Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Frågor, fält och filter

Skickas följande arbetsdag

I denna bok delar både nya och etablerade forskare inom kriminologi med sig av sina erfarenheter och tankar om metodval. Bokens röda tråd är frågan om vilken eller vilka metoder som passar till vilken forskningsfråga eller fält. Till det kopplas även frågan om avstånd, det vill säga det filter som finns mellan forskaren och det som ska undersökas. En viktig och återkommande tes i boken är det faktum att samma forskningsfråga ger olika resultat när man använder sig av olika metoder. Utgångspun...

Läs mer

I denna bok delar både nya och etablerade forskare inom kriminologi med sig av sina erfarenheter och tankar om metodval. Bokens röda tråd är frågan om vilken eller vilka metoder som passar till vilken forskningsfråga eller fält. Till det kopplas även frågan om avstånd, det vill säga det filter som finns mellan forskaren och det som ska undersökas. En viktig och återkommande tes i boken är det faktum att samma forskningsfråga ger olika resultat när man använder sig av olika metoder. Utgångspunkten måste därför vara att det är frågan som styr metodvalet, och inte tvärtom. Läsaren får ta del av flera exempel från många olika metodanvändningar, liksom kombinationerna av dem. Grundtemat är forskning inom kriminologi, ett ämne med rötter både i juridik och sociologi, men texterna i boken berör även ämnen som etnologi, socialantropologi, stats- och genusvetenskap.

