Introduktion till kriminologi Volym I

Förord ur första upplagan 17

Förord till fjärde upplagan 21

Introduktion

 

1. Vad är kriminologi? 25

Vad är ett brott? 29

Alternativa definitioner 31

Behöver definitionen av brott utvidgas? 34

Avvikande beteende 35

Det brottsfria samhället 38

Bokens disposition 38

Sammanfattning 39

Ⅰ

Att studera brottslighetens omfattning …|och karaktär

 

2. Brottslighetens omfattning och karaktär 43

Den moderna kriminalstatistiken 46

Problem med att studera brottslighetens omfattning 48

Problem med att studera brottslighetens karaktär 52

Problem med att studera brottslighetens förändringar över tid 54

Offerbrott och offerlösa brott 56

Uppklarade brott 57

Alternativa metoder för att studera brottslighetens omfattning och struktur 62

Självdeklarationsstudier 63

Offerundersökningar 66

Alternativa register 70

Beräkningar utifrån antaganden 70

Arkeologiska metoder 71

Kvalitativa metoder 71

Intervjuer 73

Livshistoria 75

Etnografiska studier 76

Etik 78

Sammanfattning 80

 

3. Empiriska studier av våld 85

Det dödliga våldet 85

Dödligt våld ur ett historiskt perspektiv 86

Förklaringar till den långsiktiga nedgången i det dödliga våldet 90

Utveckling av det dödliga våldet enligt dödsorsaksstatistiken 93

Lagföringar och påföljder för dödligt våld 98

Icke-dödligt våld 101

Sjukhusstatistik 103

Offerundersökningar 105

Ungdomsvåldet 108

Våld och kön 112

Skillnader i utsattheten för våld 112

Hur ska dessa resultat tolkas? 118

Internationella jämförelser rörande våldsbrottsligheten 122

Sammanfattning 129

 

Ⅱ

Teorier om brottslighetens orsaker

 

4. Kausalitet 135

”Statistisk kausalitet” 138

Svårigheter med kausala tolkningar 139

Sammanfattning 142

5. Det kriminologiska tänkandets utgångspunkter 145

Häxor och tidelagsmän 146

En ofattbar grymhet? 153

Nyare exempel 155

Det moderna rättssystemets grunder 158

Beccaria 161

Bentham 162

Rational choice 165

Determinism 166

Rational choice, determinism och synen på straff 169

Sammanfattning 170

 

6. Den biologiska determinismen och brottsligheten 173

Den biologiska determinismen     173

Lombroso 174

Lombrosos efterföljare 178

Sverige – Olof Kinberg 180

Kopplingen till dåtidens politiska strömningar 181

Sammanfattning 183

 

