Den vetenskapande läraren

Resan bakom boken 9

Inledning 13

Bokens upplägg 17

I Grundläggande begrepp

      1  Vetenskapande i skolan 23

Varför vetenskapande skola – två ingångar 23

De två ingångarna är problematiska extrempositioner 25

En gyllene medelväg – kritisk realism 26

Insamling av lärares situationsberoende kollektiva erfarenhet 27

Skolans behov av en vetenskapsmetodisk medelväg 28

Välja vetenskapsmetod – en omöjlig uppgift för lärare? 29

Datainsamling – den felande länken i skolors vetenskapande? 30

Lärare som vetenskapliga lärledare för sina kollegor 32

Lärledare – en svår roll i stort behov av en enkel vetenskapsmetodik 33

      2  Värdeskapande i skolan 35

Värde för en själv kontra värde för andra 36

Värde kontra värden 36

En mångfacetterad modell för värde 38

Värdeskapande för andra ger mening i livet 41

Värdeskapande som företagare och som anställd 42

Egenvärdet av lärande och bildning 45

      3  Skola i balans 47

Balans mellan eget lärande och värdeskapande för andra 48

Några utmaningar med lärares eget lärande 51

Obalansens orsaker – specialisering och snävt mätfokus 52

Några vägar mot bättre balans i skolan 54

Balansering för elever – värdeskapande lärande 55

Balansering för lärare – värdeskapande vetenskapande 58

Balansteorin – ett mynt med två olika sidor 62

Lärande och värdeskapande är som olja och vatten 63

II Värdeskapande vetenskapande

      4  Värdeskapande vetenskapande i skolan 69

En vetenskaplig metod som visat sig fungera väl i skolan 70

Några positiva effekter vi har sett 70

Värdeskapande vetenskapande i tre steg 71

Ett formulär som illustrerar värdeskapande vetenskapande 73

En kombinationsmetod med 29 ingående delar 77

      5  Logik: Sex teoretiska tankesätt 81

Klinisk forskning – lära genom att skapa värde för andra 82

Pragmatism – vad fungerar för vem, när och hur? 84

Kritisk realism – leta orsak–effekt-­mönster på detaljnivå 86

Handlingsbaserat kollektivt lärande – många prövar samtidigt 91

Abduktion – ständig rörelse mellan teori och praktik 94

Känslor i fokus – göra och mäta sådant som är känslosamt 96

      6  Modell: Åtta strategiska arbetsmodeller 99

Uppdragshypoteser – vad kan hjälpa eleverna? 100

Aktioner – lärare aktionsforskar på och med varandra 104

Experiment – vi prövar i klassrummet hur det fungerar 108

Designprinciper – starten och slutet i hela forskningsresan 113

Finkornigt – teori och praktik blandas tätt i vardagen 118

Protokoll – uppföljning av vad som görs och av vem 122

Skriftligt – det kollegiala lärandet sker främst i textform 129

Förtroligt – bara ett fåtal läser allas reflektioner 133

      7  Taktik: Åtta tekniker för datainsamling 137

Upplevelseinsamling – samma reflektionsfrågor till alla 138

Koppling handling–reflektion – vid all datainsamling 139

Longitudinella data – insamling över tid och på veckobasis 140

Djup reflektion – alla funderar på ett djupare plan 143

Mixad metod – insamling av både text och siffror 147

Känsloskattning – alla reflektioner skattas känslomässigt 148

Effektkodning – alla data taggas utifrån effekter 150

Feedback – alla får snabb feedback från forskningsledare 152

      8  Taktik: Sju tekniker för dataanalys 155

Formativ analys – viktiga insikter under pågående process 156

Mixad analys – siffror guidar sökandet efter mönster i text 158

Grafisk analys – siffror i matriser och diagram ger överblick 162

Kollegial analys – en sammanställer, alla analyserar 166

Anonym delning – särskilt intressanta texter delas anonymt 168

Orsak–effekt-analys – insikt i hur och varför effekter sker 170

Reviderade designprinciper – görs utifrån analysen 172

III Effekter av värdeskapande vetenskapande

      9  Varför värdeskapande vetenskapande? 177

      10 Effekter på kort sikt (0–1 år) 181

Förändrad yrkesroll – lärare, skolledare, lärledare, expert 181

Mer vetenskaplig skola – enklare att uppfylla lagkrav 185

Kompetensutveckling med effekt – alla är med på resan och kan följa resan 188

Mer fokus på skolutveckling – via enkelhet och synlighet 189

      11 Effekter på medellång sikt (1–3 år) 191

Ny semantik växer fram – utvecklande handlingar i skrift 191

Nya arenor för erfarenhetsutbyte – praktik­gemenskaper där innehållspaket delas 192

Vässat systematiskt kvalitetsarbete – en naturlig vidareutveckling 194

Ny roll för IT i skolan – IT-stöd för lärares lärande 195

      12 Effekter på lång sikt (3–10 år) 197

Förändrad roll för skolan – från konsument till producent av forskning 197

Ökad kvalitet i skolan – mer görs av det som fungerar bra 200

Utbildningsforskning får ny kraft – en ny fungerande metod 202

Effektivare skola – mer gjort på kortare tid 203

      13 Effekter på mycket lång sikt (10–30 år) 207

Återprofessionaliserad lärarkår – yrkesstatus går upp 207

Ett självsanerande system – färre tokiga påhitt utifrån 209

Mer relevant forskning – klyftan teori–praktik överbryggas 213

Skola i balans – lärare lär sig mer, elever skapar värde för andra 215

Referenser 221

Person- och sakregister 237