Perspektiv på skolans problem

Författare 13

1 Behov av forskningsbaserad kunskap om skolans problem 21

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt

Del I: Den samtida skoldebatten  24

Del II: Samtidshistoriska perspektiv 28

Del III: Utbildningens skilda sammanhang och villkor 30

Del IV: Skolans problem – eller samhällets? 32

I Den samtida skol­debatten

2 Skolan som ideologiskt slagfält 39

Magnus Hultén och Malin Ideland

En ideologisk strid 39

Problemformuleringens makt 40

Ett nytt skolpolitiskt landskap 41

Den auktoritära högerpositionen 43

Den liberala högerpositionen 46

Gemensam problembild, olika lösningar 49

Synliggör de ideologiska agendorna! 51

Referenser 52

3 Det pedagogiska etablissemangets retoriska funktion 55

Gunnlaugur Magnússon

Skoldebattens behov av förklaringsmodeller 56

Pedagogiska etablissemangets betydelse och funktion  58

Konspirationsteoretiska kännetecken 60

Pedagogiska etablissemangets tillämpning 61

Vad saknas? 64

En slutgiltig uppmaning 65

Referenser 66

4 Faror med en förenklad mediedebatt om lärarutbildning 71

Silvia Edling

Lärarutbildningarnas och läraryrkets komplexitet  72

Media och (lärar)utbildning  75

Nytt fokus i debatten om lärarutbildning 80

Referenser  81

5 Den otillräckliga läraren? 85

Sara Irisdotter Aldenmyr och Maria Olson

Bakgrund 85

Lärarkunskap i skoldebatten  86

Forskningsförankrade lärare som botemedel och vaccin? 90

Vikten av olika röster om lärarpraktiken 92

Vardagsförnuftets värde 94

Referenser 95

6 Betydelsen av skolans sociala aspekter 97

Robert Thornberg

Bakgrund 97

Relationer mellan lärare och elever 98

Klassrummets och skolans sociala klimat  100

Värme och struktur 101

Bortom dikotomin flum och kunskap 104

Referenser 106

7 Perspektiv på skolvåld  111

Ylva Odenbring och Thomas Johansson

Medierapportering om skolvåld  111

Brottsstatistik bland unga  113

Elevperspektiv på våld och utsatthet i skolvardagen 114

Skolan, medierapporteringen, statistiken och forskningen 120

Referenser 122

8 Bildningstankens pedagogiska kraft 125

Bernt Gustavsson

Polariserad debatt  126

Bildning 127

Sociala och kulturella skillnader 132

Framåtblick, bildningens globalisering 133

Det universella och det partikulära 134

Bildningens pedagogiska kraft 136

Referenser 137

9 Språkkrav som migrationspolitiskt verktyg 139

Maria Rydell och Tommaso M. Milani

Språkplikt och andra krav 139

Språkideologi  142

Språkinlärning och språkutbildningars förutsättningar 147

Referenser 150

10 Språkkravens politik  155

Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes

En kravpolitisk agenda 155

Språkkravens retorik  156

Bortom svart och vitt 158

Viljor att inkluderas  160

Stängda dörrar 162

En förlamande ovisshet  164

Utbildningarnas sammanhang som hem  165

Avslutande reflektion  166

Referenser  167

II Samtids­historiska perspektiv

11 11 Skolan återigen i kris 173

Johannes Westberg

Det ständiga missnöjet med skolan 173

Skolans grundläggande problem 175

Olika förklaringar i debatten 178

Hur kan skoldebatten utvecklas? 181

Referenser 185

12 Det svenska marknads­experimentet  189

Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes

Från föredöme till marknadsorientering 189

Ett globalt fenomen 190

I riktning mot en ny svensk modell?  191

Utbildning som individuell angelägenhet?  193

Den nutida svenska utbildningsmarknaden 194

Skolval, ojämlikhet och segregation 195

Fostran till marknadssamhället 199

Lärdomar – och vägar framåt 200

Referenser 201

13 Myten om en skola för alla 205

Dennis Beach och Marianne Dovemark

Skolans differentierande och socialiserande roll 205

Framväxten av en ”skola för alla” 207

Ny statsbärande utbildningsideologi 209

Från en ”skola för alla” till marknadens skola 212

Myten blir till sanning 215

Referenser 216

14 Det utbildningspolitiska systemskiftet  219

Tomas Englund

Skiftet mellan två artskilda perioder 219

Konsekvenser av det fria skolvalet – rättighetsfrågan  226

Konsekvenser av det fria skolvalet – segregationen och skolkoncernerna 228

Epilog  230

Referenser 230

