ST-boken

Inledning 21

Författarpresentation 23

Förord till första upplagan 27

Förord till andra upplagan 29

Del I

Personliga reflektioner

1 Att vara ST-läkare 33

Sara Halldén

Att välja rätt specialitet 33

Vad gör du här?  33

”Inte Grey´s anatomy utan mer som Dr House” 34

Att genomföra sin ST-utbildning 35

Handledning 35

Delmålen 36

Sidotjänstgöring 36

STyrkelyftet 37

Kvalitetsarbete och förbättring av verksamheten 38

Forska eller inte? 39

Nästa steg 39

Referenser 40

2 Att vara ST-handledare 41

Fredrik Walentin

Att hoppa höjdhopp utan tränare 41

Varför vill jag vara handledare? 42

Vad är syftet med handledningen? 43

Min roll som handledare 43

Min stödjande roll 43

Jag vill vägleda 44

Vi ger feedback och bedömer tillsammans 45

Vårt handledarsamtal 45

Schemalägg handledningen! 46

Prova på gaffelmottagning – tre specialistbedömningar till priset av en 48

Referenser 49

3 Att vara ST-studierektor 51

Elina Sarasalo

Uppdraget 51

Utmaningar 52

SPUR 54

Handledning 54

Bedömningar 55

4 Att vara verksamhetschef 57

Henrietta Ståhlbrandt

Chefens uppgifter i relation till ST 57

Chefens ansvar i relation till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 58

