Vikten av en skola som främjar läsande och skrivande
Intervju med Maria Heimer
I debatten hör vi ofta att unga idag läser allt mindre. Samtidigt lever vi i ett informationssamhälle där den som inte kan läsa och skriva bra riskerar att hamna utanför. För Maria Heimer har viljan att väcka läslust och locka till skrivande gått som en röd tråd genom hela yrkeslivet. Med sina böcker och föreläsningar vill hon bidra till att alla barn får en uppväxt där läs- och skrivfrämjande står i centrum överallt. Hemma, på förskolan, i skolan och på fritids.
Bland EU:s åtta definierade nyckelkompetenser för livslångt lärande finns kompetenser som social förmåga, digital kompetens och entreprenörskompetens. Men en sak har de alla gemensamt; att läs- och skrivkunnighet är en förutsättning för att uppfylla dem. Det visar på den oerhörda vikten av läs- och skrivfrämjande, menar Maria Heimer. Inte bara för att klara skolan, utan för att må bra och kunna ingå i ett socialt sammanhang.
– I dagens samhälle befinner vi oss i ett ständigt flöde av information, och inte minst desinformation. Har man inte förmågan att ta till sig information och tänka kritiskt kan man inte vara en aktiv demokratisk medborgare.
Hon menar också att i dagens klimat av snabba budskap och korta texter så har litteraturen en viktig roll som motvikt. Att läsa långa texter, och olika slags texter, är en välbehövlig träning i att fokusera och ett sätt att bygga ordförråd. Även för att kunna skriva bra behövs läsningen. Att läsa berättelser, att prata om berättelser och att skriva berättelser hänger samman och föder varandra, säger hon.
Maria Heimer är skolbibliotekarie, författare och föreläsare. Hon har tidigare arbetat som utvecklingspedagog med inriktning på språk-, läs- och skrivutveckling och har fått flera utmärkelser för en skolbiblioteksverksamhet i framkant.
Att bli bra på att läsa och skriva tar många timmar. Därför krävs läsning både i skolan, på fritids och hemma.
Med sina böcker Läsa för livet och Skriva för livet vill Maria bidra till en i grunden läsfrämjande skola och förmedla vikten av ett helhetsperspektiv. Fokus på läs- och skrivfrämjande ska inte bara vara svensklärarens ansvar utan finnas i alla ämnen – och helhetsperspektivet måste inkludera även fritidshem och förstås skolbibliotek.
– Att bli bra på att läsa och skriva kräver många timmars träning, alltså måste vi utnyttja alla chanser vi får att öva och inspirera. Alla måste bidra till läs-och skrivfrämjande i skolan, ledning, lärare, skolbibliotekarier och fritidspedagoger.
Maria betonar också vikten av läsande förebilder i skolan – och hemma. Lärare och vårdnadshavare som själva läser böcker och pratar om böcker föder läslust även hos barnen. Det är många gånger som Maria har hjälpt elever som fastnat i sin bok vidare genom att utnyttja sin egen läsning av just den boken. Ett rikt utbud av böcker som presenteras av skolbibliotekarien, väl förberedda författarbesök och stöttning i elevernas skrivprocesser är andra viktiga delar i en läs- och skrivfrämjande skola.
– Att först läsa en berättelse, sedan analysera hur författaren har skrivit den och sedan träna på att med stöttning skriva något liknande både gemensamt och själv är en metod som fungerar bra, avslutar Maria.
