Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Feminiteter, maskuliniteter och kriminalitet

Genusperspektiv inom svensk kriminologi

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Beskrivning

Vad händer om vi söker oss bakom kriminologins stereotyper om män som brottslingar och kvinnor som offer? Med vilka metoder kan vi undersöka gårdagens och dagens innebörder av genus och brott? Är verkligen kvinnors och mäns kriminella karriärer väsensskilda? Kan unga flickors våldsutövande tolkas som feminint? Hur kan några soldater ur den svenska Kfor-styrkan som stämplade prostituerade de besökt med hallmärket ”godkänt kött” förstås? Och varför frågar rätten en målsägande i ett våldtäktsmål om hon skulle kunna tänka sig att genomföra de aktuella handlingarna under andra omständigheter? Författarna till denna antologi söker svar på dessa och andra frågor genom olika metoder och inom olika fält. Genom narkotikabrukande kvinnors livshistorier, kriminalstatistik, teorikritik, metodflexibilitet, dokumentforskning och intervjuer inom prostitutionen, fältbesök i ”manliga miljöer”, reflexivitet över den egna intervjurollen, domar om sexuella trakasserier och våldsbrott m.m. belyses en mängd olika frågor kring genus inom kriminologisk forskning. Boken vänder sig till studenter och forskare på universitet och högskola inom ämnen som kriminologi, sociologi, socialt arbete, genusvetenskap och juridik. Författarnas skiftande ämnestillhörighet gör att antologin även kan användas inom andra samhällsvetenskapliga och humanistiska fält.

Innehållsförteckning

      • 1
        7
        Presentation av antologin och en feministisk kritik av kriminologin
        • Ingrid Lander, Tove Pettersson & Eva Tiby
      • 7
        Inledning
        • 8
          Feministisk kritik av kriminologin
        • 16
          Den här boken
        • 19
          Referenser
      • 2
        21
        Genus, normalitet och avvikelse
        • Med kroppen som utgångspunkt
        • Ingrid Lander
      • 21
        Inledning
        • 22
          Den bekönade världen
        • 27
          Förståelse av genus
        • 35
          Normalitet och avvikelse
        • 41
          Avslutning
        • 42
          Referenser
      • 3
        47
        Sexuella eller sexistiska trakasserier?
        • Genusnormernas betydelse vid trakasserier mellan män
        • Jenny Karlsson
      • 47
        Inledning
        • 49
          Kön och genus
        • 52
          Historik och förklaringsmodeller
        • 55
          Genusnormer som en reglerande praktik
        • 55
          Genusnormers och heteronormativitetens betydelse för sexuella trakasserier
        • 58
          Osynliggörandet av trakasserier mellan män
        • 62
          Möjligheter och risker med att beakta genusnormer
        • 66
          Avslutning
        • 67
          Referenser
      • 4
        71
        Gäst hos verkligheten, eller skapare av den?
        • Om kriminologiska maskulinitetsperspektiv i empiriska verkligheter
        • Vanja Lundgren, Lotta Pettersson & Eva Tiby
      • 71
        Inledning – på besök i tre maskulina miljöer
        • 73
          Bakgrund och förförståelse
        • 75
          Att studera manliga sfärer – Om observation som metod
        • 77
          Kriminologi, män och mansforskning
        • 86
          Arenorna
        • 97
          Gäst hos verkligheten …
        • 99
          … eller skapare av den?
      • 101
        Litteratur
      • 5
        107
        Forskare eller ”babe”?
        • Om genuskonstruktioner i intervjusituationer
        • Monica Skrinjar
      • 107
        Inledning
        • 110
          … kort om oss, våra relationer till varandra och till forskningsfältet
        • 112
          Intervjun som hot och möjlighet
        • 113
          Intervjun med Elias …
        • 122
          Genus har implikationer
        • 133
          Avslutande diskussion
        • 137
          Referenser
      • 6
        139
        Våld som iscensättning av femininitet?
        • Tove Pettersson
      • 139
        Inledning och syfte
        • 140
          Genus och våld
        • 141
          Definition av femininitet
        • 143
          Genomförande och material
        • 144
          Tre exempel på iscensättning av femininitet
        • 148
          Avslutning
        • 150
          Referenser
      • 7
        153
        Bilder av barnamörderskor från 1500-talet till mellankrigstiden
        • Maria Kaspersson
      • 153
        Inledning
        • 154
          Kriminella kvinnor – onda eller offer?
        • 155
          Metod – att försöka läsa mellan raderna
        • 1500
          158
          talet: Barnamord – ett brott som inte finns ännu
        • 1600
          160
          talet: De första barnamordsförordningarna
        • 1700
          162
          talet: Barnamorden i fokus
        • 165
          Bilden av barnamörderskan under 1700-talet
        • 1800
          168
          talet: Förändrad syn på kvinnan
        • 1900
          170
          talet: Barnamord blir barnadråp
        • 173
          Hur kan barnamorden förklaras?
        • 175
          Avslutning
        • 176
          Referenser
      • 8
        179
        ”Öronen skymta fram”
        • Polisen och kvinnorna i Stockholm under 1800-talet
        • Yvonne Svanström
      • 179
        Inledning
        • 182
          Det sexuella kontraktet
        • 186
          Kvinnor som medborgare i 1800-talets svenska samhälle
        • 189
          På vilka grunder etablerades reglementeringen?
        • 195
          Polisen sätter tonen – 1859 års prostitutionsreglemente
        • 198
          Reglementeringen i praktiken
        • 201
          Prostitutionspolisens öron skymtade fram
        • 205
          Slutord
        • 207
          Källor och litteratur
      • 9
        211
        Skapande och återskapande av prostitution
        • Tove Pettersson & Eva Tiby
      • 211
        Inledning
        • 212
          Kartläggningen och materialet
        • 213
          Prostitutioner
        • 228
          Diskussion
        • 233
          Referenser
      • 10
        237
        Kvinnor som brottsoffer och lagöverträdare i kriminalpolitiska motioner 1971–2000
        • Christina Ericson
      • 237
        Inledning
        • 240
          Justitieutskottets betänkanden, avgränsningar, operationalisering och metod
        • 242
          Den övergripande bilden 1971–2000
        • 244
          Kvinnor som brottsoffer sätter sin prägel på perioden i dess helhet
        • 246
          Kvinnor som brottsoffer och lagöverträdare på 1970-, 80- och 90-talet
        • 260
          Sammanfattning och analys
      • 265
        Litteratur
      • 11
        267
        Kvinnors och mäns kriminella karriärer
        • Fredrik Marklund
        • 267
          Bakgrund och syfte
        • 268
          Kriminella karriärperspektivet
        • 269
          Kohortstudier
        • 270
          Materialet
        • 271
          Kön, genus och brottslighet
        • 272
          Fyra kategorier av lagförda
        • 273
          Resultat
        • 284
          Avslutande kommentar
        • 287
          Referenser
      • 12
        291
        Drogbruk och kön
        • Några reflektioner kring sexualitet, identitet och kropp
        • Alexandra Bogren
        • 293
          Drogforskning, kön och sexualitet
        • 296
          Alkohol och attityder till sexualitet: njutningssökande livsstil?
        • 306
          Behovet av nyansering
        • 310
          Identitet och kropp i feministisk teori
        • 318
          Referenser
      • Bilaga 1:
        322
        Frågor
      • 13
        323
        Feminismrisk som analyshämmare
        • Tove Pettersson
      • 323
        Inledning
        • 324
          Betydelsen av att målsägande och åtalad har eller har haft en relation i våldtäktsmål
        • 326
          Undersökningens resultat
        • 335
          Diskussion
        • 343
          Referenser
      • 345
        Sakregister
      • 351
        Personregister

