Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Evidensbaserad elevhälsa

Skickas följande arbetsdag

Evidensbaserad elevhälsa

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format
Bok 487 kr inkl. moms
Studora e-bok 304 kr inkl. moms

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och, med elevhälsan som resurs, främja elevernas fortsatta utveckling och hälsa. Trots detta visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder, utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Detta är en utveckling som både kan och måste vändas. Här kan elevhälsan spela en central roll genom återkomma...

Läs mer

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och, med elevhälsan som resurs, främja elevernas fortsatta utveckling och hälsa. Trots detta visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder, utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Detta är en utveckling som både kan och måste vändas. Här kan elevhälsan spela en central roll genom återkommande hälsokontroller, tvärprofessionellt samarbete och tillgång till evidensbaserade metoder. Samtliga kapitel i denna tredje upplaga är uppdaterade. De speglar elevhälsans breda uppdrag och sammanfattar de specifika lagstadgande åligganden som gäller elevhälsans medicinska insats. Boken syftar till att, i den kunskapsutveckling som sker, identifiera evidensbaserade insatser och metoder för elevhälsan. I denna upplaga har nya relevanta ämnen inkluderats: barn som utsätts för våld och barn som våldsutövare, en fördjupad syn på neuropsykiatrin samt elevers oro för klimatförändringarna. Nya kapitel tar även upp samhällets digitalisering och digitala mediers påverkan på elevers lärande och hälsa. Målgruppen är blivande och redan yrkesverksamma skolläkare samt skolsköterskor. Boken kan med fördel även läsas av rektorer, specialpedagoger, psykologer och kuratorer.