Vid specialistansökan 60

Ansvar enligt vårdgivaren 60

ST-koncept 60

ST-inspektion 61

Ansvar i praktiken 62

ST och ledarskap 62

Till ST-läkaren från verksamhetschefen 63

Avslutande personlig reflektion 64

Referenser 65

Del II

Allmänna aspekter

5 Läkarens yrkeslivslånga lärande 69

Stefan Lindgren

Yrkeslivslångt lärande i tre faser 69

Grundutbildning 70

Specialistutbildning (vidareutbildning) 70

Fortbildning 71

Kompetensutveckling under specialiseringstjänstgöringen (ST) 72

Fortlöpande kompetensutveckling som specialist 73

Behov av kompetensutveckling 73

Metoder för lärande och dokumentation 74

En lärande arbetsmiljö 75

Kompetensprövning 75

Sammanfattning 76

Referenser 77

6 Bastjänstgöring 79

Jens Schollin, Ulrika Uddenfeldt Wort & Ola Björgell

Kort återblick på utbildning av läkare i Sverige 79

Bakgrund till införandet av bastjänstgöring 80

Omvärldsperspektiv 81

Centrala tankar i utredningen av nya BT 82

Förslag på lärandemål i BT 84

SoS föreskrifter och allmänna råd om BT 85

Utmaningar, förhoppningar och möjligheter i övergången till det nya 85

BT i praktiken 87

Tillgodoräknande 88

Utbildningsprogram 88

Målbeskrivningar 89

Delmål och kompetenskrav 90

Handledning och uppföljning samt kvalitetsgranskning 91

Bedömningar, intyg och BT-bevis 92

Ansökan om baskompetensbevis 92

Övergångsregler 93

Sammanfattning 94

Referenser 94

7 ST-organisationen i en liten och en stor region 95

Jonas Ahl & Lisa Stokseth

Organisation kring ST-läkaren 96

Ansvar och förutsättningar 100

ST-läkare – förutsättningar 100

Utbildningsutbud 102

Kvalitetskontroll 103

Region Blekinge 104

Region Skåne 105

Hur hanteras utmaningar inom ST-organisationen? 105

Region Blekinge 105

Region Skåne 107

Vår gemensamma målbild 109

Sammanfattning 111

Referenser 112

8 Fackliga aspekter på ST 113

Heidi Stensmyren

Specialisering inom ramen för en tjänst 113

Specialisering en fråga för professionen 114

Statlig reglering av läkares specialisering 114

Tjänst 115

Utbildning inom ramen för tjänsten 116

Utbildning under semester, jourkompensation eller annan ledighet 117

Anställningsform 117

Sidotjänstgöring 118

Pension 118

Dubbelt boende 119

Tjänstledighet 119

Vad händer med anställningen när specialistkompetens uppnås? 120

Anställning innebär rättigheter och skyldigheter 120

Anställningsavtal 120

Är muntliga avtal bindande? 121

Allt bör inte regleras i anställningsavtalet 121

Föräldraledighet och graviditet 122

Jour 123

Verksamhet på bekostnad av utbildning 123

Dimensioneringen av ST 123

Sammanfattning 124

Referenser 124

9 Socialstyrelsen, BT och ST 125

Ulrika Uddenfeldt Wort

Allmänt om regler 125

Vad Socialstyrelsen gör och varför 126

Socialstyrelsen och kvalitet på ST och kurser 128

ST enligt HSLF-FS 2021:8 – viktiga delar 129

Inledande bestämmelser 129

Organisation och ansvar 130

Tjänstgöring och utbildning 131

Handledning 132

Kompetensbedömning 133

Bas-, gren- och tilläggsspecialiteter 134

Tillgodoräknande och erkännande av meriter och yrkeskvalifikationer 136

ST enligt SOSFS 2015:8 – viktiga delar 137

Allmänt om regelformulering 138

Grundkrav i föreskriften 138

Handledare 139

Bedömning av kompetens 139

Ansvarsfördelning 139

Specialistkompetens i bas- och grenspecialitet 140

Tillgodoräknande av kompetens 141

Vad händer med ansökan? 142

Sammanfattning 143

Referenser 143

10 Studierektorskap 145

Christina Halford

Studierektorsrollen – en nyckelroll 145

Historik 146

Ansvar för ST – ett formellt perspektiv 147

Studierektorns ansvarsområde 147

Kompetenskrav 148

Befogenheter, resurser och stöd 149

Befogenheter och resurser 149

Stöd 151

Studierektorsuppdraget 152

Att samordna den interna och externa utbildningen 152

Att fungera som organisatoriskt stöd 153

Att handleda handledarna – den pedagogiska ledarrollen 154

Stöd till ST-läkare 154

Studierektorsuppdraget och ledarrollen 155

Sammanfattning 156

Referenser 157

11 Extern granskning av ST enligt SPUR-modell 159

Gösta Eliasson

Vad är SPUR? 159

Hur går en SPUR-granskning till? 161

Initiativet 161

Beställning  161

Verksamhetsbeskrivning och enkät 162

Förberedelser 162

Besöket 162

Rapporten 162

SPUR-granskning av en vårdcentral 163

Inspektion av radiologiutbildningen i Europa 169

Katrine Riklund

Vanliga frågor om SPUR 170

Vad tjänar en verksamhet på att bli SPUR-inspekterad? 170

Är granskarna oberoende? 170

Gör SPUR-granskningen nytta? 170

