Hem
/
Kompetensutveckling
/
Skola F-6
/
Undervisning och metod
/
Kooperativt lärande

Kooperativt lärande

Samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning

Skickas följande arbetsdag

Provläs

Hur gör du eleverna delaktiga i undervisningen? Hur utvecklar du elevernas lärande och sociala förmåga? Hur skapar du positiva och inspirerande lärsituationer? I boken presenteras idéer och principer om hur elevernas färdigheter i att arbeta självständigt och tillsammans med andra kan utvecklas. Boken lyfter fram många konkreta exempel om hur man skapar mötesstrukturer och situationer i klassrummet där eleverna lär sig samarbeta, uttrycka sig, befästa och dela kunskaper mellan sig. Kooperativ...

Läs mer

Stäng

- 7
  Förord till den svenska upplagan
- 9
  Förord
  - 1
    11
    Vad är kooperativt lärande?
    - 11
      Lite historia
    - 12
      Tänkandet bakom KL
    - 13
      Syn på lärande
    - 13
      Begreppet ”struktur”
    - 14
      Om kommunikation
    - 14
      Om motivation
    - 15
      Ambitionerna i KL
    - 15
      Demokrati i klassrummet
    - 16
      Avslutning
  - 2
    17
    De pedagogiska grundprinciperna i KL-strukturerna
    - 17
      Situationen påverkar beteendet
    - 17
      Klassrummen A, B, C
    - 18
      Klassrum C
    - 19
      Den fysiska lärandemiljön
    - 19
      SPEL-principerna
    - 21
      Principerna hänger samman
    - 22
      Strukturerna garanterar principerna
    - 22
      Struktur och innehåll
    - 22
      De sex lärprocessdomänerna
    - 23
      Hur väljer man struktur?
    - 23
      Hemgrupper och gruppskapande
    - 24
      Sammansättning av hemgrupper
    - 24
      Varför heterogena hemgrupper?
    - 25
      Andra typer av grupper
    - 25
      Lärarens roll i KL
    - 26
      Autentisk utvärdering
    - 27
      Spelregler i klassrummet
    - 27
      Stoppsignalen och korta röster
    - 27
      Lärarhjälp
  - 3
    29
    Sociala färdigheter
    - 29
      Hur utvecklas sociala förmågor?
    - 30
      Möt eleverna där de står – även socialt
    - 30
      Om viljan till positivt beteende
    - 30
      Hur KL-strukturer främjar sociala förmågor
    - 31
      Gruppuppbyggnad och klassuppbyggnad
    - 31
      Gruppuppbyggnad
    - 32
      Aktiviteter i gruppuppbyggnad
    - 34
      Gruppuppbyggnad och de fasta hemgrupperna
    - 35
      Klassuppbyggnad
    - 35
      Aktiviteter för klassuppbyggnad
    - 37
      Lärarens sociala förhållningssätt
    - 38
      Reflektion och självvärdering
    - 38
      Om att komma igång
    - 38
      Avslutning
  - 4
    41
    Kunskaps- och färdighetslärande
    - 41
      Bemästrande av kunskaper och färdigheter
    - 42
      Varför kunskaps- och färdighetsstrukturer fungerar
    - 42
      Strukturer för kunskapslärande
    - 46
      Avrundning av kunskapslärande
    - 46
      Strukturer för lärande av färdigheter
    - 47
      Strukturerna och läsning
    - 48
      Strukturerna och skriftlighet
    - 48
      Skriftlighet i strukturerna
    - 49
      Processkrivning via KL
    - 50
      Andra färdigheter
    - 50
      Avslutning
  - 5
    51
    Tankeförmågor
    - 51
      Hur KL-strukturerna främjar tankeförmågor
    - 52
      Generella tankestrukturer
    - 54
      Specialiserade tankestrukturer
    - 56
      Intervjustrukturer för reflektion
    - 56
      Andra strukturer för tänkande
    - 56
      Grafiska modeller
    - 57
      Grafiska modeller i undervisningen
    - 57
      Exempel på grafiska modeller
    - 60
      Grafiska modeller i KL-strukturer
    - 60
      Avslutning
  - 6
    61
    Kommunikation i klassrummet
    - 61
      Utveckling av kommunikativa förmågor
    - 66
      Kunskapsutbyte och presentationer
  - 7
    71
    Individualiserad undervisning, inklusion och tolerans
    - 71
      Kunskapen om den enskilda eleven
    - 72
      Diagnostisering och skolutveckling
    - 72
      Individualiserad undervisning i klassrum A
    - 72
      Individualiserad undervisning i klassrum B
    - 73
      KL och individualiserad undervisning i klassrum C