Stäng

Förord    15

Pernilla Gudmundsson

Jonas F. Ludvigsson

Författarpresentation    19

Förkortningar     27

Del I Elevhälsans mål, metoder och organisation

1Skolhälsovård – tillbakablick och framtidsperspektiv    33

Lars Cernerud

Elevers hälsa – tillbakablick    34

1974 års skolhälsovårdsutredning    36

1980-talet och framåt    36

Folkhälsoperspektiv    37

Elevhälsan – framtidsspaning    38

Referenser    40

2Hälsa och synen på bildning    43

Carl Lindgren

Hälsans relativitet    43

Homeostas och allostas    44

Välfärd och folkhälsa    44

Hälsofrämjande insatser    45

Skola och kamratliv    45

Auktoritativ pedagogik och hälsoutfall    46

Sociala och fördelnings­politiska åtgärder    47

Hälsa och kultur    47

Individualism och ohälsa    48

Demokrati, bildning och hälsa     49

Livslångt lärande och hälsa    50

Sammanfattning    53

Referenser    53

3Lagstiftning kring elevhälsan    55

Nils Lundin

Historik    55

Lagar och förordningar    56

Barnkonventionen    56

Skollagen, SkolL    56

Föräldrabalken, FB    57

Offentlighets- och sekretesslagen, OSL    58

Socialtjänstlagen, SoL    58

Brottsbalken, BrB    58

Patientlagen    58

Hälso- och sjukvårdslagen, HSL    58

Egenvårdslagen    58

Patientsäkerhets­lagen, PSL    59

Lagen om patientnämnd    59

Patientskadelagen    59

Lex Maria    59

Patientdatalagen    60

Lagen om sammanhållen journalföring    60

Lagen om vaccinations­register    60

Smittskyddslagen, SmittskL    61

Arbetsmiljölagen, AML     61

Myndigheter    61

Skolverket och Socialstyrelsen    61

Specialpedagogiska skolmyndigheten    62

Skolinspektionen och IVO    62

Folkhälsomyndigheten     63

Elevhälsans organisation och ansvarsnivåer    64

Huvudmannens ansvar    64

Huvudmannens vårdgivaransvar    64

Rektorns ansvar    65

Lokalt respektive centralt organiserad elevhälsa    65

Elevhälsans kompetenser och uppdrag    66

Skolsköterska    66

Skolläkare    66

Kurator     67

Psykolog    67

Specialpedagog    68

Främjande och förebyggande insatser    68

Professionernas insatser och utredningar    69

Hälsobesök    70

Ledning av EMI    71

Systematiskt kvalitetsarbete och ledningssystem    72

Sammanfattning    72

Referenser    72

4Samverkan och sekretess vid orosanmälan    75

Sara R. Millberg

Begrepp och förkortningar    75

Begrepp    75

Förkortningar     76

Samverkan för barns bästa    76

Orosanmälan för barns stöd och skydd    77

När ska en anmälan göras?    77

Anmälningsskyldighet vid vag misstanke    77

Pågående insatser respektive kvarstående oro    77

När ett barn far illa eller riskerar att fara illa    78

Information till barn och vårdnadshavare    78

Att göra en orosanmälan     79

Intern samverkan vid orosanmälan    79

Samverkan inom övrig skolverksamhet    80

Samverkan inom EMI respektive mellan EMI och övrig skolverksamhet    81

Skolans roll i socialtjänstens utredning    82

Bekräftelse av inkommen anmälan    82

Omedelbar skydds­bedömning     82

Förhandsbedömning och anmälningsmöte     82

Utredning inleds    82

Socialtjänstens återkoppling     82

Uppgiftsskyldighet    83

Utredningens genomförande    84

Uppföljning av utredning i vissa fall    84

Ansökan om stöd enligt SoL    85

Unga över arton år    85

Sekretess och samverkan mellan skola och socialtjänst     86

Sekretess och samverkan i skolan    87

Sekretess i skola med offentlig huvudman    88

Tystnadsplikt i skola med enskild huvudman    92

Samverkansuppdrag    92

Sammanfattning    93

Referenser    93

Del II Elevers utveckling och hälsa

5Utveckling under skolåren    97

Elinor Schad & Eva Tideman

Lärandemiljö och psykisk hälsa    97

Grundläggande anknytning    98

Stimulans och samvaro    99

Existentiella funderingar    100

Abstrakt tänkande    100

Att bli vuxen    101

Hälsofrämjande skolmiljö    102

Hem och skola i samverkan    102

Sociala relationer    103

Bemötande    103

Förändrat ledarskap    104

Elevhälsans roll    105

Sammanfattning    105

Referenser    106

6Psykologbedömning    107

Elinor Schad & Eva Tideman

Lärande och hälsa    107

Svag begåvning    107

Särskilt begåvade    108

Förutsättningar för lärande    109

Exekutiva färdigheter    109

Adaptivt beteende    109

Uppmärksamhet    109

Vikten av att kunna läsa    110

Att vara i skolan    111

Lärandemiljön    111

Utredning inom elevhälsan    112

Psykologbedömning    112

Utredning av lindrig intellektuell funktionsnedsättning    113

Förutsättningar för en psykologbedömning    114

Psykologiska tester    115

Åtgärder utifrån utredningsresultat    116

Skolfam – ett framgångsrikt exempel     117

Sammanfattning    118

Referenser    118

Fördjupningslitteratur    119

7Samexisterande funk­tions­ned­sättningar – ESSENCE    121

Elisabeth Fernell

Samsjuklighet vid funktionsnedsättningar     122

Referenser     123

8Inlärnings­svårigheter    125

Elisabeth Fernell

Inlärningsvårigheter har många orsaker     125

Svag teoretisk begåvning    126

Extra anpassningar och särskilt stöd    126

Intellektuell funktionsnedsättning    127

Förekomst    128

Måttlig och svår intellektuell funktionsnedsättning    128

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning    128

Medicinska orsaksfaktorer    129

Elevhälsans roll vid indikation på lindrig intellektuell funktionsnedsättning    130