Vad händer om utbildningen inte följer Socialstyrelsens föreskrifter? 171

Finns det fler modeller för granskning? 171

Kan en verksamhet själv granska sin ST? 171

Vad kostar en granskning? 172

Hur blir man SPUR-inspektör? 172

Sammanfattning 172

Referenser 173

12 Makt och mandat: Verknings­fulla kvalitets­system i utbildning av ST-läkare 175

Jonas Nordquist, Kristina Sundberg & Lars Kihlström Burenstam Linder

Kvalitet i specialistutbildning 175

Professionen, förtroende och utbildningskvalitet 176

Hälso- och sjukvårdens utmaningar – ett hot mot läkarkårens autonomi  178

Kvalitetssystem för svensk specialistutbildning  180

SPUR 181

Kvalitetssystem för utbildning – omvärldsperspektiv 182

Svensk specialiseringstjänstgöring – kvaliteten och framtiden 186

Sammanfattning 189

Referenser  189

13 Utbildningsprogram, ST-kontrakt och dokumentation 191

Maria Randjelovic

Allmänt om dokumentation under ST 191

Vårdgivarens rutiner för ST 192

Utbildningsprogram 192

Definition 192

Innehåll 193

Upprättande 194

Delmålsöversikt 195

Tjänstgöringsplan 196

Kursplan 197

Plan för handledarträffar 198

Plan för egen studietid 198

Revidering 199

ST-kontrakt 199

Dokumentation av genomförda utbildningsaktiviteter under ST 200

Sammanfattning 201

Referenser 202

14 Handledning under ST 203

Ingegerd Hoff Lindahl & Hanna Wijk

Vad är handledning? 203

Mentorskap, coachning, handledning – vad är egentligen skillnaden? 203

Varför ska man ha handledning?  205

Ökat lärande 205

För kvalitetssäkring 206

För verksamheten 206

Olika handledarroller  207

Huvudansvarig handledare 207

Handledare för specifik utbildningsperiod 207

Andra handledare 209

Instruktör 209

BT-/ST-läkarens roll  209

Handledningsperiodens olika faser 210

Förberedande fas 210

Inledningsfas 211

Lärandefas 211

Avslutningsfas 213

Handledningssamtalet 213

Samtalets syfte  215

Förslag på samtalsupplägg 215

Under samtalet 216

Dokumentation  217

Alternativa metoder för handledning 218

Problem i handledningen 219

Förutsättningar för god handledning i verksamheten 220

Sammanfattning 221

Referenser 221

15 Bedömning av ST-läkarnas kompetens­utveckling 223

Ulrika Uddenfeldt Wort, Gudrun Edgren & Fredrik Walentin

Bedömning i kompetensbaserad utbildning 223

Pågående internationell utveckling 225

Varför ska vi bedöma ST-läkarnas kompetensutveckling? 226

Handledarens roll 228

Hur kan vi genomföra bedömningar i ST-utbildning? 228

Hur ska vi bedöma? 229

Bedömningsinstrument 229

Utbildning av bedömare 233

Är resultaten tillförlitliga? 234

Specialistkollegium 234

När kan det vara lämpligt att hålla specialistkollegium? 235

Inför specialistkollegium 235

Genomförande 236

Efter specialistkollegium 237

Om ST-läkaren inte når målen 237

Handlingsplan om ST-läkare riskerar att inte uppnå målen 238

Portfölj 239

Sammanfattning 240

Referenser 241

Del III

Mer om BT, ST och alla delmål

16 Generell genomgång av delmål a och b 245

Pernilla Sahlstrand Johnson & Jonas Ahl

Vad betyder a- och b-målen i praktiken? 246

Behövs en kurs? 249

STa- och STb-målen i HSLF-FS 2021:8 252

Hälso- och sjukvårdens förutsättningar (BT4, STa1)  252

Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete (BT6, STa2) 253

Medicinsk vetenskap (BT7, STa3) 254

Etik (BT8, STa4) 256

Ledarskap (BT10, STa5) 257

Lärande (BT11, STa6) 258

Vårdhygien och smittskydd (BT13, STa7) 259

Kommunikation med patient och närstående (BT9, BT11, STb1) 260

Sjukdomsförebyggande och hälsobefrämjande arbete (BT14, STb2) 261

Försäkringsmedicin (BT16, STb3) 262

Palliativ vård (BT17, STb4) 264

BT-målet BT9, bemötande  265

Tidigare a- och b-mål som blivit c-mål under HSLF-FS 2021:8 266

C-målet – läkemedelsbehandling inom den egna specialiteten (STcX) 266

STc-målet – lagar och andra författningar för den egna specialiteten (STcY) 267

Sammanfattning 268

Referenser 269

17 Kommunikations­kompetens – att skifta perspektiv 271

Pia Strand

Varför är kommunikation ett prioriterat utvecklingsområde för läkare? 271

En förutsättning för samarbete och social organisation 272

Nyckeln till kultur, arbetsgemenskap och lärande 272

En förutsättning för vårdarbete 273

Vad innebär förmåga till kommunikation? 274

Kommunikationsforskningens perspektivskifte från sändare till mottagare 275

Kompetensutveckling kräver kartläggning av ST-läkarens individuella behov  275

1. Förmåga till kommunikation med patienter och närstående  276

