Migration och etnicitet

Presentation av författarna 11

Förord till tredje reviderade upplagan av Migration och etnicitet 13

1 Maktperspektiv på etniska relationer 15

Mehrdad Darvishpour & Charles Westin

Ett mångdimensionellt maktperspektiv 15

Ett intersektionellt perspektiv på etniska relationer 18

En bild av situationen bland dem som invandrat till Sverige 20

Sysselsättningsgrad och arbetslöshet 21

Inkomst 23

Utbildning 24

Hälsa 24

Bostadssegregation 25

Olika förklaringar till invandrargruppers marginalisering 27

Bokens uppläggning 34

Referenser 34

Del I Teoretiska resonemang

2 Om etnicitet, mångfald och makt 45

Charles Westin

Inledning 45

Den antropologiska ingången 46

Ingången från forskningen om nationsbildningsprocesser 50

Ingången från migrations- och integrationsforskningen 55

Integration, mångfald och samhällets sammanhållning 59

En vision om det mångetniska samhället 61

Referenser 63

3 Etnisk identitet 65

Jonas Stier

Ett historiskt svep 66

Fyra perspektiv på etnisk identitet 70

Identitetens identitet 71

Etnisk identitet och individen 72

Etniska identiteter och gruppen 75

Etniska identiteter och samhället 78

Etniska identiteter och kontexten 80

Avslutning 82

Referenser 84

4 Myten om det mångkulturella samhället  87

– teoretiska perspektiv på mångkulturalismen och interkulturalismen

Zenia Hellgren

Erkännandets politik och likhetsliberalismen 88

Kollektiva rättigheter och kulturellt självbestämmande 90

Mångfald och konflikt inom kulturer – feministiska perspektiv på mångkulturalismen 93

Symboliskt erkännande eller omfördelning av resurser? 95

Interkulturalismen – en gyllene medelväg? 96

Det mångkulturella Sverige 98

De etniska föreningarna som politisk röst eller sociokulturell gemenskap 101

Avslutande kommentarer 104

Referenser 105

5 Migration, medborgarskap och social exkludering  107

– ett europeiskt dilemma

Carl-Ulrik Schierup

”Social inkludering” – ett tvetydigt löfte 109

”Social exkludering” – ett obligatoriskt språkbruk fastställs, men betydelsen skiftar 111

Den sociala dimensionen och kampen mot rasism och diskriminering 118

Vilken europeisk övertygelse? 122

Referenser 125

Del II Ursprungsbefolkningen och invandrarskap

6 De svenska samerna och kampen för erkännande och rättigheter som urfolk 135

Ulf Mörkenstam & Patrik Lantto

Inledning 136

Den svenska statens politik gentemot samerna ordnas och utmanas 138

I förändringens tid? Samisk rätt till land och samer som folk 143

Samer som urfolk: rätten till självbestämmande och samisk rätt till mark och vatten 151

Slutord 155

Referenser 157

7 Från tornedalsfinska till meänkieli 163

– om den språkliga emancipationen i Tornedalen

Erling Wande

Behovet av en skola – regionala motsättningar 164

Folkskolan och språket 164

Ett avgörande steg i riktning mot försvenskning: 1888 års beslut om statsskolor 165

Finnbygdsutredningen 1921 166

Fallet posttjänstemannen 168

Finskan vid läroverket i Haparanda 169

Från halvspråkighetsstigma till ny identitet 170

Sista språkstriden – ett steg mot emancipation? 170

Finska – tornedalsfinska – meänkieli 171

Pajala – ett kärnområde 173

Maktens attityder – och folkets 174

”[...] att en europeisk opinion vill ha ett ord med i laget [...]” 176

Gränsöverskridande kontakter 177

Erkännandet av de nationella minoriteterna 1999 178

Referenser 179

8 Sverigefinnarna och finska språket 181

Leena Huss

Den långa historien av finsk närvaro i Sverige 182

En minoritetsidentitet växer fram 185

Finskan och den nationella minoritetspolitiken 187

Sverigefinnarnas egen respons 188

Hur ser framtiden ut? 189

Referenser 197

9 Den nationella minoriteten romer 201

Charles Westin under medverkan av Kati Dimiter-Taikon

Inledning 201

Forskning om romer, om antiziganism och om majoritetssamhället 203

Antiziganism – vardagsrasism 205

Romernas historiska ursprung 207

Romerna i Sverige 209

De svenska myndigheternas kategoriseringar 209

Svenska statens övergrepp mot resande och romer 211

Forskningens tveksamma roll 214

Referenser 216

10 Judar och antisemitism i Sverige 219

Ingrid Lomfors

Forskningsläge 220

Judisk dualism och dialektik i ny kontext? 227

Antisemitismens återkomst 229

Ny kunskap om antisemitiska hatbrott 231

Internationella jämförelser 231

Antisemitism i digitala miljöer 232

Svensk-judisk respons på antisemitiska föreställningar och hatbrott i vår tid 233

