När kemin stämmer

Inledning 11

1. Ljus och färger, vattenledningar och livets uppkomst 13

Varför ljus kan passera genom glas och vatten. Hur färger uppkommer. Hur strålning och materia växelverkar via elektronerna. Hur växter kan ta upp ljus. Varför metaller leder elektricitet och är smidbara. UV-strålning och livets uppkomst. Hur atmosfärens syre bildats.

2. Växthuseffekten, för-syntA Elektroner och skygga neutroner 25

Likheter mellan vatten, glas och koldioxid. Hur växthuseffekten uppkommer. Värmestrålning. Varför vissa ämnen är sura. Hur materians minsta beståndsdelar kommunicerar med oss.

3. Materiens tomhet, neutronstjärnor, svarta hål och termometrars användning 31

Tomrum som det dominerande inslaget i materia. Hur det kan finnas neutronstjärnor och svarta hål. Utrotningshotade partiklar. Vad värme egentligen är.

4. Hur allt började och hur man framställer guld 37

Grundämnenas uppkomst. Atomen och dess uppbyggnad. Universums kemiska förflutna och framtid. En atoms livscykel. Atomer och energi-förvandling.

5. Avdunstning och kaos 51

Varför vatten avdunstar trots att det kräver energi. Kaos som mer sannolikt än ordning. Varför avdunstning kan förekomma även från ett fast ämne.

6. Vedtorkning, hud, badolja, bastu-badning och T-shirts 59

Vad som avgör hur mycket luftfuktighet som är möjlig. Vad vi menar med upplevelserna torrt och fuktigt. Hur kondens och rimfrost uppkommer. Hur fukt påverkar vår upplevelse av värme och kyla.

7. Tändstickor och tidningar, vekar och Liljeholmens 73

Omvandling mellan olika energiformer. Varför energigivande reaktioner inte alltid sätts igång av sig själva. Förbränningens spontanitet som en effekt av ökat kaos. Kemiska reaktioner som omorganisering av elektronstrukturer. Varför kemiska reaktioner gynnas av värme.

8. Vattenmolekylens inre angelägenheter 83

Varför vattenmolekylerna dras till varandra och håller ihop. Varför elektronerna är ojämnt fördelade i vattenmolekylen.

9. Mikrovågsugnen, kalendern och lite julpyssel med nejlikor och apelsin 91

Varför olika atomer är olika aggressiva när det gäller att roffa åt sig omgivningens elektroner. Hur detta förklarar vattenmolekylens struktur. Hur vattenmolekylens uppbyggnad förklarar varför maten blir varm i mikron. Varför vatten och olja skiktar sig.

10. Vinäger, diesel och oljemålning 99

Vad som händer med vin i kontakt med luftens syre. Varför inte sprit surnar i öppnade flaskor. Hur kroppen bryter ner alkohol. Varför etanol är ett bra bränsle. Vad bensin är.

11. Hyvelspån och saltgurka 113

Hur vinäger framställs. Varför proteiners funktion kan förstöras av vätejoner. Hur pH-skalan är uppbyggd. Varför det bara är en fördel om de proteiner vi äter gjorts icke-fungerande. Hur man framställer ost.

12. Förruttnelse, saltning, syltning, mumifiering och frystorkning 121

Varför salt är konserverande. Varför man inte bör dricka saltvatten. Förklaringen till att saltning och syltning egentligen är samma konserveringsmetod. Begränsad vattentillgång som minsta gemensamma nämnare för flera konserveringsmetoder.

13. Mjölksyrning, jäst, bakpulver, cement, surdeg 129

Hur mjölksyrabakterier kan ändra pH och därmed konservera livsmedel. Varför brödets jäsprocess är kemiskt identisk med vinjäsning. Koldioxidens uppkomst och roll vid jäsning. Koldioxidens kretslopp vid framställning och användning av cement.

14. Försurning, proteiner och kolhydrater 139

Hur proteiner är uppbyggda. Proteiner och aminosyror i maten. Proteiners funktioner i kroppen. Kolhydraternas uppbyggnad. Hur kroppen bygger upp förråd av kolhydrater. Vattnets roll vid kroppens omsättning av kolhydrater, fett och proteiner. Hur enzymer fungerar.

15. Ett fett kapitel 147

Hur kroppen löser problemen med att processa fett i en miljö dominerad av vatten. Varför ett ämne blir fett. Fettmolekylens uppbyggnad. Innebörden av mättade, enkelomättade och fleromättade fetter. Nedbrytning och nyuppbyggnad av fett i kroppen. Vad omega-3 och omega-6 är för något. Hur slutstadiet för kroppens energiutnyttjande av fett är vatten och koldioxid. Kolatomens kretslopp och vad som skiljer kolatomen i energirika ämnen från kolatomen i energifattiga ämnen. Kemisk energi som en fråga om elektroners positioner.

16. Kolsyra, blod, hav, fullsatta salar och gengas 155

Konsekvenserna av att gaser kan lösa sig i vatten. Blod som en vattenlösning. Likheter mellan blod och hav. Vad en buffert är och varför det måste finnas buffertsystem i blodet. Varför koldioxidhalten i atmosfären varierar med dygn, årstider och genom åren. Kolmonoxid som ett resultat av ofullständig förbränning. Varför kolmonoxid är giftig.

17. Laddad till tusen 171

Hur metaller framställs och hur de sedan korroderar. Hur ädla metaller skiljer sig från oädla. Hur man framställer destillerat vatten. Varför rent vatten aldrig är 100 % vatten. Varför rent vatten har ett pH-värde, men inte ren olja.

18. Bubblor, espresso, gälar 179

Lagar som styr gasers löslighet i vatten. Extraktion av aromämnen. Utbyte av syre mellan vatten och gälar eller lungor och luft. Olika typer av hemoglobin. Konsekvenser av att olika gaser kan lösa sig i blod. Vad NOX är och varför det bildas i förbränningsmotorer.

19. Sot och aska 189

Skillnaden mellan sot och aska och vad de kan berätta om den förbränning de är resultatet av. Hur de elektriska signalerna, t.ex. nervsignalerna, i -kroppen överförs.

20. Att se, smaka och lukta 197

Vad som händer då salt löser sig i vatten och varför saltet då blir genomskinligt. Luktsinnet som avkänning av molekyluppbyggnad. Varför lukt är beroende av temperatur.

Kladdar

Sakregister 227