Stäng
        • 9
          Författarpresentation
        • 11
          Inledning
      • 1
        21
        Etnografi: En forskningsansats där forskaren är det främsta verktyget
        • Ingrid Lander
        • 1.1
          21
          Inledning
        • 1.2
          22
          Från skrivbordssociologi till forskning som meningsskapande processer
        • 1.3
          25
          Att göra etnografisk forskning
          • 1.3.1
            30
            Möten som meningsskapande processer
          • 1.3.2
            33
            Dokumentationen som en pågående analys som leder framåt i forskningsprocessen
        • 1.4
          34
          Forskarroll och etnografi – en avslutande diskussion
        • 1.5
          37
          Litteratur
      • 2
        41
        Aktivister och trafikanter – reflektioner över två observationsstudier
        • Eva Tiby
        • 2.1
          41
          Inledning
        • 2.2
          43
          Trafikanterna
        • 2.3
          45
          Reflektioner över trafikantstudien
        • 2.4
          47
          Aktivisterna
        • 2.5
          50
          Reflektioner över aktiviststudien
        • 2.6
          53
          Avslutning
        • 2.7
          55
          Litteratur
      • 3
        57
        Det blir vad vi gör det till
        • Om att skapa och analysera ett intervjumaterial
        • Jenny Karlsson & Tove Pettersson
        • 3.1
          57
          Kvalitativa intervjuer och kunskapsproduktion
        • 3.2
          59
          Disposition
        • 3.3
          59
          Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
        • 3.4
          63
          Vår fokusgruppsintervjustudie – ett exempel på en intervjuundersökning
          • 3.4.1
            63
            Beskrivning av syftet och upplägget av fokusgruppsintervjustudien
          • 3.4.2
            66
            Genomförandet av intervjuerna
          • 3.4.3
            69
            Vi som del i produktionen av kunskap
          • 3.4.4
            71
            Att analysera ett intervjumaterial, två strategier
        • 3.5
          80
          Avslutande reflektioner
        • 3.6
          81
          Litteratur
      • 4
        85
        Ungas utsatthet och rädslor – med egna ord
        • Eva Tiby
        • 4.1
          85
          Inledning
        • 4.2
          86
          Syften
          • 4.2.1
            86
            Syftet med studien
          • 4.2.2
            86
            Syftet med detta kapitel
        • 4.3
          87
          Unga, brott, utsatthet och rädsla
          • 4.3.1
            88
            Unga och utsatthet för sexuella övergrepp
        • 4.4
          89
          Olika sätt att skildra unga, brott och rädsla
        • 4.5
          92
          Metodval och tillvägagångssätt
          • 4.5.1
            92
            Utgångspunkter
          • 4.5.2
            97
            Bearbetning av berättelserna
          • 4.5.3
            100
            Tematiseringsförsök
        • 4.6
          101
          Berättelserna
          • 4.6.1
            101
            Rädsla för annat än brott
          • 4.6.2
            102
            Rädsla för brott
        • 4.7
          103
          Tema: sexuella övergrepp
          • 4.7.1
            103
            Inledning
          • 4.7.2
            109
            14-åringarna
          • 4.7.3
            111
            Avvikande fall
          • 4.7.4
            112
            Pojkars rädsla för sexövergrepp
        • 4.8
          113
          Avslutning: Genus och rädsla för sexbrott
        • 4.9
          114
          Litteratur
      • 5
        119
        Intolerans
        • Att mäta ungas attityder till och upplevelser av antisemitism, homofobi, islamofobi och invandrarfientlighet
        • Jonas Ring
        • 5.1
          119
          Inledning
        • 5.2
          121
          Begrepp
        • 5.3
          125
          Syfte och frågeställningar
        • 5.4
          125
          Metod
        • 5.5
          126
          Operationaliseringar
        • 5.6
          130
          Urval
        • 5.7
          133
          Material
        • 5.8
          135
          Resultat
          • 5.8.1
            135
            De flesta elever är positivt inställda till olika minoriteter
          • 5.8.2
            136
            Flickor är mindre intoleranta än pojkar
          • 5.8.3
            136
            Åldersskillnaderna är små
          • 5.8.4
            137
            Skillnader i inställning efter skolprogram
          • 5.8.5
            137
            Ursprungsland och religionstillhörighet har viss betydelse
          • 5.8.6
            138
            Spridning av extremistisk propaganda vanligare bland de intoleranta
          • 5.8.7
            138
            Andelen ”inte alls säkra” på att Förintelsen ägt rum har minskat
          • 5.8.8
            139
            40 procent av utlandsfödda elever någon gång retade på grund av sitt ursprung
          • 5.8.9
            140
            1,5 procent anger att man slagit någon på grund av dennes utländska ursprung
          • 5.8.10
            141
            Tydliga samband mellan intolerans och delaktighet i antisocialt beteende
          • 5.8.11
            142
            Intolerans är förknippad med bland annat skolmisslyckanden
          • 5.8.12
            143
            Riskfaktorerna för intolerans samma som för kriminalitet
          • 5.8.13
            144
            Attitydpåverkan viktig
        • 5.9
          145
          Litteratur
      • 6
        149
        Betydelsen av anonymitet, kontext och bortfall vid självrapportundersökningar
        • Lena Roxell
        • 6.1
          149
          Inledning
          • 6.1.1
            150
            En diskussion om vetenskapsperspektiv
        • 6.2
          150