7. Den sociologiska vändningen …|: socialekologiska teorier och inlärningsteorier 185

Chicagoskolan 186

Socialekologisk teori 188

Differentiella associationer 192

Differentierad förstärkning 196

Sammanfattning197

8. Strain, subkulturteorier och gäng 199

Mertons teori om strain 200

Subkulturteorier 207

Cohen, Cloward och Ohlin 207

Cloward, Ohlin och tillfällets betydelse 209

Miller 211

Gäng 212

Thrashers 1 303 gäng 215

Short och Strodtbecks bidrag 216

Kleins nyansering 218

Ett försök att definiera begreppet gäng 220

Gäng i Sverige 221

Sammanfattning 223

9. Kontrollteorier, rutinaktiviteter …|och tillfällesstruktur 227

På återbesök i Chicago 228

David Matzas pussel 229

Matza och driftteorin 232

Hirschis teori om sociala band: en renodlad kontrollteori 234

Självkontrollteorin 237

Rutinaktiviteter och tillfällesstruktur 240

Criminology of place 244

Sammanfattning 246

10. Symbolisk interaktionism, konstruktivism …|och stämpling 249

Chicago, 1930-tal 250

Den kriminologiska tillämpningen 251

Lemerts och Beckers bidrag 252

Socialkonstruktivismens intåg 256

Sammanfattning 260

11. Konfliktteorier och kritisk kriminologi 263

Tidiga konfliktteorier 265

Den kritiska kriminologins framväxt 268

Austin Turk och kriminaliseringsprocessen 271

Richard Quinney och brottslighetens sociala verklighet 273

Chambliss: brottsligheten och strafflagen 275

Mot en marxistisk kriminologi 276

Vänsterrealism 279

Feministisk kriminologi 280

Maskulinitetsforskning 287

Intersektionalitet 290

Peacemaking criminology 292

Postmodern och poststrukturalistisk kriminologi 293

Sammanfattning 298

12. Integrerade teorier 303

Den neuropsykologiska forskningen 304

Fallet Phineas Gage 304

Neuropsykologi och multifaktor-ansatser 306

Integrerade teorier om brottslighetens orsaker 314

Thornberrys interaktionistiska teori 317

Crime in the making 319

Farringtons teori 323

Situational action theory 325

Genetik, kontroll och tillfällen över livsförloppet 328

Sammanfattning 332

 

Ⅲ

Empiriska studier om brottslighetens orsaker

 

13. Några exempel på forskning om orsaker …|till traditionell brottslighet 339

Stockholm Life Course Project 339

Kort om undersökningarna 340

Några resultat från de ursprungliga studierna 343

Hur gick det sedan? 351

Dödligheten 352

Syskon och barn till Skå- och Stockholmspojkarna 355

Att förutse framtida anpassning 358

Att förutse narkotikamissbruk 363

Familjeförhållanden och risk för tungt narkotikamissbruk 364

Livsförloppsperspektiv på prediktionen 368

Ny generation – gamla riskfaktorer 372

Etnisk bakgrund 376

Forskning om brottsliga nätverk 381

Co-offending 383

Nätverksanalys 385

Tolkning av resultaten 387

Aktörer och länkar 388

Nätverk 389

Kön, brottslighet och nätverksmedlemskap 394

Senare nätverksundersökningar 405

Vad händer om man gör tvärtom? 408

Sammanfattning 409

 

14. Brottsnivå och samhällsförändringar 415

Skillnader mellan förklaringar på olika nivåer 416

Invandrare och mord på mikro- och makronivån 417

Stöldutvecklingen i Sverige 419

Alternativa datakällor om utvecklingen av stöldbrottsligheten 424

Förklaringar till variationer i stöldbrottsligheten 426

1800-talet 426

1900–1990-talen 427

Tiden efter 1990 440

Kontrollens dilemma 450

Sammanfattning 454

 

Ⅳ

Brott av ”de mäktiga”

 

15. Forskning om ekonomisk och organiserad …|brottslighet 459

Vad är ekonomisk brottslighet? 464

Occupational och corporate crime 468

Försök att beskriva den ekonomiska brottslighetens omfattning och karaktär 472

Teorier om orsaker till ekonomisk brottslighet 475

Personliga egenskaper 475

Social inlärning och desorganisation 477

Strain 478

Konfliktperspektiv 479

Rational choice 481

Rutinaktiviteter 481

Rationalisering och neutralisering 482

Korruption 484

Organiserad brottslighet 487

Försök att studera den organiserade brottslighetens omfattning och karaktär 492

Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige 498

Orsaker till organiserad brottslighet 498

Sammanfattning 502

 

16. Folkmord, brott mot mänskligheten …|och krigsbrott 507

Internationella domstolar 507

Definitioner av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott 511

Folkmord 512

Brott mot mänskligheten 514

Krigsförbrytelser 516

Förmannens ansvar 518

Mänskliga rättigheter 518

Brott mot folkrätten: omfattning och karaktär 520

Mordet på armenier och andra kristna i Turkiet 520

Förintelsen 521

Andra massmord under andra världskriget 522

Sovjet 525

Brott mot mänskligheten efter andra världskriget 528

Kolonialismen och slaveriet 532

Hur är detta möjligt? 533

Auschwitz och det moderna samhället 538

Kan Baumans slutsatser generaliseras? 542

Sammanfattning 544

 

17. Terrorism och extremism 549

Grupper eller individer? 552

Lagen 553

Några fall av terrorism i Sverige och utlandet 556

Extremism 559

Terrorismens orsaker 565

Sammanfattning 572

Litteratur 575

Personregister 621

Sakregister 629