Stöd och insatser    132

Specifika kognitiva brister vid adhd    132

Språkliga brister    132

Dyslexi    133

Dyskalkyli    133

Inlärningssvårig­heter vid autism    133

Samverkan med den specialiserade barnsjukvården     133

Uppföljning    134

Sammanfattning    134

Referenser    135

9Språkstörning och dyslexi     137

Annelie Westlund & Marika Habbe

Tidig språk­utveckling    137

Utveckling av språkets form    138

Utveckling av språkets innehåll    138

Utveckling av språkets användning    138

Vardagsspråk och skolspråk    139

Läs- och skrivutveckling – hand i hand med talspråklig utveckling    139

Språkstörning    139

Språkstörning respektive andraspråksutveckling     140

Läs- och skriv­svårigheter     140

Språkstörning och dyslexi förekommer ofta samtidigt    141

Att upptäcka och utreda språkstörning och dyslexi    141

Samförekomst av utvecklingsrelaterade diagnoser    143

Vad kan skolan göra?    143

Stöd vid språkstörning och dyslexi    143

Sammanfattning    144

Referenser    145

10Koncentrationsproblem vid adhd    147

Karin Sonnby

Diagnos     147

Svårigheter vid adhd    148

Upptäckt av adhd    149

Att leva med adhd     150

Fysisk och psykosocial miljö    150

Vardag, bemötande och självkänsla    151

Kamratrelationer     151

Generella insatser    151

Anpassning av arbetssätt och skolmiljö    152

Fortbildning för personal     152

Fortbildning för elever    152

Insatser på individnivå    153

Mer jämlik upptäckt av adhd    153

Fördjupad kartläggning på individnivå     153

Medicinering    154

Mindre stress och mer återhämtning    155

Samarbete med vårdnadshavare    155

Sammanfattning    156

Referenser    156

11Utbrott och svårigheter i det sociala samspelet    157

Elisabeth Fernell

Barn som utmanar    157

Elever som lätt får utbrott    158

Exekutiva funktioner    158

Kravsituationer    159

Elever med svårigheter i det sociala samspelet     159

Svårigheter vid autism    160

Socialt samspel    160

Kommunikation    160

Begränsade beteende och intressen    160

Exekutiva funktioner    161

Helhet och sammanhang    161

Vad kan skolan göra?     161

Sammanfattning    162

Referenser    162

Fördjupningslitteratur    162

12Oro, rädsla och ångest    163

Malin Gren Landell

Definition och beskrivning    163

Tecken på besvär av oro och rädsla     164

Separationsångest    164

Social ångest    164

Selektiv mutism    165

Specifik fobi    165

Provrädsla    165

Panikångest och panikattacker    165

Posttraumatisk stress    165

Tvångstankar och tvångshandlingar    165

Överdriven ängslighet     166

Förekomst och andra samtidiga besvär    166

Främjande och förebyggande arbete    167

Upptäckt och kartläggning     167

Hälsofrämjande insatser    168

Hjälp till vård    169

Sammanfattning    170

Referenser    170

Fördjupningslitteratur    170

13Könsidentitet, könsinkongruens och könsdysfori    171

Maria Hedström

Bakgrund och begrepp    171

Utredning av könsdysfori    172

Behandling av könsdysfori    174

Råd till elevhälsan    176

Sammanfattning    177

Referenser    178

Organisationer    178

Fördjupning    178

Del III Hälsoscreening och vaccinationer

14Hälsobesöket – ett hälsofrämjande verktyg    181

Ylva Solders & Josef Milerad

Elevhälsans basprogram    181

Tidpunkter för hälsobesök    182

Hälsobesök i förskoleklass    182

Hälsobesök i årskurs 2    183

Hälsobesök i årskurs 4    183

Vaccinationsbesök (HPV) i årskurs 5    183

Hälsobesök i årskurs 7 eller 8    184

Hälsobesök i gymnasieskolans årskurs 1    184

Genomförande av basprogrammet    184

Informationen i hälsoenkäten    184

Förtroendeskapande hälsosamtal    187

