
Traumamedvetenhet i förskolan
- 11Förord
- 13Inledning
- 14Guidning till läsaren
- 117Traumamedvetenhet i förskolan
- 17Traumamedveten omsorg
- 18Bokens positionering till traumamedveten omsorg
- 18Att vara en viktig vuxen
- 19Baths tre pelare
- 20Trygghet
- 20Relationer
- 21Coping
- 21Smärtuttryck och sekundära smärtupplevelser
- 23Värdegrunden bakom ett traumamedvetet förhållningssätt
- 23Att arbeta traumamedvetet i förskolan
- 227Vad är trauma?
- 27Vad är trauma?
- 28Olika typer av trauma
- 28Enskilda trauman
- 29Komplexa trauman och utvecklingstrauma
- 30Att upptäcka traumatiserade barn i förskolan
- 31Traumareaktioner syns i beteendet
- 32Potentiella tecken på traumatisering
- 33Att stödja barns svåra erfarenheter i förskolans vardag
- 339Barn som lever i utsatthet
- 39Barns utsatthet
- 40Barn som flytt
- 41Barn som misshandlas och lever med våld i familjen
- 42Barn som lever i vårdnadstvister
- 43Vad behöver det lilla barnet?
- 43Basen för att lära sig samspela med och lita på sin omgivning
- 44När basen brister
- 44Gränssättning
- 44Om föräldern själv är traumatiserad
- 46Professionellas ansvar och möjligheter att stödja utsatta barn
- 46När annat stöd är nödvändigt
- 47Hur påverkas det fortsatta livet av svåra upplevelser tidigt i livet?
- 47ACE-studien
- 47Studiens resultat
- 51Resiliens
- 455Anknytningsteorin
- 55Anknytningsteorins plats i förskolan
- 56En historisk tillbakablick
- 57Anknytningsteorin på vetenskaplig grund
- 58Vad är anknytning?
- 59Flera anknytningsrelationer
- 61Anknytningen är inte allt
- 61Behovet av att utforska växer fram
- 62Den vuxne som en trygg bas och säker hamn
- 63De inre arbetsmodellerna
- 63Anknytningsmönster
- 64Att studera anknytningsmönster
- 65Organiserat respektive desorganiserat anknytningsmönster
- 65Tryggt respektive otryggt anknytningsmönster
- 66Det trygga anknytningsmönstret
- 66Det undvikande anknytningsmönstret
- 67Det ambivalenta anknytningsmönstret
- 68Det desorganiserade anknytningsmönstret
- 70Desorganiserade beteenden hos barn
- 71Kontrollerade beteendestrategier hos barn med desorganiserad anknytning
- 72Ett anknytningsperspektiv på trauma
- 74När anknytningen nått sin höjdpunkt
- 577Barnhjärnan och trauma
- 78De tidiga relationella erfarenheterna
- 78Sociala relationer som grund för hjärnans utveckling
- 79Hjärnans organisering
- 79Hjärnans basala delar
- 79Centralt belägna hjärnstrukturer
- 80Hjärnans högre fungerande processer
- 80Nervcellernas mognad och uppbyggnad
- 81Alarm- och regleringssystemet
- 82Ett hot upptäcks och analyseras av hjärnan
- 83Alarm- och regleringssystemet hos små barn
- 84Samreglering
- 84När goda regleringserfarenheter uteblir
- 86Potentiella effekter av bristande omsorg på hjärnans utveckling
- 86Reglering av affekt, känsla och kroppsliga tillstånd
- 87Reglering av uppmärksamhet och beteende
- 87Socioemotionell reglering
- 87Att använda kunskap om hjärnan i förskolans vardag
- 691Välkommen till förskolan!
- 91Att börja förskolan
- 92Vikten av en god inskolningsprocess
- 92Inskolningssamtal
- 93Nyanlända familjer
- 94När föräldrar mår dåligt och har upplevt trauma
- 94Att manövrera ett utmanande samtal
- 95Icke-verbal kommunikation
- 96Lyssna aktivt och ställa frågor
- 96Genomtänkt struktur
- 97Använda jag-budskap
- 98Stämma av och sammanfatta
- 98Att kunna sätta gränser i samtalet
- 100Att lägga grunden för ett gott föräldrasamarbete
- 7103Trygghet i förskolan
- 103Det mänskliga behovet av trygghet
- 104Att skapa trygghet i förskolans vardag
- 105Att se bakom det konkreta beteendet
- 105De små barnen har inget val
- 106Olika trygghetsdimensioner
- 106Fysisk trygghet
- 106Trygghetsvandring
- 107Känslomässig trygghet
- 108Social trygghet
- 108Kulturell trygghet
- 108Arbete med likabehandlingsplanen
- 109Aktiviteter som kan vara trygghetsskapande för barn med en annan kulturell bakgrund
- 110Trygghetssymbolerna nappen och snutten
- 111Kompletterande anknytningsperson på förskola
- 8115Relationsarbete i förskolan
- 115Att bemästra svåra situationer tillsammans med någon som det går att lita på
- 116Sterns teori om självets utveckling – en grund till att förstå relationsskapande
- 117Fem relaterandedomäner
- 118Samvaro
- 118Samspel
- 119Samförstånd
- 120Samtal
- 120Sammanhang
- 121Sterns teori i den praktiska vardagen
- 121Den ständigt pågående intoningen
- 122När kanaler är otillgängliga
- 124Strategier för att skapa nära relationer i förskolan
- 124Leken som arena för relationsbyggande
- 124Att som pedagog ta initiativ till kontakt
- 125Svara positivt på barnets signaler och inviter till relation
- 126Möta behov
- 127Ritualer som inkluderar och lugnar
- 128Rytmicitet
- 129Viktiga hörnstenar i relationsbyggande
- 129Ömsesidiga upplevelser
- 130Utgå från barnets nyfikenhet och intresse
- 131Aktiviteter som ger känslan av att få lyckas
- 132Upplevelser som medför trygga känslomässiga och fysiska reaktioner
- 134Det viktiga i att få bli sedd
- 135Skillnaden mellan att bemöta och möta
- 136Att pendla mellan polerna i professionella sammanhang
- 9139Reglering och regleringsstöd
- 139Barnets förmåga till självreglering
- 141Affektteorin
- 142Affektsmitta
- 142Affektsmitta hos små barn
- 143Fortsatt sensitivitet för affektsmitta
- 144Toleransfönstret
- 145Toleransfönstrets uppbyggnad
- 146Små barn har ett smalare toleransfönster
- 146Toleransfönstret hos barn som utsatts för trauma
- 147Toleransfönstret hos den som är en viktig vuxen
- 147På väg ut ur toleransfönstret
- 148Att hjälpa ett barn tillbaka innanför toleransfönstret när det tappat självkontrollen
- 150Oacceptabla beteenden
- 150Om tillrättavisningar och skäll
- 152Avslutande om reglering
- 153Referenser
- 161Person- och sakregister
Ett medvetet förhållningssätt och arbete med traumatiserade barn är en god social och ekonomisk investering för framtiden och en viktigare och mer nödvändig kompetensutveckling inom förskolan finns inte idag.
Vill du veta mer?
Läs vår intervju med Anna Hellberg.
Information
Språk:
SvenskaISBN:
9789144117355Utgivningsår:
2017Artikelnummer:
39497-01Upplaga:
FörstaSidantal:
163