15 God utbildning i lagens namn? 237

Judit Novak och Håkan Gustafsson

Skolans problem blir rättens problem … 237

… som blir skolans problem: skolans juridifiering 239

Spelar juridifieringen någon roll? 242

Rättigheter och rättighetifiering 244

Till sist: Vilken elev fostrar dagens skola? 247

Referenser  249

III Utbild­ningens skilda samman­hang och villkor

16 Förskolans edukalisering 255

Ingegerd Tallberg Broman

Svensk förskola – omsorg och utbildning  255

En utbildningspolitisk reformperiod  257

Utmaning av institutionella och professionella värden och logiker 260

Förutsättningar för förskolans edukalisering 264

Att återerövra den positiva berättelsen 267

Referenser 268

17 Till kritiken av den utbildnings­politiska ekonomin 273

Majsa Allelin

Otillräckliga åtgärder 273

Från storskaliga kalkyler till flexibel styrning  274

Den formella och reella subsumtionen av skolan 277

Några pedagogiska förhållningssätt i ”kunskapsekonomin” 279

Vardagens mätbarhet  281

Den sociala reproduktionens fortsatta verkan 283

Referenser 286

18 Myten om den praktiske yrkeseleven 291

Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall

Bilden av yrkeseleven 291

Intellektuellt och manuellt arbete 292

Föreställningar om den praktiska yrkeseleven 294

Mytens konsekvenser  299

Referenser 301

19 Kan vägledningen möta kraven  på erkännande och rättvisa? 305

Fredrik Hertzberg

Det fria tvånget att välja 305

Val under tilltagande osäkerhet 307

När likvärdigheten brister  309

Inkludering, autonomi och valfrihet  311

Avslutande reflektion  315

Referenser 316

20 Distans­undervisning i en marknadsutsatt vuxenutbildning 319

Andreas Fejes

Kraftig ökning av distansstudieformen 319

En flexibel och individanpassad utbildning och undervisning 320

Elever på komvux  322

Distansstudier inom komvux 323

Distansstudier som ett sätt att pressa priser 326

Motstridiga mål?  327

Referenser 330

21 Den bortglömda folkhögskolans potential 333

Eva-Marie Harlin och Louise Malmström

Utbildningsdebatt utan grund i forskning 333

En särskild utbildningsform 336

En plats att lyckas på 337

Pedagogik, bildning och demokrati 339

En särskild utbildningskultur 340

Inte på bekostnad av behörighet och anställningsbarhet 343

Referenser 345

IV Skolans problem – eller samhällets?

22 Bredda arbetet mot rasism 351

Emma Arneback och Jan Jämte

Att hantera rasism i skolan 351

Att se rasismens komplexitet 353

Att rikta blicken mot den egna verksamheten 355

Att navigera bland olika antirasistiska arbetssätt 357

Behov av en bred förståelse av rasism och antirasism 361

Referenser 362

23 Skolan och de orimliga förväntningarna 367

Anna-Lena Kempe

Läraren som chef och arbetsledare 368

Den moraliserande blicken på skolan 370

Det är så komplext – vi drar till med något förenklat! 372

Konsten att fokusera uppmärksamhet 373

Mönstereleven  374

Kritiskt tänkande – ja, men fakta först! 376

Maktbalans och marknad 377

Kunskapsstoffet 377

Vågar vi ställa de svåra frågorna?  378

Referenser 379

24 Betygens funktion och framtid 381

Alli Klapp och Anders Jönsson

Betyg som urvalsinstrument 381

Betyget F 386

Betyg som motivator för elevernas lärande? 388

Betyg i ett framtidsperspektiv 389

Referenser 391

25 Kunskap + värde = sant 393

Ásgeir Tryggvason och Johan Öhman

Kunskaper, värden och diskussioner i svenska klassrum 393

Ett didaktiskt perspektiv på undervisning 396

Kunskaper och värden i praktiken 399

Att utveckla en livaktig demokrati 403

Referenser 404

26 Vilket slags samhälle behöver skolan? 407

Gert Biesta

Nya perspektiv på skolans roll 407

Den moderna skolans tudelade historia 408

Goda avsikter men problematiska konsekvenser 410

Impulssamhällets framväxt 412

Utbildningens angelägna demokratiarbete 414

Kan skolan fortfarande vara skola? 416

Referenser 417

27 Demokrati – då som nu för alltid 419

Magnus Dahlstedt och Maria Olson

Den samtida skoldebatten 419

Från demokrati till marknad 420

Gemenskap mellan enhetlighet och mångfald 424

Demokrati på undantag? 425

Tillbaka till framtiden! 427

Referenser 429