Matvanor, fysisk aktivitet och sömn    188

Sexualitet, samtycke och relationer    188

Psykisk ohälsa och självskadebeteende    189

Insatser för nyanlända    189

Sammanfattning    189

Referenser    190

15Syn    191

Lena Jacobson & Anna Molnar

Normal synutveckling    191

Brytningsfel    192

Skelning    193

Amblyopi    193

Synskada    194

CVI och syntolkningssvårigheter    196

Elever med funktionsnedsättning    197

Lässvårigheter    197

Synundersökning    198

Synprövning på BVC    198

Synprövning inom EMI    199

Sammanfattning    201

Referenser    201

16Hörsel    203

Kajsa Mia Holgers

Normal hörsel     203

Ljud- och hörselsystemet    203

Skolans arbetsmiljö     204

Buller och riktvärden för ljudexponering    204

Skador av buller    204

Elever är mer känsliga för buller    205

Bullerorsakad hörselskada    205

Musik och bullerskada    206

Störning av buller    206

Hörsel­nedsättningar     207

Minimal hörsel­nedsättning    207

Central hörsel­nedsättning    208

Hörselnedsättning på grund av ledningsfel    208

Sensorineural hörselnedsättning    208

Permanent hörsel­nedsättning     208

Hörselscreening vid skolstart    209

Hälsoekonomisk analys    209

Tinnitus     210

Etiologisk behandling     211

Tinnitus hos elever    211

Sammanfattning    212

Referenser    213

17Skolios, rygg­sjukdomar och extremitetsproblem    215

Håkan Jonsson & Einar Hellquist

Skolios    215

Vad är en skolios?    215

Strukturell skolios    216

Behandling av skolios    217

Funktionell skolios    218

Idiopatisk skolios och korsettbehandling    218

Idiopatisk skolios och kirurgi    219

Ryggsjukdom     219

Spondylolys    220

Spondylolistes    220

Diskbråck    221

Utredning    221

Extremitetsproblem    221

Höftepifyseolys    221

Främre knäledssmärta    222

Schlatters sjukdom    222

Femuropatellär smärta    223

Platta fötter    223

Fotledsskada    224

Sammanfattning    226

Referenser    226

18Längd och vikt    229

Lars Hagenäs & Martin Ritzén

Tillväxtförlopp    229

Tillväxt under fosterperioden    229

Små barn – SGA    229

Ökad födelse­storlek – LGA    230

Tillväxt under spädbarnsåret    230

Tillväxtpotential    230

Tillväxt under småbarnsåren    235

Tillväxt och kroppslig mognad under skolåren    235

Tillväxttempo    235

Pubertetstillväxtens storlek beror av åldern    236

BMI-kurva    236

Längd och vikt bedöms tillsammans    238

När är vuxen slutlängd uppnådd?    238

Medelföräldralängd    239

Position i tillväxtkurvan relativt slutlängd    239

Barn från andra länder och/eller av annat etniskt ursprung    240

Remiss till en barnmottagning    240

Kortvuxenhet eller minskande längdposition på tillväxtkurvan    241

Långvuxenhet eller ökad längdtillväxt    241

Utveckling av obesitas    242

Undervikt eller uttalad slankhet    242

Skelettålders­bestämning    242

Behandling med tillväxthormon    243

Behandling vid befarad extrem långvuxenhet    244

Sammanfattning    244

Referenser    244

Fördjupningslitteratur    245

19Puberteten och dess avvikelser    247

Martin Ritzén & Lars Hagenäs

Pubertetens start    247

Pojkars pubertetsutveckling    247

Alltför tidig pubertet     248

Alltför sen pubertet     250

Testikelretention ||(kryptorkism)||    251

Förhudsförträngning    252

Gynekomasti     252

Flickors pubertetsutveckling    253

Normal utveckling av ägg­stockar och kvinnliga könskaraktärer    253

Alltför tidig pubertet     254

Hypertrikos och hirsutism    255

Alltför sen pubertet     256

Primär amenorré    257

Sammanfattning    257

Referenser    258

Fördjupningslitteratur    258