2. Förmåga till kommunikation med kollegor 281

3. Kommunikationskompetens i ­undervisningssituationer 286

Metoder för lärande och måluppfyllelse 293

Måluppfyllelse genom kurs 294

Klinisk tjänstgöring under handledning 294

Seminarium 295

Sammanfattning 296

Referenser 296

18 Utbildning i medarbetarskap och ledarskap för blivande specialister 297

Liisa Carlzon, Barbro Edén & Anders Johansson

Ledarskap och professionell utveckling 297

Syfte med professionell utveckling och ledarskapsutveckling 298

Många former av ledarskap i läkares vardag  299

Hur definierar man lärandemålen inom medarbetarskap och ledarskap? 299

Vad är ledarskap? 300

Anpassat och framåtsyftande lärande inom ledarskap 301

Konkreta och individuella mål underlättar lärande 301

Hur lär man sig att bli en bra ledare och medarbetare?  302

Arbetsplatsintegrerat lärande 303

Handledning 304

Reflektion och portfölj  305

Simuleringsövningar  306

Studera den egna verksamheten 306

Ledarskapskurser 306

Bedömning av ledarskapskompetens  307

Olika mål kräver olika bedömningsmetoder 308

Handledare som bedömare  309

Specialistkollegium  309

Bedömningsinstrument 310

Sammanfattning 311

Referenser 312

19 Undervisning och utbildning samt kurs- och kongress­verksamhet under ST 313

Ola Björgell

Kurs, konferens eller kongress 313

Om utbildning 314

Utbildning på den egna avdelningen 314

Utbildning inom ett större vårdområde, på det egna sjukhuset eller inom en förvaltning 315

Regionövergripande utbildning 315

Att sprida kunskapen vidare 316

Nationella och internationella kurser och kongresser 316

Betalkurser 317

SK-kurser och fria kurser 317

Kvalitetsgranskning, intyg och ansökan 318

Lipus 318

När är det en kurs och vilket värde har ett intyg? 318

Att genomföra ett större möte, en kurs eller kongress 319

Från idé till genomförande 320

Det lilla och det riktigt stora mötet 320

Att lära i grupp och utvecklas tillsammans 323

Tydliga mål, delaktighet och arbetsglädje i ett projekt 324

Styrgrupp och arbetsgrupper 324

Mötesteknik i organisationskommittén 325

Hållbarhet och utveckling över tid 325

Genomförandet 326

Uppföljning 327

Kurs- och kongressakademi 328

Sammanfattning 328

Referenser 328

20 Etik 329

Jenny Lindberg

Etik, juridik och politik 329

Etik i ST-handledning 330

Normativa etiska teorier 332

Medicinska och etiska beslut 334

Fakta och värdefrågor 334

Etiska principer 336

Patientens ställning i hälso- och sjukvård 337

Prioriteringar och rättvis fördelning 339

Beslut rörande livsuppehållande behandling 340

Ansvar och beslutsgång 341

Analysmodeller 342

Etikforum 344

Sammanfattning 344

Referenser 346

21 Likarätt och lika möjlighet 347

Jonas Ålebring & Ola Björgell

Delmål i BT och i ST 347

Vad är likarätt? 348

Jämställdhet 348

Metoo & diskriminering i hälso-och sjukvården 349

Likarätt i vardagen 350

Normer 350

Ett reflekterande förhållningssätt 351

Viktiga konventioner och lagar  352

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 352

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 352

Regeringsformen 353

Hälso- och sjukvårdslagen 353

Patientlagen 353

Barnkonventionen 354

Diskriminering 354

Definitioner 354

Diskriminering inom hälso- och sjukvården 354

Att förebygga diskriminering, aktiva åtgärder 356

Diskrimineringsombudsmannen 357

Jämlik vård 357

Hur kan vi arbeta vidare med likarätt? 358

Certifierade likarättsambassadörer 358

Likarättspodden ”Alla föds nakna” 360

Sammanfattning 361

Referenser 362

22 Förbättringskunskap och kvalitetsarbete 363

Margareta Albinsson

Sveriges hälso- och sjukvård 363

Förutsättningar 364

Teoretisk förankring 364

System 366

Variation 367

Förändringspsykologi 368

Epistemologi (kunskapsteori) 369

Kvalitetsarbete 369

Vad är kvalitet? 370

Kärnkompetenser – interprofessionellt lärande 371

Personcentrerad vård – en förflyttning från vad till vem 372

Säker vård 373

E-hälsa som informatik 374

Teamarbete 374

Evidensbaserad praktik 375

Lärandestyrt förbättringsarbete 375

Kvalitetsverktyg – metoder och verktyg 375

Processer eller flöden 377

Sammanfattning 379

Referenser 380

23 ST-läkarnas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 381

Åsa Robinson & Sven Karlander

Delmål för det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet 381

Varför är kvalitets- och patientsäkerhetsarbete viktigt för blivande specialistläkare? 382