          Tidigare forskning om självrapportundersökningar
          • 6.2.1
            150
            Kort historik
          • 6.2.2
            151
            Användningsområde
          • 6.2.3
            152
            Metodproblem
          • 6.2.4
            157
            Tillförlitlighet och giltighet i självrapportundersökningar
          • 6.2.5
            158
            Kritik mot självrapportundersökningar
        • 6.3
          159
          En jämförande studie
          • 6.3.1
            159
            Material och urval
          • 6.3.2
            161
            Variabler
          • 6.3.3
            163
            Analysmetoder
          • 6.3.4
            164
            Resultat
          • 6.3.5
            168
            Sammanfattning och diskussion
        • 6.4
          172
          Litteratur
      • 7
        175
        Svensk våldtäktsstatistik i internationell belysning
        • Hanns von Hofer
        • 7.1
          177
          Statistiska förhållanden
          • 7.1.1
            177
            När upprättas statistiken
          • 7.1.2
            178
            Hur räknas brott
          • 7.1.3
            179
            Hur räknas försök till våldtäkt
          • 7.1.4
            179
            Vilken tidpunkt avser statistiken
          • 7.1.5
            180
            Andringar av statistikrutiner
        • 7.2
          182
          Rättsliga förhållanden
          • 7.2.1
            182
            Legaldefinitioners betydelse
          • 7.2.2
            184
            Processrättens betydelse
          • 7.2.3
            184
            Sammanfattning
        • 7.3
          185
          Faktiska förhållanden
          • 7.3.1
            185
            Anmälningsbenägenhet
          • 7.3.2
            186
            Registreringsbenägenhet
          • 7.3.3
            186
            Faktisk brottslighet
        • 7.4
          186
          Slutsatser
        • 7.5
          189
          Litteratur
      • 8
        191
        Vem begår brott med vem? Nätverksanalys av registerdata
        • Lena Roxell
        • 8.1
          191
          Inledning
          • 8.1.1
            192
            Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
        • 8.2
          192
          Officiell kriminalstatistik och registerdata
          • 8.2.1
            194
            Registret över personer som är misstänkta för brott
        • 8.3
          195
          Nätverksanalys
          • 8.3.1
            197
            Nätverksanalysens begränsningar och möjligheter
          • 8.3.2
            198
            Några exempel på kriminologisk forskning med nätverksperspektiv
        • 8.4
          199
          Ett exempel med nätverksanalytisk metod
        • 8.5
          203
          Diskussion
        • 8.6
          205
          Litteratur
      • 9
        207
        En analys av kulturbegreppet i debatten om ’det mångkulturella samhället
        • Kristina Boréus
        • 9.1
          210
          Metafor och tanke
        • 9.2
          215
          Kulturbegreppet i debatten om ’det mångkulturella samhället
          • 9.2.1
            215
            Forskningsfrågorna
          • 9.2.2
            217
            Val av ord för analysen
          • 9.2.3
            217
            Orden i sammanhang
          • 9.2.4
            221
            Metaforanalysen
          • 9.2.5
            224
            Tolkning av resultaten
        • 9.3
          228
          Litteratur
      • 10
        231
        Att arbeta med juridiskt material – metodologiska möjligheter och problem
        • Görel Granström
        • 10.1
          233
          Vad är juridik
        • 10.2
          234
          Det rättsliga källmaterialet
          • 10.2.1
            235
            Lagen
          • 10.2.2
            236
            Förarbeten
          • 10.2.3
            238
            Rättspraxis
          • 10.2.4
            240
            Etiska överväganden vid användandet av rättsfall
          • 10.2.5
            240
            Juridisk doktrin
          • 10.2.6
            241
            Vad ska man tänka på när man använder olika rättskällor
        • 10.3
          241
          Varför ser den juridiska metoden ut som den gör
          • 10.3.1
            243
            Juristen som forskare
        • 10.4
          244
          En studie om värnpliktsvägran
          • 10.4.1
            244
            Hur gjorde jag
          • 10.4.2
            245
            Materialanvändning och metodöverväganden
          • 10.4.3
            247
            Vad kom jag fram till
        • 10.5
          248
          Avslutning
        • 10.6
          249
          Litteratur
      • 11
        253
        Efterfrågestyrd metod
        • Magnus Hörnqvist
        • 11.1
          253
          Valet av fråga
        • 11.2
          257
          En bra metod
        • 11.3
          262
          Nya tolkningar
        • 11.4
          268
          Litteratur
      • 12
        271
        Perspektiv på utvärdering
        • Bo Sandberg
        • 12.1
          274
          Exempel på olika typer av utvärderingar
          • 12.1.1
            275
            Mål- och effektutvärdering
          • 12.1.2
            280
            Meta-analys
          • 12.1.3
            282
            Aktörsfokuserad utvärdering
          • 12.1.4
            286
            Teoribaserad utvärdering
          • 12.1.5
            290
            Sammansatt utvärdering
          • 12.1.6
            291
            Avslutning
        • 12.2
          293
          Litteratur
    • 297
      Bilaga 1
    • 301
      Bilaga 2
    • 319
      Bilaga 3
    • 327
      Sakregister
Information

Redaktörer:

Lena Roxell

Språk:

Svenska

ISBN:

9789144047034

Utgivningsår:

2006

Artikelnummer:

32417-01

Upplaga:

Första

Sidantal:

336

Författare

 ;