20Undervikt och självsvält    259

Elisabet Wentz

Vad kan elev­hälsan göra?    259

Definitioner    259

Problemets omfattning    260

Symtom som indikerar självsvält    261

Bantning    261

Amenorré    261

Självsvält    261

Social isolering    262

Störd kroppsuppfattning    262

Kroppsliga symtom    262

Orsaker till undervikt och självsvält    262

Biologiska faktorer    262

Psykologiska faktorer    263

Sociokulturella faktorer    263

Komplicerande faktorer    264

Hur går det på lång sikt?    265

Vad kan skolan och elevhälsan göra?    265

Primär prevention    266

Sekundär prevention    267

Särskilda riskgrupper    267

Behandling av självsvält    267

Sammanfattning    268

Referenser    268

21Övervikt och obesitas    271

Sven Klaesson

Definitioner    271

Orsaker till dagens viktökning    271

Följdsjukdomar    273

Vad kan skolan göra?    274

Främja hälsosamma levnadsvanor    274

Iso-BMI och hälsosamtal    274

Stigmatisering, mobbning och kränkande särbehandling     275

Identifierande av riskfaktorer     275

Remiss till sjukvården     276

Behandlingsinsatser    276

Samtal om levnadsvanor    278

Förändra levnadsvanor    278

Motiverande samtal med återkoppling av resultat     279

Skapa en god relation i det enskilda samtalet    280

Hantera bristande följsamhet     280

Sammanfattning    281

Referenser    281

Fördjupningslitteratur    282

22Allergirelaterade sjukdomar    285

Emma Goksör & Magnus Wickman

Förekomst och symtom    285

Allergi och skolmiljö    286

Astma    288

Eksem    289

Allergisk snuva – allergisk rinokonjunktivit    290

Matallergi    290

Specialkost och förbud mot vissa födoämnen i skolan    291

Symtom vid matallergi    292

Behandling vid anafylaxi    292

Allergi och vaccinering    292

Sammanfattning    293

Referenser    294

Fördjupningslitteratur    294

23Hälsokontroll av nyanlända     295

Louise Forslund & Josef Milerad

Barn på flykt    295

Hantering av osäkra åldersuppgifter    295

Nyanländas rätt till utbildning    297

Nyanländas rätt till hälso- och sjukvård    298

Regionens hälso­undersökningar     298

Elevhälsans hälso­undersökningar     299

Elevhälsans vaccinationer     299

Kvinnlig könsstympning    299

Förekomst, definition och lagstiftning    299

Vad kan skolan och elevhälsan göra?    301

Migration och psykisk hälsa    303

Förekomst av allvarlig psykisk stress hos flyktingar     303

Vad kan skolan och elevhälsan göra?    304

Sammanfattning    304

Referenser    305

24Vaccinationer     307

Helena Hervius Askling

Vad är vaccinering?    307

Varför vaccineras elever i skolan?    308

Lagar och regler     308

Allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar    309

Vacciner som ges i skolan    309

Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)    309

Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (DTP)    311

Vaccin mot humant papillomvirus (HPV)    313

Vanliga frågor om vaccination    313

Kan man vaccinera med flera vacciner samtidigt?    313

Påverkas effekten om man ändrar dosintervallen?    313

Elever som inte har vaccinerats enligt rekommenderat schema    314

Elevhälsans ansvar för kompletterande vaccinationer     315

Bedömning av elevens vaccinations­status    315

Praktiska råd till elevhälsan    316

Elever som tillhör risk­grupper för tuberkulos (TB) och hepatit    316

Ofullständigt vaccinerade elever    316

Vaccination av allergiska elever    317

Hur och var anmäls misstänkta vaccin­biverkningar?    317

Vacciner i skolan i framtiden    317

Sammanfattning    317

Referenser    318

Fördjupningslitteratur    319

25Medicinsk kontroll inför praktik    321