Vad är kvalitet? 382

Systematiskt kvalitetsarbete under BT 383

Systematiskt kvalitetsarbete under ST 384

Hur kommer ST-läkaren igång med sitt utvecklingsarbete? 384

Identifiera frågeställningen 384

Utse handledare 385

Att arbeta tillsammans 386

Tid och planering 386

Upprätta en handlingsplan 387

Metod och verktyg för förbättringsarbete 387

Att välja ambitionsnivå för delmål STa2 390

Formella krav enligt HSLF-FS 2021:8 390

Vilken ambitionsnivå är rimlig för den enskilde ST-läkaren? 390

Redovisning av kvalitets- och utvecklingsarbetet 391

Sammanfattning 392

Referenser 393

24 Utbildning i medicinsk vetenskap under ST 395

Anna Nilsdotter

Innehåll i föreskriften SOSF 2015:8 och HSLF-FS 2021:8 395

Mål med utbildningen 397

Utbildning i medicinsk vetenskap (ST 2015:8) 397

Hur motiveras ST-läkaren? 397

Teoretiskt kursinnehåll 398

Projektplan 399

Projektarbetets omfattning 400

Handledartillgång 400

Lärarkompetens 401

Finansiering 401

Mål för examination 401

Möjlighet till fortsatt forskarkarriär 401

Hälso- och sjukvårdens nytta 402

Hur sprida kunskapen från utförda projekt? 403

Sammanfattning 403

Referenser 404

25 Specialiserings­tjänst­göring för utlands­utbildade läkare 405

Marja Jurvanen

Indelning av gruppen utlandsutbildade läkare 405

Läkare utbildade inom EU/EES 407

Språkutbildning 407

Arbetsgivaransvar och individuellt anpassat introduktionsprogram 408

Aktörer som påverkar de olika stegen  409

Läkare utbildade utanför EU/EES  409

1. Socialstyrelsens kunskapsprov, alla steg 410

2. Vägen via kompletterande utbildning för läkare (KUL) med avslutad utländsk utbildning, 120 poäng 411

3. Vägen via svensk läkarutbildning 411

Specialisttjänstgöring (ST) 412

Sammanfattning 413

Referenser 414

Appendix 1

Målbeskrivning för bastjänstgöringen 417

Målbeskrivningar för specialiseringstjänstgöringen i övrigt 421

Delmålen STa och STb 421

Appendix 2

Bedömningsinstrument med instruktioner 427

Instruktioner för bedömning enligt mini-CEX (Mini-clinical evaluation exercise) 427

Mini-CEX (Mini-clinical evaluation exercise) 430

Instruktioner för bedömning enligt DOPS (Direct observation of procedural skills) 433

DOPS (Direct observation of procedural skills) 436

Instruktioner för bedömning enligt CBD (Case based discussion) 439

CBD (Case based discussion) 442

Instruktioner för bedömningsinstrumentet 360 grader (Sheffield peer review assessment tool) 445

360 grader (Sheffield peer review assessment tool) 447

SPECIALISTKOLLEGIUM − manual för studierektor med tolkningsstöd 454

När och hur ofta ska det göras?  454

Före mötet 454

Mötesstruktur 455

Att tänka på vid mötet 456

Efter mötet 456

Specialistkollegium – sammanställning 458

Tolkningsstöd – exempel på problem att identifiera 460

Faktorer som påverkar vårt förtroende för andra och benägenhet till tillit enligt ten Cate* 462

SPECIALISTKOLLEGIUM – bedömare 463

SPECIALISTKOLLEGIUM – självskattning 467

SPECIALISTKOLLEGIUM – underlag för feedback till ST 472

Sakregister 475