    - 75
      De ämnesmässigt duktiga eleverna
    - 75
      KL och Multipla intelligenser
    - 76
      Elevautonomi och KL
  - 8
    77
    Om strukturerna
    - 77
      Kropp och rörelse
    - 77
      Uppgifterna i strukturerna
    - 78
      Demonstration av strukturerna
    - 78
      Vem börjar?
    - 78
      Färgkodning
    - 78
      Skrivunderlag
    - 78
      Samling och avslutning
    - 78
      De yngsta eleverna
    - 79
      Metakognition
    - 79
      Presentation av strukturerna
    - Strukturerna
    - 82
      Alla för en
    - 84
      APE – Alla-par-enskilt
    - 86
      Arket runt
    - 88
      Berättarresan
    - 90
      Detta kan vi
    - 92
      EPA – Enskilt-par-alla
    - 94
      Experter
    - 96
      Expertpussel
    - 98
      Fråga-fråga-byt
    - 100
      Fråga-svara-vinn
    - 102
      Ge en – få en
    - 104
      Gruppintervju
    - 106
      Grupptanke
    - 108
      Hitta en kompis (1)
    - 110
      Hitta en kompis (2)
    - 112
      Hitta min regel
    - 114
      Hitta någon som …
    - 116
      Hörnsamtal
    - 118
      Hör vi ihop?
    - 120
      Inner-yttercirkel
    - 122
      Karusellen
    - 124
      Kloka pennan (1)
    - 126
      Kloka pennan (2)
    - 128
      Kvadraten
    - 130
      Lyssna-teckna-skriv
    - 132
      Mötas i mitten
    - 134
      Ordet runt
    - 136
      Parläsning
    - 138
      Parpussel
    - 140
      Par på tid
    - 142
      Pennan runt
    - 144
      Pingpong-par
    - 146
      Pingpong-roller
    - 148
      På linjen
    - 150
      Resa för en
    - 152
      Resa för tre
    - 154
      Rolläsning
    - 156
      Sammanfatta – gå vidare
    - 158
      Solfjädern
    - 160
      Sorteringsspel
    - 162
      Stafetten
    - 164
      Stå och dela
    - 166
      Tankekarta
    - 168
      Trestegsintervju
  - 9
    171
    är det hela sätts samman
    - 171
      KL och undervisningsmaterial
    - 171
      Hur mycket?
    - 172
      Strukturernas roll i lektioner och arbetsområden
    - 172
      ”Stoppstrukturer”
    - 172
      Ett par ord om föreläsningar
    - 172
      Stoppstrukturer vid föreläsningar
    - 173
      Stoppstrukturer i undervisningen
    - 173
      Elevernas hemarbete och KL
    - 174
      Elevernas ämnesmässiga reflektion
    - 174
      Ska alla göra samma sak i KL?
    - 175
      KL och projektarbete
    - 175
      Exempel på KL i projektarbetsprocessen
    - 177
      Några ord om betyg och bedömning
  - 10
    179
    amarbete om och med KL
    - 179
      Kollegialt samarbete runt KL
    - 179
      Månadsvis planering
    - 179
      Stödbesök och ”KL-handledning”
    - 180
      Möten
    - 180
      KL på arbetslagsmöten
    - 181
      Det börjar med bra frågor
    - 181
      Att skapa ett bra samarbetsklimat
    - 181
      Den gemensamma skolutvecklingen
    - 181
      Diskussioner i strukturer
    - 82
      Den individuella kompetensutvecklingen1
    - 183
      Kunskapsutbyte och fortbildning
    - 183
      Att komma igång
    - 183
      Föräldramöten
    - 183
      Att använda strukturer på föräldramöten
    - 184
      Exempel från ett föräldramöte
    - 184
      Avslutning
- 186
  Guide för val av struktur
- 187
  De ursprungliga engelska strukturnamnen
- 189
  Litteraturlista
- 191
  Strukturregister

Kooperativt lärande kan ses som ett alternativ till båda dessa positioner då elevernas egna aktiviteter är centrala, undervisningen är lärar styrd och tydligt ämnes orienterad samtidigt som eleverna får möjlighet att träna sina sociala förmågor. Detta gör, tillsammans med den tydliga kopplingen till klassrummets praktik, Kooperativt lärande till högintressant läsning.

Boken fungerar verkligen som en handbok, övningarna är tydliga och inspirerande.

Information

Författare:

S Kagan

J Stenlev

Översättare:

Monica Orwehag

Illustratör:

Ursula Wilby

Språk:

Svenska

ISBN:

9789144114279

Utgivningsår:

2017

Artikelnummer:

39179-01

Upplaga:

Första

Sidantal:

192

Köp- och leveransvillkor

Författare

S Kagan

Läs mer

J Stenlev

Läs mer

;