Svenska berättelser 234

Sammanfattning 235

Referenser 236

Del III Etniska relationer i politik och vardag

11 Svensk invandrings- och flyktingpolitik 245

Christina Johansson

En generös arbetskraftsinvandringspolitik 246

Flyktingpolitik och internationellt samarbete 252

Avslutning 261

Referenser 263

12 Bilden av ensamkommande ungdomar 267

Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson

Flyktingmigration och ensamkommande barn 267

”Flyktingkrisen” 2015 269

Områdesbeskrivning 271

Ensamkommande ungdomar och jämställdhetsutveckling 273

Ensamkommande ungdomars röster om bemötande 274

Avslutande reflektioner 282

Referenser 283

13 Inkludering och exkludering på den svenska arbetsmarknaden 285

Moa Bursell

Invandring och den svenska arbetsmarknaden 285

Teoretiska ansatser 290

Förklaringar på individnivå – neoklassisk teori 291

Den neoklassiska ansatsen och diskriminering 293

Strukturella förklaringar och det postkoloniala perspektivet 295

Inkludering och exkludering på arbetsmarknaden – ”vi” och ”de andra” 295

Att studera diskriminering empiriskt 300

Referenser 302

14 Migration och hälsa 305

En kunskapsöversikt om hälsans sociala bestämningsfaktorer i relation till migranter

Hélio Manhica & Sara Sjölund

Migration och hälsa 306

Utrikes födda och levnadsvillkoren i Sverige 315

Avslutande reflektioner 321

Referenser 321

15 Etnisk boendesegregation 327

Susanne Urban

Begreppet etnisk boendesegregation 328

Utvecklingen av etnisk boendesegregation över tid i Sverige 331

Vad driver segregationen? 333

Föreställningen om den invandrartäta förorten 334

Etnisk boendesegregation som ett rättviseproblem 335

Etnisk segregation som ett hot 336

Etnisk boendesegregation som resultat av en maktordning 339

Fortsatt forskningsbehov 340

Referenser 341

16 Invandrare och brott 345

Tove Pettersson

Invandrare som gärningspersoner 346

Försök till förklaringar 351

Utsatthet för brott 357

Avslutning 358

Referenser 359

17 Hedersförtryck och maktkonflikter inom invandrade familjer 363

Mehrdad Darvishpour

Inledning 363

Statistiska data om familjekonflikter och hedersförtryck  364

Definition av hedersförtryck 366

Några endimensionella förklaringar till hederförtryck och konflikter  368

Kritik av kulturella förklaringsmodeller 369

Könsmaktsordningens betydelse  371

Vad betyder socioekonomiska svårigheter för hedersförtryck och konflikter?  372

En intersektionell analys av konflikter och hedersförtryck  373

Maktrelationer inom familjen 375

Tre mönster av familjerelationer 376

Tre mönster av familjekonflikter 377

Flickor som är fyrfaldigt förtryckta 379

Socialtjänstens hantering av hedersförtrycket  380

Behovet att utgå från barns rättigheter 382

Slutord  383

Referenser  384

18 Jämställdhet, maskulinitet och ”invandrarmän” 387

Mehrdad Darvishpour

Maskulinitet och jämställdhetsideal 388

Den nye mannen? 389

Variation av maskuliniteter 390

Konstruktionen av ”invandrarmän” 393

Manlighet och migration 396

Paradoxala förändringar av maskuliniteter efter migrationen 397

Upplevelse av diskriminering 398

Omvänd klassresa efter migration kan förstärka patriarkal maskulinitet 399

Maktförskjutning i könsrelationer – ett hot mot patriarkal maskulinitet 400

Maktförskjutning i relationen mellan föräldrar och barn försvagar det patriarkala faderskapet 401

Tre former av maskuliniteter och familjemönster efter migrationen 401

Etnicitet, ungdomar och förändring av maskulinitet 403

Avslutning 405

Referenser 405

19 Islamofobi. Antimuslimsk rasism och dess konsekvenser 409

Mattias Gardell

Vad är islamofobi? 409

Antimuslimsk rasism och den första rasstaten 410

Rasism är som Cadillac 413

Kan en muslim tillhöra det folk som är hemma i Sverige? 413

Berättelsen om Mariama och Yassin 416

Medierepresentation av islam och muslimer 417

Segregation, bostad, arbete 418

Moskéers utsatthet 421

Får muslimer tala? 422

Kan muslimer vara del av det civila svenska samhället? 423

Referenser 426

20 Medier och invandring 429

Nora Theorin & Jesper Strömbäck

Att förstå och förklara mediernas innehåll 430

Nyhetsvärderingar och nyhetsurval 433

Dagordningsteorin 434

Gestaltningsteorin 435

Sammanfattning och slutsatser 443

Referenser 445

21 Attityder till etnisk mångfald i Sverige: Mångfaldsbarometern (2005–2020) 451

Fereshteh Ahmadi, Mehrdad Darvishpour, Jimmy Munobwa & Irving Palm

Metod 453

Resultat 454

Resultatdiskussion 469

Negativa attityder utifrån kontaktteori 469

Tendens hos högutbildade att vara politiskt korrekta 470

Fördomars betydelse för negativa attityder utifrån spänningsteori 470

Försämrade attityder utifrån gruppkonflikt- och grupphotsteori 471

Stigma och dess betydelse för negativa attityder 473

Slutord 474

Referenser 475

Sakregister 479