Carolina Bigert

Medicinsk kontroll enligt AFS    321

Undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön    323

Genomförande av medicinsk kontroll    324

Skolans ansvar för säker praktik och yrkesutbildning    324

Otillåtna arbetsuppgifter för minderåriga    325

Sammanfattning     325

Referenser     326

26Överdriven användning av sociala medier och datorspel     327

Sissela Nutley

Hälsorisker     327

Risker med datorspel    328

Risker med sociala medier    329

Vad kan skolan göra?    330

Utbilda elever och vårdnadshavare    330

Mobilfria skoldagar    330

Skapa en trygg och stödjande miljö    330

Sammanfattning    331

Referenser    331

27Insatser för psykisk hälsa     333

Maria Unenge Hallerbäck & Josef Milerad

Vad är psykisk hälsa?     333

Psykisk hälsa hos elever     334

Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet     335

Balans mellan digitala medier och andra aktiviteter     335

Livskunskapsprogram    336

Anpassade kunskaps- och betygskrav     338

Tidiga insatser     338

Tidiga insatser: elever utsatta för våld     339

Sammanfattning     340

Referenser    340

28Problematisk skolfrånvaro    343

Malin Gren Landell

Definition och förekomst     343

Kunskapsläget    343

Riskfaktorer och associerade besvär    344

Skolfaktorer     344

Sociala faktorer – hem och kamrater    345

Individfaktorer    345

Främjande och förebyggande arbete    345

Uppmärksamma frånvaro och närvaro    346

Fysisk miljö och tillgänglig lärandemiljö     346

Skolorganisatoriska faktorer    346

Social miljö     347

Vad kan skolan göra?    347

Kartlägga och utreda    347

Insatser baserade på frånvaroutredning    348

Samverka    349

Sammanfattning    350

Referenser    350

29Beroende och missbruk    353

Nils Lundin

Skydda barnet    353

Skolan som hälsofrämjare    354

Elevers utveckling och mognad    355

Droganvändning    355

Annat beroende    356

Spel om pengar (hasardspel)     356

Lustgas    358

Skolans drogpreventiva insatser     358

Drogförebyggande arbete     359

Drogtester     361

Sammanfattning    362

Referenser    362

30Mobbning i skolan och på nätet    365

Linda Beckman

Mobbning    365

Kunskapsläget    366

Långvariga konsekvenser för både offer och förövare    366

Förekomst    367

Skyddsfaktorer     367

Särskilt utsatta grupper     368

Förebyggande insatser     368

Mobbningsförebyggande program    369

Klassrumsinterventioner    369

Multidisciplinära interventioner     369

Programelement    369

Relationsprogram    370

Arbete med särskilda elevgrupper    370

Program mot nätmobbning     370

Evidensbaserade program     371

Etiskt förhållningssätt    371

Steg i multidisciplinära interventioner    371

Kartlägga mobbning och annan kränkande behandling    371

Engagera vuxna    371

Engagera elever     371

Organisera vuxennärvaro – ”rastvaktssystem”    372

Konfrontera de inblandade    372

Utvärdera    372

Sammanfattning    372

Referenser    373

31Elever som utsätts för våld    375

Laura Korhonen & Ann-Charlotte Münger

Barnets skydd    375

Våld    375

Våldsformer och tecken på utsatthet     376

Fysiskt våld     376

Försummelse     376

Psykiskt våld    376

Sexuella övergrepp     377

Digitalt våld    377

Våld i nära relationer     377

Hedersrelaterat våld och förtryck    378

Multiutsatthet     378

Förekomst    379

Särskilt utsatta – riskfaktorer     379

Konsekvenser för hälsa och välbefinnande    379

Våldsutsatthet och skolresultat    380

Vad kan skolan göra?    380

Vad kan elevhälsan göra?    382

Upptäcka och stödja utsatta elever     383

Sammanfattning     385

Referenser    386

