorism till Piaget-teori
- 370Jean Piagets teorier
- 373En filosofisk medelväg
- 374Den kognitiva funktionen
- 376Piagets stadieteori
- 381Stadieteorien och skolans naturvetenskap
- 383Kritik av anpassningsmodellen
- 383Piaget-baserade projekt – ingen succe
- 384Teoretisk kritik av stadieteorin
- 385Nytt intresse för ämnets innehåll
- 388Konstruktivism som teoriram
- 390Vad ska barnet kallas
- 392Vardagsföreställningar: ett användbart begrepp
- 394Vardagsföreställningar – några exempel
- 395Kraft och rörelse
- 400Upp och ned på jorden
- 400Värmelära
- 401Elektriska kretsar
- 403Materiens partikelnatur
- 404Förbränning
- 404Fotosyntes
- 404Ljus och syn
- 406Stadieteorin – över och ute
- 406Historisk rekapitulation
- 407Vardagslivets språk – och vetenskapens
- 412Bygga på elevernas erfarenheter och kunskaper
- 413Konstruktivismen – en teori för undervisning
- 415Perspektivet vidgas
- 416Från personlig till social konstruktivism
- 417Ett sociokulturellt perspektiv: Lev Vygotskij
- 418Intelligens – ett mångtydigt begrepp
- 424Sammanfattning
- 426Fördjupning
- 429KAPITEL 10 Pojkar, flickor och naturvetenskap: ett internationellt perspektiv
- 430Dagens ungdom – ”homo zappiens”
- 432Ungdom och naturvetenskap: ROSE-projektet
- 434Vad vill eleverna lära sig
- 438Populära (och impopulära) ämnen
- 443Det typiska för flickornas respektive pojkarnas intressen
- 445Vad är viktigt för framtida jobb
- 449Vad anser eleverna om skolans naturvetenskapliga ämnen
- 452Ungdomens erfarenheter – ny teknik
- 455Hur ser eleverna på miljön och framtiden
- 458Vad vill eleverna lära sig mer om
- 458Naturvetenskapliga ämnen och jämställdhet
- 460Intresseväckande naturvetenskaplig undervisning för både flickor och pojkar i grundskolans senare år
- 464Sammanfattning
- 466Fördjupning
- 469KAPITEL 11 Naturvetenskapliga ämnen i skolan – innehåll och organisation
- 469Ämnen och ämnesgränser
- 472Vad skall eleven lära i skolans naturvetenskap – produkten eller processen
- 472Produkt/processdiskussionen
- 474Eleven – en forskare
- 475Observation: en naturvetenskaplig process
- 478Upptäckande undervisning Positivism i praktiken
- 479Naturvetenskapens kännetecken: experiment och tekniker
- 480Konstruktivism och upptäckande lärande – en motsägelse
- 482Experiment och praktiskt arbete
- 482”Härleda” lagar och samband
- 483Bekräfta lagar och teorier
- 483Klassiska och historiska försök
- 484Användande av teorin
- 484Lära sig använda utrustning
- 484Motivation, självförtroende, arbetsvanor
- 485Främjas lärandet av praktiskt arbete
- 485Integrerade naturvetenskapliga ämnen – argument och principer
- 486Kunskapsteoretiska argument
- 490Pedagogiska motiveringar
- 491Lärarnas identitet och kompetens
- 493Hållbar utveckling som exempel på ämnesintegration
- 493De senaste läroplanerna – några utvecklingsdrag
- 493Utbildning för alla tvingar fram nytänkande
- 494STS-rörelsen
- 496Teknovetenskapen och skolan
- 497Ämne och kunskap i dataåldern
- 503Etik, moral och kontroverser
- 503Berättelsen återupprättas
- 505Sammanfattning
- 508Fördjupning
- 513Referenser
- 529Person- och sakregister
Information
Översättare:
Sten AnderssonSpråk:
SvenskaISBN:
9789144053493Utgivningsår:
2000Revisionsår:
2009Artikelnummer:
6963-03Upplaga:
TredjeSidantal:
443