Information

Redaktörer:
Ingrid Lander Tove Pettersson
Kapitelförfattare:
Alexandra Bogren Christina Ericson Jenny Karlsson Maria Kaspersson Vanja Lundgren Sørli Fredrik Marklund Lotta Pettersson Monica Skrinjar Yvonne Svanström Eva Tiby
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144171722
Utgivningsår:
2003
Artikelnummer:
31350-SB01
Upplaga:
Första

Författare

Ingrid Lander

Ingrid Lander är fil. dr och lektor i kriminologi vid Polishögskolan. Hon har skrivit avhandlingen Den flygande maran. En studie om narkotikabrukan...

Christina Ericson

Christina Ericson är filosofie licentiat i kriminologi och arbetar som utvecklingsledare vid Länsstyrelsen Stockholm. Hon har sedan 1997 vid olika ...

Jenny Karlsson

Jenny Karlsson är fil. kand. och doktorand på Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes avhandlingsarbete baseras på fokusgrupps...

Vanja Lundgren Sørli

Vanja Lundgren Sørli, fil.dr i kriminologi, är sedan år 2011 verksam som første­amanuensis vid utbildningscentret i Polishögskolan i Oslo. Där ansv...

Lotta Pettersson

Lotta Pettersson är fil.dr i kriminologi och är för närvarande verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet. Hennes forskningsi...

Tove Pettersson

Tove Pettersson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hennes forskning har främst varit inriktad mot ungdomar och olika former av ...

Yvonne Svanström

Yvonne Svanström är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Hennes social- och urbanhistoriska forskning har rört sig i gränslan...

Eva Tiby

Eva Tiby: Professor emerita sedan 2017, dessförinnan professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Tiby har undervisat och forskat om metod, ...

 ;