32Våld och riktade attacker i skolan    389

Niklas Långström

Riktade skolattacker     389

Våldsförebyggande arbete    390

Arbete mot riktat och annat skolvåld i Sverige     392

Sammanfattning    392

Referenser    393

33Olycksfall i skolan    395

Josef Milerad

Förekomst    395

Åldersgrupper och aktiviteter med störst risk för skador    395

Vilka olyckor är möjliga att förebygga?    397

Olycksförebyggande strategier    397

Rapportera incidenter    398

Utnyttja befintlig kunskap    398

Skadeprevention – fyra steg    399

Inventera – kartlägga skadepanoramat    399

Informera – ge skolpersonal kunskaper och fakta    399

Intervenera – skapa ett skadeförebyggande program    400

Implementera – genomföra och kvalitetssäkra    400

Sammanfattning    400

Referenser    401

34Existentiella hot, kriser, osäkerhet och stress    403

Kata Nylén, Fredrik Livheim & Walter Osika

Existentiella hot     403

Verktyg för förebyggande och hälsofrämjande arbete    405

Skolans värdegrund och uppdrag    405

Hantering av osäkerhet     405

Hantering av känslor    406

Visioner och mål     406

Hopp, hoppfullhet     407

Meningsfullt agerande tillsammans med andra     407

Sammanfattning     407

Referenser     407

Register    409

det är en riktigt, riktigt bra bok. Den kommer att vara till stor glädje för den som behöver en uppslagsbok för att kolla hur Cobbs vinkel ska mätas i ryggen eller hur man ska tolka en BMI-kurva. Men den blir också viktig för den som på ett högre plan vill förstå vad elevhälsa är och kan vara.

I denna tredje upplaga är samtliga kapitel uppdaterade med fokus på evidens och aktuell forskning. Några kapitel har tillkommit och tar upp aktuella frågor så som existentiella hot, samhällets digitalisering och sociala mediers påverkan. Boken är briljant och förtjänar att ersätta tidigare upplagor.

Vill du veta mer?

Läs vår intervju med författaren Josef Milerad.

Författare

 ;

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och, med elevhälsan som resurs, främja elevernas fortsatta utveckling och hälsa. Trots detta visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder, utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Detta är en utveckling som både kan och måste vändas. Här kan elevhälsan spela en central roll genom återkomma...

Läs mer

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och, med elevhälsan som resurs, främja elevernas fortsatta utveckling och hälsa. Trots detta visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder, utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Detta är en utveckling som både kan och måste vändas. Här kan elevhälsan spela en central roll genom återkommande hälsokontroller, tvärprofessionellt samarbete och tillgång till evidensbaserade metoder. Samtliga kapitel i denna tredje upplaga är uppdaterade. De speglar elevhälsans breda uppdrag och sammanfattar de specifika lagstadgande åligganden som gäller elevhälsans medicinska insats. Boken syftar till att, i den kunskapsutveckling som sker, identifiera evidensbaserade insatser och metoder för elevhälsan. I denna upplaga har nya relevanta ämnen inkluderats: barn som utsätts för våld och barn som våldsutövare, en fördjupad syn på neuropsykiatrin samt elevers oro för klimatförändringarna. Nya kapitel tar även upp samhällets digitalisering och digitala mediers påverkan på elevers lärande och hälsa. Målgruppen är blivande och redan yrkesverksamma skolläkare samt skolsköterskor. Boken kan med fördel även läsas av rektorer, specialpedagoger, psykologer och kuratorer.

Stäng
Vill du veta mer?

Läs vår intervju med författaren Josef Milerad.

Författare

 ;